Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter RÖKFÖRBUD

Få anmälningar i rökförbudets spår

Det är kommunerna som har ansvaret att se till att krogarna följer rökförbudet, men privatpersoner som upptäcker överträdelser kan vända sig till miljöförvaltningen i kommunen.

Publicerad 20 augusti 2019 Kommentera

Under de första sex veckorna med den nya lagen fick miljöförvaltningen i Stockholm in 13 anmälningar om brott mot rökförbudet på uteserveringar. I Göteborg kom det in sex anmälningar och i Malmö fick miljöförvaltningen in tre anmälningar.

De flesta av anmälningarna har lett till att kommunerna startat en tillsyn. Lagen säger att kommunen i första hand ska få den ansvarige för krogen att följa reglerna på frivillig väg. Om det inte fungerar kan kommunen förelägga den ansvarige att göra det, i vissa fall med hjälp av vite.

Många är positiva till förbudet. I en undersökning som DN/Ipsos gjort bland 1 630 slumpmässigt utvalda svarar 82 procent att det i huvudsak är bra. Kvinnor var mer positiva än män och Sverigedemokratiska väljare var mer negativa än snittet, skriver DN.

Nyheter RÖKFÖRBUD

Rökförbudet ”börjar funka”

Den första juli blev det förbjudet att röka på uteserveringar. Då varnade krögare för stök, nedskräpning och förlorade intäkter. Nu har sommaren gått och facit är här.

Publicerad 20 augusti 2019 Kommentera
Rökförbudet ”börjar funka”
Chian Alkoyuns två restauranger i Eskilstuna blev rökfria redan i april. Foto: Per Groth
Chian Alkoyun
Chian Alkoyun. Foto: Per Groth

– Det har gått rätt bra. Det var inga egentliga konstigheter, säger Chian Alkoyun, krögare som driver två restauranger i Eskilstuna.

På hans restauranger, O´Learys och Royal Oak, blev uteserveringarna rökfria redan i april. I början var det en del gäster som ifrågasatte det, berättar Chian Alkoyun.
– Det var många som var emot det, faktiskt fler än vad jag trodde. Då fick vi en del kommentarer från folk, jag förstår dem. I början hade vi en del gäster som lämnade oss för ställen där man fick röka. Men nu är det ju likadant för alla krogar.

Men det stämmer inte riktigt. I Stockholm har ett fåtal krogar fått dispens för en »rökruta« utomhus. Detta efter att Stockholms stad gjort en tolkning av den nya lagen.

Samuel Laulajainen. Foto: Karin Bernhardsson

Ett ställe som fått dispens är Södra Teatern med sin stora uteservering Mosebacketerassen. Men intresset för rökrutan var inte lika stort som väntat, säger vd Samuel Laulajainen.
– Det förvånade mig lite, hur lite folk det är som faktiskt röker. Jag hade sett framför mig att det skulle bli trångt med folk, men så har det inte alls varit.

Samuel Laulajainen tror att det hade gått bra även utan dispensen.
– Då hade folk ju bara gått ut på gatan för att röka. Det är egentligen ingen större skillnad. Det enda är väl att det hade resulterat i mer skräp.

Krögaren Chian Alkoyun i Eskilstuna berättar att inspektörer från kommunen varit på besök under sommaren, bland annat för att se om rökförbudet följs. Han önskar lite mer samarbete från deras sida, åtminstone så här i början.
– Det börjar funka, men det är mycket jobb att följa alla regler som det är. Har man en nattklubb är det säkert ännu svårare.

Visita tillhör dem som varit kritiska till förbudet. Arbetsgivarorganisationen vet ännu inte hur det har fungerat på medlemsföretagen under sommaren, berättar Anne Burgess som är pressekreterare.
– Vi kommer att göra en analys av hur förbudet fungerar för våra medlemmar under hösten, vi har ännu inte fått några andra rapporter än de vi läst om i andra kanaler.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Närmare åtal för dödsolycka

Två personer på Orsa rovdjurspark kan bli åtalade för dödsolyckan då en ung djurskötare miste livet. Det kan även bli aktuellt med böter för Grönklittsgruppen.

Publicerad 12 augusti 2019 Kommentera
Närmare åtal för dödsolycka
En 18-årig djurskötare dog på Orsa rovdjurspark. Foto: Lena Cedervall/Mostphotos

För två år sedan dog en 18-årig djurskötare då han attackerades av björn på sin arbetsplats Orsa rovdjurspark. Nu har Gunnar Jonasson, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, kommit ett steg närmare åtal i fallet.
– Jag hoppas kunna fatta beslut om det blir åtal före årsskiftet. Det gäller två personer som är misstänkta för arbetsmiljöbrott i form av grovt vållande till annans död. Dessutom kan det bli företagsbot för Grönklittsgruppen som äger parken, säger Gunnar Jonasson.

De två personerna är även misstänkta för grovt vållande av fara för annan. Det gäller de fyra personer, två vuxna och två barn, som befann sig tillsammans med djurskötaren i det hägn som skulle ha varit tomt.

Utredningen av olyckan är skickad på slutdelgivning till företaget, de misstänkta och deras advokater. De ska yttra sig om utredningen senast den 15 september, men kan begära uppskov.

Företagsbot kan tas ut om företaget inte har förebyggt brott, för att någon i ledande ställning har begått brott eller för att någon som haft ansvar för tillsyn inte har skött uppgiften.

Rovdjursparken har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket.

Fråga om jobbet.
77
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här