Fokus BULLER

Fick bukt med bullret på jobbet

När Anna Hjortheden jobbar kan hennes öron vila – i alla fall jämfört med hur det var innan Sturehofs matsal fick ett dämpande tak. Buller är ett problem som lätt glöms bort i branschen.

Publicerad 13 november 2020
Fick bukt med bullret på jobbet
På Anna Hjorthedens arbetsplats Sturehof gick från buller till behagligt sorl. Foto: Marc Femenia

Trött efter jobbet? Det kanske inte bara beror på hur mycket det är att göra. På många restauranger och barer ligger ljud­nivån för högt för att det ska vara nyttigt att arbeta där långa pass. Så var det tidigare i matsalen på restaurang Sturehof i Stockholm.
Anna Hjortheden, servitris och skyddsombud, minns hur det var.
– Feedbacken från gäster var att det var fantastiskt, med god mat och bra service. Men ljudet, det klagade många på.

Restaurangen hade renoverats 1999 och fått en ny, snygg inredning skapad av den kända formgivaren Jonas Bohlin. Men taket var av glas. Det fanns ingenting som dämpade sorlet.
– Vi brukar ha väldigt mycket folk, normalt är det helt fullt varje lunch och mycket på kvällen också. När folk pratar och har svårt att höra varandra på grund av ljudnivån pratar de ännu högre. På det allt slammer av bestick och porslin.

Anna Hjortheden. Foto: Marc Femenia

Kvällstid steg sorlet ännu mer.
– Jag kunde tycka synd om äldre som kom hit, kanske för att fira något. När min svärmor skulle komma fick jag vara noga med vilken tid och vilket bord hon fick, säger Anna.
I baren som vetter ut mot Stureplan var det ännu värre, glastaket plus hög musik, stengolv och kakelväggar.

Anna laddade ner Arbetsmiljöverkets app för bullermätning. I baren låg nivån på skadliga 90 decibel.
– Jag använde appen många gånger. Jag kan vara ganska jobbig när jag snöar in på något, säger Anna.

Fackklubben och arbetsgivaren kom i gång med arbetsmiljöarbetet i stort. Ljudnivån diskuterades, men annat kom först.
Systerkrogen Brillo hade fått ljuddämpande tak redan vid starten 2012.
– Vi gick dit ibland, för en AW eller för att äta. Vi tyckte att det var fantastiskt. Så tyst, fast de hade mycket folk.

Till sist beslutades att även Sturehof skulle få ett sådant tak. Det var nära att just baren glömdes bort, men Anna hann upptäcka det i tid.
Hösten 2017 kom det nya taket på plats. Det liknar glastaket, men består av högblanka lackade plåtkassetter med akustikskiva.
Den allra första reaktionen blev inte vad Anna hade väntat sig. Många i personalen tyckte att det hade blivit för tyst. Skulle det verkligen bli den rätta känslan av ett livligt brasseri? Skulle gästerna trivas?

Vi sa till varandra: ”Är det verkligen fullt nu?” för det kändes inte som det brukade, berättar Anna Hjortheden. Foto: Marc Femenia
Taket liknar det tidigare glastaket, men består av högblanka lackade plåtkassetter med akustikskiva. Foto: Marc Femenia
Ibland använder Kwadwo Agyeimensah hörselkåpor i disken, men han tycker att det är svårt att höra om någon ropar. Foto: Marc Femenia

 

Men det visade sig snabbt att det inte var någon fara med den saken.
– För mig var saneringen det bästa som hänt på 20 år. Vi sa till varandra: »Är det verkligen fullt nu?« för det kändes inte som det brukade.
Anna hade tidigare inte kopplat sin egen stress till ljudnivån.
– Man vet ungefär hur det brukar kännas när det är primetime. Man brukar vara uppe i varv och ha lite stresspåslag. Nu var det fullt, men jag var ändå lugn.

Sturehof har gjort vad de kan i de här lokalerna.Anna Hjortheden

Det blev också mycket bättre i baren. Även om kakelväggarna är kvar gör taket stor nytta, i kombination med att högtalarsystemet setts över.
Året efter att taket byttes ut kom Arbetsmiljöverket på inspektion. Bullernivån i matsalen fick godkänt, men i kök och disk var ljudet för starkt. Sedan dess har arbetsgivaren låtit byta ut taket även där och det finns hörselskydd till alla.
– Sturehof har gjort vad de kan i de här lokalerna, men det låter fort­farande mycket. Kök och disk ligger nära varandra och det är högre tryck än vad man räknade med när de renoverades, säger Anna.

Bullertoppen

Ljudstyrka i decibel (dB)

  • 115 dB. Risk för hörselskada. En enda ljudtopp kan räcka.
  • 85 dB. Över denna nivå måste åtgärder sättas in.
  • 80 dB. Är detta genomsnitt för en arbetsdag? Då måste ljudmiljön ses över.
  • 75 dB. Högre än så ska ljudet inte vara på ett dansställe.
  • 60 dB. Normal samtalston.

Diskaren Kwadwo Agyeimensah är en av dem som känner av det.
– Det är ofta för högt ljud. Jag blir trött. Inte här för då jobbar jag ju, men när jag kommer hem.
Vid skyddsronder brukar Anna alltid påpeka att diskarna ska använda hörselskydden, inte nödvändigtvis hela dagen, men oftare än nu.

Kwadwo använder dem ibland i disken och alltid när han jobbar kväll och tömmer flaskor.
– Men problemet är att jag inte hör om någon ropar på mig när jag har hörselskydden på, säger han.

Snart ska Sturehof få ett nytt kök och diskrum, i lokalen intill som de har tagit över. Då ska Anna vara med i planeringen.
– Det ska bli jättespännande och roligt att få vara med och bevaka så att vi gör så att det blir rätt från början.

Mikael Pettersson är vd på Kornets aku­stik som utförde saneringen på Sturehof. Han har gjort flera liknande jobb på andra restauranger, ofta i matsalen.
– Många har från början låtit bli att sätta in akustikdämpning, sedan inser de att det inte blir någon hållbar arbetsmiljö och att även gästerna påverkas.

Han har även satt in dämpning i diskrum. På Sturehof byttes plåttaket i diskrummet mot en fukttålig, ljuddämpande skiva.
– Förr hade kök bara rostfria plåtkassetter som kunde spolas av. Står man långa pass och det skramlar blir det ingen bra ljudmiljö, säger Mikael Pettersson.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här