Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Fick ut lönen med fackets hjälp

Sami höll på att förlora 40 000 kronor när arbetsgivaren höll inne lönen. Han är inte ensam. Vart femte medlemsärende hos facket handlar på något sätt om lön.

Publicerad 16 juni 2014
Fick ut lönen med fackets hjälp
Sami vände sig till HRF när arbetsgivaren höll inne lönen. Foto: Rebecka Uhlin

Texten uppdaterad 2014-06-27.

Sami hade arbetat över ett år på en snabbmats­restaurang i Stockholm när han blev sjukskriven på grund av ryggproblem. Arbets­givaren svarade med att säga upp honom och lät bli att betala ut innestående lön och semeste­rersättning på sammanlagt 40 000 kronor.
– Jag kunde inte tro att en ­arbetsgivare skulle utnyttja folk så, berättar Sami, som först tänkte ställa upp med sitt riktiga namn, men blev orolig för att det kan påverka hans chanser att få nytt jobb.

Sami har lång erfarenhet som food and beverage manager från sitt hemland. Han tog jobbet för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Han är långt ifrån ensam i branschen om att inte få betalt för sitt arbete. Det är alltför vanligt att Hotell- och restaurangfackets medlemmar inte får ut sina löner, konstaterar HRF:s ombudsmän runt om i landet. Det kan röra sig såväl om den vanliga månads­lönen som semesterersättningar, ob och pensionsinsättningar. Uppskattningsvis en femtedel av ombudsmännens ärenden handlar på något sätt om lön, visar en rundfråga till HRF:s avdelningar i landet.

Samis lön bekostades delvis av Arbetsförmedlingen, men de kunde inte hjälpa honom att få ut pengarna. I stället var det Cecilia Creutz, ombudsman på HRF Stockholm-Gotland, som efter många turer lyckades med det. Arbetsgivaren hade inte kollektivavtal, men var ändå skyldig att förhandla med facket eftersom det gällde en medlem.
– Ägaren slängde på luren i örat på mig flera gånger innan han till sist kom till förhandling. Det är tyvärr vanligt med arbetsgivare som inte kommer till förhandlingar och som blir arga och hetsar upp sig, säger Cecilia Creutz.
Sami tror inte att han skulle ha haft en chans att få sina pengar på egen hand.
– När jag såg hur arbetsgivaren behandlade oss när det gällde arbetstider och arbetsvillkor gick jag med i facket. Medlemsavgiften är ingenting, jämfört med att ha någon som slåss för dig och dina rättigheter.

För enskilda HRF-ombudsmän kan så mycket som hälften av ärendena handla om löner. Så är det för Martin Collander hos HRF Väst. Han arbetade tidigare för fackförbundet IF Metall inom industrin, där löner inte uteblir annat än i extremfall.
– Jag är närmast i chock över att det är så vanligt i restaurangbranschen. Jag trodde inte att det fanns arbetsgivare som systematiskt stjäl pengar från de anställda, men det gör det.
Samma arbetsgivare återkommer ofta bland ärendena. Det är inte bara företag som är nära konkurs som låter bli att betala ut löner, enligt Martin Collander.
De uteblivna lönerna påverkar inte bara dem som själva drabbas, menar han.
– Mycket tid och energi ägnas åt en enskild medlem, i stället för att man jobbar för att förbättra för hela kollektivet. Det här är saker som vi egentligen inte borde behöva bråka om.

Så gör du om lönen uteblir

  • Spara alltid anställningsbevis och lönespecifikationer. De bevisar att du har varit anställd och vad du tjänat.
  • Om du inte får ut rätt lön och arbetsgivaren inte gör något åt saken, vänd dig till ditt fackförbund.
  • Agera direkt. För löneskulder är preskriptionstiden två år, och vid konkurs gäller det att kontakta facket direkt, eftersom den statliga lönegarantin bara gäller för lön som skulle ha betalats ut max tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten. OBS: I vissa av HRF:s avtal är preskriptionstiden för löneskulder endast ett år, bland annat i avtalet Gröna Riks mellan HRF och Visita.
  • Du måste gå till jobbet även om du inte har fått ut dina pengar, för att senare kunna få lön för uppsägningstiden.
  • –Om du förhindras att jobba, exempelvis för att arbets­platsen är stängd och låst, ska du samma dag anmäla dig till Arbetsförmedlingen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här