Fokus BULLER

Fick bukt med bullret på jobbet

När Anna Hjortheden jobbar kan hennes öron vila – i alla fall jämfört med hur det var innan Sturehofs matsal fick ett dämpande tak. Buller är ett problem som lätt glöms bort i branschen.

Publicerad 13 november 2020
Fick bukt med bullret på jobbet
På Anna Hjorthedens arbetsplats Sturehof gick från buller till behagligt sorl. Foto: Marc Femenia

Trött efter jobbet? Det kanske inte bara beror på hur mycket det är att göra. På många restauranger och barer ligger ljud­nivån för högt för att det ska vara nyttigt att arbeta där långa pass. Så var det tidigare i matsalen på restaurang Sturehof i Stockholm.
Anna Hjortheden, servitris och skyddsombud, minns hur det var.
– Feedbacken från gäster var att det var fantastiskt, med god mat och bra service. Men ljudet, det klagade många på.

Restaurangen hade renoverats 1999 och fått en ny, snygg inredning skapad av den kända formgivaren Jonas Bohlin. Men taket var av glas. Det fanns ingenting som dämpade sorlet.
– Vi brukar ha väldigt mycket folk, normalt är det helt fullt varje lunch och mycket på kvällen också. När folk pratar och har svårt att höra varandra på grund av ljudnivån pratar de ännu högre. På det allt slammer av bestick och porslin.

Anna Hjortheden. Foto: Marc Femenia

Kvällstid steg sorlet ännu mer.
– Jag kunde tycka synd om äldre som kom hit, kanske för att fira något. När min svärmor skulle komma fick jag vara noga med vilken tid och vilket bord hon fick, säger Anna.
I baren som vetter ut mot Stureplan var det ännu värre, glastaket plus hög musik, stengolv och kakelväggar.

Anna laddade ner Arbetsmiljöverkets app för bullermätning. I baren låg nivån på skadliga 90 decibel.
– Jag använde appen många gånger. Jag kan vara ganska jobbig när jag snöar in på något, säger Anna.

Fackklubben och arbetsgivaren kom i gång med arbetsmiljöarbetet i stort. Ljudnivån diskuterades, men annat kom först.
Systerkrogen Brillo hade fått ljuddämpande tak redan vid starten 2012.
– Vi gick dit ibland, för en AW eller för att äta. Vi tyckte att det var fantastiskt. Så tyst, fast de hade mycket folk.

Till sist beslutades att även Sturehof skulle få ett sådant tak. Det var nära att just baren glömdes bort, men Anna hann upptäcka det i tid.
Hösten 2017 kom det nya taket på plats. Det liknar glastaket, men består av högblanka lackade plåtkassetter med akustikskiva.
Den allra första reaktionen blev inte vad Anna hade väntat sig. Många i personalen tyckte att det hade blivit för tyst. Skulle det verkligen bli den rätta känslan av ett livligt brasseri? Skulle gästerna trivas?

Vi sa till varandra: ”Är det verkligen fullt nu?” för det kändes inte som det brukade, berättar Anna Hjortheden. Foto: Marc Femenia
Taket liknar det tidigare glastaket, men består av högblanka lackade plåtkassetter med akustikskiva. Foto: Marc Femenia
Ibland använder Kwadwo Agyeimensah hörselkåpor i disken, men han tycker att det är svårt att höra om någon ropar. Foto: Marc Femenia

 

Men det visade sig snabbt att det inte var någon fara med den saken.
– För mig var saneringen det bästa som hänt på 20 år. Vi sa till varandra: »Är det verkligen fullt nu?« för det kändes inte som det brukade.
Anna hade tidigare inte kopplat sin egen stress till ljudnivån.
– Man vet ungefär hur det brukar kännas när det är primetime. Man brukar vara uppe i varv och ha lite stresspåslag. Nu var det fullt, men jag var ändå lugn.

Sturehof har gjort vad de kan i de här lokalerna.Anna Hjortheden

Det blev också mycket bättre i baren. Även om kakelväggarna är kvar gör taket stor nytta, i kombination med att högtalarsystemet setts över.
Året efter att taket byttes ut kom Arbetsmiljöverket på inspektion. Bullernivån i matsalen fick godkänt, men i kök och disk var ljudet för starkt. Sedan dess har arbetsgivaren låtit byta ut taket även där och det finns hörselskydd till alla.
– Sturehof har gjort vad de kan i de här lokalerna, men det låter fort­farande mycket. Kök och disk ligger nära varandra och det är högre tryck än vad man räknade med när de renoverades, säger Anna.

Bullertoppen

Ljudstyrka i decibel (dB)

  • 115 dB. Risk för hörselskada. En enda ljudtopp kan räcka.
  • 85 dB. Över denna nivå måste åtgärder sättas in.
  • 80 dB. Är detta genomsnitt för en arbetsdag? Då måste ljudmiljön ses över.
  • 75 dB. Högre än så ska ljudet inte vara på ett dansställe.
  • 60 dB. Normal samtalston.

Diskaren Kwadwo Agyeimensah är en av dem som känner av det.
– Det är ofta för högt ljud. Jag blir trött. Inte här för då jobbar jag ju, men när jag kommer hem.
Vid skyddsronder brukar Anna alltid påpeka att diskarna ska använda hörselskydden, inte nödvändigtvis hela dagen, men oftare än nu.

Kwadwo använder dem ibland i disken och alltid när han jobbar kväll och tömmer flaskor.
– Men problemet är att jag inte hör om någon ropar på mig när jag har hörselskydden på, säger han.

Snart ska Sturehof få ett nytt kök och diskrum, i lokalen intill som de har tagit över. Då ska Anna vara med i planeringen.
– Det ska bli jättespännande och roligt att få vara med och bevaka så att vi gör så att det blir rätt från början.

Mikael Pettersson är vd på Kornets aku­stik som utförde saneringen på Sturehof. Han har gjort flera liknande jobb på andra restauranger, ofta i matsalen.
– Många har från början låtit bli att sätta in akustikdämpning, sedan inser de att det inte blir någon hållbar arbetsmiljö och att även gästerna påverkas.

Han har även satt in dämpning i diskrum. På Sturehof byttes plåttaket i diskrummet mot en fukttålig, ljuddämpande skiva.
– Förr hade kök bara rostfria plåtkassetter som kunde spolas av. Står man långa pass och det skramlar blir det ingen bra ljudmiljö, säger Mikael Pettersson.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Nyheter bonus

Här får de anställda pandemibonus

Under pandemin har försäljningen skjutit i höjden hos Jula Holdingkoncernen. För att fira får de anställda en bonus motsvarande 75 procent av en månadslön. Det gäller även de anställda på Jula Hotell & Konferens, koncernens hotellverksamhet.

Publicerad 3 maj 2021 Kommentera
Här får de anställda pandemibonus
På Jula Hotell & Konferens i Skara fick många anställda en bonus på aprillönen. Foto: Jula
Mikaela Grundström, vd Jula Hotell & Konferens. Foto: Privat

– Det är fantastiskt att även vår personal får ta del av detta i år. Det är en jättehärlig bonus, säger Mikaela Grundström, vd för hotellet.

Bonusen är baserad på årslön, och motsvarar ungefär 75 procent av en månadslön. All personal inom Jula Holdingkoncernen som varit anställd sedan januari 2019 får den. På hotellet är det de allra flesta anställda, säger Mikaela Grundström.
– Vi har ju inte varslat någon under pandemin, utan har sysselsatt vår personal med andra saker.

Detta är första gången som hotellpersonalen får ta del av bonusen, berättar Mikaela Grundström.
– Så det blev en väldigt rolig överraskning. Vår ägare tycker att vi på hotellet kämpar bra med de förutsättningar vi har under pandemin. Det känns jättefint, med tanke på hur det ser ut i hela vår bransch.

Julas ägare och koncernchef Karl-Johan Blank skriver i ett pressmeddelande:
– Vi har ett ledarskap och medarbetare som verkligen tar ansvar och är engagerade när det som mest behövs. Att vi under året hanterat många krissituationer och dessutom kunnat lära oss av dessa visar på styrka i våra organisationer. Det känns mycket bra att kunna belöna detta med den här bonusen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här