Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Färre ärenden till Rättsskyddet

Under 2014 avslutade LO-TCO Rättsskydd 13 ärenden som berörde HRF:are. Sammanlagt fick förbundets medlemmar ut närmare 1,6 miljoner i ersättning.

Publicerad 9 februari 2015

En större summa gick till en HRF-medlem som drabbats av en förslitningsskada i nacke och axlar, som hon fick godkänd som arbetsskada. Värdet av hennes livränta är cirka en miljon kronor. Ersättningarna blir ofta större för medlemmar i andra förbund, på grund av att deras ärenden oftare handlar om försäkringar. För HRF:s del är ärenden som rör uteblivna löner och arbetsrätt vanligare.

Antalet ärenden hos LO-TCO Rättsskydd som rör medlemmar i Hotell- och restaurangfacket har minskat mellan 2013 och 2014. Det gäller såväl nyanmälda som avslutade ärenden. År 2014 kom sju nya ärenden från HRF, jämfört med 18 stycken 2013. År 2014 avslutade Rättsskyddet 13 ärenden för förbundets räkning, hälften så många som under 2013.

Malin Ackholt, avtalssekreterare för HRF, säger att förbundet inte har analyserat vad som ligger bakom minskningen.
– Men det kan både bero på att vi har drivit fler ärenden själva och att vi har löst fler ärenden på ett tidigare stadium så att vi inte har behövt gå vidare, säger Malin Ackholt.

Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, pekar på att antalet anmälda arbetssjukdomar har gått ner överlag.
– Försäkringskassan prövar så få ärenden och många anställda känner inte till hur de ska bete sig för att anmäla och ansöka om ersättning, säger Dan Holke.

Totalt fick medlemmar i förbund inom LO, TCO och SACO ut 336 miljoner i ersättning med stöd av Rättsskyddet.

Fakta: Detta är Rättsskyddet

Normal021falsefalsefalseSVJAX-NONE

LO-TCO Rättsskydd är fackets juristbyrå, och ägs till 90 procent av LO och 10 procent av TCO. Fackmedlemmar måste först kontakta sitt eget förbund, som sedan vid behov kan skicka ärendet vidare till Rättsskyddet. Förbunden betalar Rättsskyddet för att de driver ärenden.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Deras arbetsplats blev fältsjukhus

Stockholmsmässan i Älvsjö har förvandlats till ett fältsjukhus för coronapatienter. För gänget på Mässrestauranger betyder det att de i stället för mässbesökare nu serverar helt andra grupper.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Deras arbetsplats blev fältsjukhus
Kocken Erik Magnusson smakar av såsen. Det blir Coq au vin till lunch. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik. Foto: Anna-Karin Nilsson

På Stockholmsmässan i Älvsjö slog coronakrisen till under båtmässan. Mitt under mässan kom regeringens beslut om att begränsa antalet deltagare vid offentliga tillställningar.
– Då bestämde man sig för att avbryta mässan. Efter det avbokades allt, mässor, kongresser, konferenser, säger Maria Granvik, platschef för Mässrestauranger på Stockholmsmässan.

Alla anställda på Mässrestauranger korttidspermitterades. Nu är det snart en månad sedan båtarna rullades ut ur mässhallarna, men tomt är det inte. För ett par veckor sedan började ett fältsjukhus byggas i och vid Stockholmsmässan för att klara coronakrisens ökade vårdbehov.

Mässrestaurangers uppdrag är att förse vårdpersonal, militärer och andra med mat och dryck. Kocken Erik Magnusson tycker att det känns bra.
– Vi lagar maten till dem som kommer att jobba med att rädda liv. Det är väl jättebra. Sedan kan vi ju hoppas att det inte behöver komma någon hit.

Ännu har inga patienter flyttat in. Men ordern är att de ska kunna komma när som helst, och militär och vårdpersonal är på plats, redo att ta emot dem. Erik Magnusson och hans kollegor ser till att de är mätta och nöjda.
– Vi har ju en del att göra. Vi gör matlådor till försvaret, fika och lunch. Jag skulle tro att det blir mellan 100 och 150 luncher varje dag, säger han.

Korridoren på Stockholmsmässan ser inte ut som den brukar göra. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson och Vanya Hantova gör mackor och sallader som beställts. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik plockar disk. Just nu måste alla hjälpa till med arbetsuppgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg och kallskänkan Jenny Eriksson går igenom dagens beställningar. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg rullar ut vagnen med förmiddagskaffet. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kvartersmästare Ola Strangeways pratar med Therese Hammarberg och ökar antalet lunch eftersom de ofta får besök och antalet medarbetare ökar. - Alltid bättre att ha fler måltider. Är man 70 så beställer man 78, säger han. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kocken Erik Magnusson lagar Coq au vin till dagens lunchlådor. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson gör beställda mackor i långa rader. Foto: Anna-Karin Nilsson

Som mest ska fältsjukhuset, som heter Älvsjö sjukhus, kunna ta emot 600 coronasjuka patienter fördelade på tio salar.
Visst har det nya uppdraget väckt oro och frågor om smittorisk, säger platschef Maria Granvik.
– Det är klart att det finns en del oro. Men vi har fått väldigt mycket information om vad det innebär och hur det hanteras. Vi kommer ju inte röra oss inne i anläggningen där patienterna finns.

Det finns ju inget slutdatum på corona.Erik Magnusson, kock

Kocken Erik Magnusson är inte särskilt bekymrad över att bli sjuk, säger han.
– Jag känner mig inte jätteorolig för viruset. Då känner jag mig mer orolig för företagsamheten, det slår så hårt både mot arbetstagare och arbetsgivare.

Eftersom alla är permitterade får alla just nu rycka in där det behövs, säger Maria Granvik.
– Det finns inga titlar längre. Vi har alltid varit en prestigelös arbetsplats, men nu är det ännu mer så. Men vi är alla är glada att få använda vår tankeverksamhet. Vi är restaurangmänniskor och älskar när det är mycket att göra.

Beskedet de har fått är att fältsjukhuset ska vara i gång fram till sommaren. Mässverksamheten väntas starta igen i augusti, men det är ingen som vet om det blir så.
– Det är det som är så jobbigt med den här situationen, att man inte vet. Det finns ju inget slutdatum på corona, säger Erik Magnusson.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Få koll på köksfarorna

Vassa knivar, het olja, stress – ett restaurangkök är inte att leka med. Här är åtta vanliga orsaker till skador.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Få koll på köksfarorna
Restaurangkökets vanligaste olycksorsak lämnar ofta spår efter sig på armarna. Foto: Anna-Karin Nilsson

1 Brännheta saker. Handen i fritösen? Översköljd av kokande pölsa? Jo, det har hänt. Brännskador är vanligaste köksolyckan. Kontakta vården om det bildas blåsor och om skadan är större än den egna handen.

2 Hala golv och annat som får en ur balans. Näst vanligast är fallolyckor. Fel skor, olja och mat­rester på golvet blir en farlig kombo. Lösning: bra skor och halk­behandlade golv. Fall kan leda till frakturer i handled eller arm, när man tar emot sig. Ben, fotleder och skuldror kan också skadas.

3 Bästa arbetsredskapet men orsak till tredje vanligaste skadan: kniven. Vid mindre sår, prova att dra ihop sårkanterna med ett plåster. Vid djupare sår, kontakta vården. Pulserar blodet, se till att personen ligger ner, använd tryckförband och ring 112.

4 Elolyckor är inte de vanligaste, men farliga. Kontakta genast vården om någon fått ström genom kroppen. Ring 112 om personen har svårt att andas, oregelbunden eller ingen puls, kramper eller är medvetslös.

5 Stress. Är det bråttom skär man sig lättare eller tar genvägar som att tömma olja innan den svalnat. Lagom bemanning minskar stressen och därmed olyckorna.

6 Nonchalans är en annan bov. Till exempel ska kokgrytor besik­tigas, men det missar ofta arbetsgivare. Eller så görs det, men felen åtgärdas inte.

7 Trånga kök. När mycket mat ska ut fort och många trängs om utrymmet ökar också risken för de flesta olyckor.

8 Dålig introduktion. Personalomsättningen är hög i branschen, då är det viktigt att nyanställda får bra introduktion i arbetssätt och säkerhet för att minska riskerna.

Nyheter ARBETSMILJÖ

»Oljan var 240 grader«

Bryan Conejeros är kock och skyddsombud på Sturehof och har känt flera av köksfarorna in på bara skinnet.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
»Oljan var 240 grader«
Bryan Conejeros, kock och skyddsombud med koll på kökets olycksrisker. Foto: Mostphotos, Privat

Vad har du själv råkat ut för?
– Jag fick för mig att göra naanbröd. Oljan var 240 grader. Jag skulle steka 25 bröd, på det nittonde föll degen isär, ner i oljan och skvätte på armen. Det blev andra och tredje gradens brännskada och började blöda. När man ska steka fisk händer det ofta att vätskan i fisken expanderar. Det blir som små explosioner i oljan. Knivar skär man sig på hela tiden. För min del beror det på slarv, att jag inte är fokuserad när det är lugnt. Skärmaskin har jag också skurit mig på när jag var ny i branschen. Det blev ett tunt sår, för jag skulle skära parmaskinka.

Och dina kollegor?
– En kollega fick en kastrull varm buljong över fötterna. Han var sjukskriven 2,5 vecka. Någon hade lagt en sked under kastrullen för att få ner värmen snabbt. Vibrationer gjorde att den välte.Tidigare hade vi en del halkolyckor. Särskilt bland serveringspersonal som passerade våta golv i vanliga skor. Men nu har golven halkbehandlats och vi har halklister i trapporna.

Vad har ni mer gjort för att minska olyckorna?
– Mycket händer för att man tar genvägar på grund av stress eller lathet. Eller för att man jobbar för många på trång yta. Vi har sett över hela produktionskedjan och våra rutiner. Till exempel ska två personer inte stå och skala 50 kilo lök samtidigt som de har 15 såskastruller på gång. Andra som har luckor kan göra det. Städrutiner och introduktion till nyanställda är också viktigt.

Fråga om jobbet.
93
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här