Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Fick ut lönen med fackets hjälp

Sami höll på att förlora 40 000 kronor när arbetsgivaren höll inne lönen. Han är inte ensam. Vart femte medlemsärende hos facket handlar på något sätt om lön.

Publicerad 16 juni 2014
Fick ut lönen med fackets hjälp
Sami vände sig till HRF när arbetsgivaren höll inne lönen. Foto: Rebecka Uhlin

Texten uppdaterad 2014-06-27.

Sami hade arbetat över ett år på en snabbmats­restaurang i Stockholm när han blev sjukskriven på grund av ryggproblem. Arbets­givaren svarade med att säga upp honom och lät bli att betala ut innestående lön och semeste­rersättning på sammanlagt 40 000 kronor.
– Jag kunde inte tro att en ­arbetsgivare skulle utnyttja folk så, berättar Sami, som först tänkte ställa upp med sitt riktiga namn, men blev orolig för att det kan påverka hans chanser att få nytt jobb.

Sami har lång erfarenhet som food and beverage manager från sitt hemland. Han tog jobbet för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Han är långt ifrån ensam i branschen om att inte få betalt för sitt arbete. Det är alltför vanligt att Hotell- och restaurangfackets medlemmar inte får ut sina löner, konstaterar HRF:s ombudsmän runt om i landet. Det kan röra sig såväl om den vanliga månads­lönen som semesterersättningar, ob och pensionsinsättningar. Uppskattningsvis en femtedel av ombudsmännens ärenden handlar på något sätt om lön, visar en rundfråga till HRF:s avdelningar i landet.

Samis lön bekostades delvis av Arbetsförmedlingen, men de kunde inte hjälpa honom att få ut pengarna. I stället var det Cecilia Creutz, ombudsman på HRF Stockholm-Gotland, som efter många turer lyckades med det. Arbetsgivaren hade inte kollektivavtal, men var ändå skyldig att förhandla med facket eftersom det gällde en medlem.
– Ägaren slängde på luren i örat på mig flera gånger innan han till sist kom till förhandling. Det är tyvärr vanligt med arbetsgivare som inte kommer till förhandlingar och som blir arga och hetsar upp sig, säger Cecilia Creutz.
Sami tror inte att han skulle ha haft en chans att få sina pengar på egen hand.
– När jag såg hur arbetsgivaren behandlade oss när det gällde arbetstider och arbetsvillkor gick jag med i facket. Medlemsavgiften är ingenting, jämfört med att ha någon som slåss för dig och dina rättigheter.

För enskilda HRF-ombudsmän kan så mycket som hälften av ärendena handla om löner. Så är det för Martin Collander hos HRF Väst. Han arbetade tidigare för fackförbundet IF Metall inom industrin, där löner inte uteblir annat än i extremfall.
– Jag är närmast i chock över att det är så vanligt i restaurangbranschen. Jag trodde inte att det fanns arbetsgivare som systematiskt stjäl pengar från de anställda, men det gör det.
Samma arbetsgivare återkommer ofta bland ärendena. Det är inte bara företag som är nära konkurs som låter bli att betala ut löner, enligt Martin Collander.
De uteblivna lönerna påverkar inte bara dem som själva drabbas, menar han.
– Mycket tid och energi ägnas åt en enskild medlem, i stället för att man jobbar för att förbättra för hela kollektivet. Det här är saker som vi egentligen inte borde behöva bråka om.

Så gör du om lönen uteblir

  • Spara alltid anställningsbevis och lönespecifikationer. De bevisar att du har varit anställd och vad du tjänat.
  • Om du inte får ut rätt lön och arbetsgivaren inte gör något åt saken, vänd dig till ditt fackförbund.
  • Agera direkt. För löneskulder är preskriptionstiden två år, och vid konkurs gäller det att kontakta facket direkt, eftersom den statliga lönegarantin bara gäller för lön som skulle ha betalats ut max tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten. OBS: I vissa av HRF:s avtal är preskriptionstiden för löneskulder endast ett år, bland annat i avtalet Gröna Riks mellan HRF och Visita.
  • Du måste gå till jobbet även om du inte har fått ut dina pengar, för att senare kunna få lön för uppsägningstiden.
  • –Om du förhindras att jobba, exempelvis för att arbets­platsen är stängd och låst, ska du samma dag anmäla dig till Arbetsförmedlingen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 83 artiklar

Alla artiklar i temat (80 till)
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här