Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter arbetsrätt

Provanställning avbröts efter vab

En HRF-medlem i Varberg var provanställd på en snabbmatsrestaurang. Hon behövde vabba ett par dagar, och då ska arbetsgivaren ha avbrutit hennes anställning. Brott mot föräldraledighetslagen anser facket och stämmer i Arbetsdomstolen.

Publicerad 12 juli 2018 Kommentera
Provanställning avbröts efter vab
Arbetsdomstolen får avgöra om arbetsgivaren brutit mot föräldraledighetslagen. Foto: Sofia Andersson

I februari började HRF-medlemmen sin provanställning på restaurangen. Hon var ensamstående förälder och hade fått ett schema som var anpassat till situationen. Kvällspassen var inlagda enbart de veckor som hon inte hade barnet.

Efter en vecka blev barnet sjukt. Den anställda meddelade att hon var tvungen att vabba dagen efter, en måndag. Under måndagen skickade hon ett sms om att hon måste vara hemma en dag till.

Då ringde chefen upp. Han ska enligt stämningsansökan ha sagt att det inte fungerade att ha en anställd som har barn, och att hon inte behövde komma tillbaka till arbetet. Kvinnan kontaktade Hotell- och restaurangfacket samma dag.

Arbetsgivaren ska sedan ha skickat sms om att kvinnan kunde få fortsätta arbeta, om hon jobbade till kl. 20 eller kl. 21 samtliga veckodagar.
Detta satte kvinnan i ”en för henne omöjlig situation, som är att jämställa med att [företaget] har avbrutit provanställningen” enligt stämningsansökan.

Förhandlingar med Hotell- och restaurangfacket ledde inte till någon lösning, och ärendet lämnades över till LO-TCO Rättsskydd. I stämningsansökan skriver de att arbetsgivaren har missgynnat den anställda av skäl som har samband med föräldraledighet.
Rättsskyddet kräver att arbetsgivaren betalar 100 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Arbetsgivare har rätt att avsluta en provanställning utan att ange skäl. Men det finns andra regler som måste följas. Om en provanställning avbryts av skäl som har samband med någon diskrimineringsgrund eller på grund av föräldraledighet kan det vara ett brott mot diskrimineringslagen eller föräldraledighetslagen.

 

 

Ur temat Valet 2018
Nyheter valet 2018

S vill satsa 400 miljoner på besöksnäringen

Socialdemokraterna vill satsa 400 miljoner kronor på besöksnäringen för att den ska fortsätta utvecklas som sysselsättningsmotor. Det meddelade partiledare Stefan Löfven i dag.

Publicerad 4 juli 2018
S vill satsa 400 miljoner på besöksnäringen
Stefan Löfven kom med beskedet under ett besök i Astrid Lindgrens värld. Foto: @socialdemokrat/Twitter
Stefan Löfven. Foto: Martin Hörner Kloo

– Besöksnäringens betydelse kan inte överskattas. Den skapar jobb, intäkter till bygden och gör stora delar av Sverige mer attraktiva att leva på, säger partiledare Stefan Löfven.

Satsningen, som meddelades under ett besök på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, omfattar 100 miljoner kronor per år i fyra år. Pengarna är främst tänkta att gå till Tillväxtverket som ska vara ansvarig myndighet för besöksnäringsfrågor.

Socialdemokraterna vill också se en samlad strategi för näringen med tydliga mål under kommande mandatperiod.

Nyheter konkurser

Allt fler branschföretag går omkull

Konkurserna fortsätter att öka i branschen. Nyligen begärdes prisade stjärnkrogen Esperanto och dess systerkrogar i konkurs.

Publicerad 3 juli 2018
Allt fler branschföretag går omkull
Restaurang Esperanto i Stockholm är ett av alla branschföretag som gått i konkurs under första halvåret i år. Foto: I99pema/Wikipedia, CC BY-SA 3.0

Under 2017 ökade antalet konkurser i hotell- och restaurangbranschen återigen, efter flera år av sjunkande siffror. Ökningen har fortsatt även i år, visar statistik från kreditupplysningsföretaget UC. Under första halvåret sattes 229 hotell och restauranger i konkurs. Det är en ökning med 13 procent jämfört med samma period förra året.

Ett av de senaste exemplen är stjärnkrogen Esperanto i Stockholm. I slutet av juni meddelade företaget att man tvingats sätta restaurangen samt dess systerkrogar i konkurs. Anledningen var en ojämn beläggning som helt enkelt inte har täckt restauranggruppens kostnader, skrev företaget i ett pressmeddelande.

Josef Vegvari. Foto: Jann Lipka/HRF

Esperanto skrev också att man beklagar den svåra sitsen som konkursen försätter de anställda i. Enligt den senaste årsredovisningen har företaget sysselsatt anställda motsvarande cirka 50 helårstjänster. På Hotell- och restaurangfacket har man kontakt med en del av dem.
– Jag har blivit kontaktad av några medlemmar. De hade fått ett brev där det stod att företaget hamnat på obestånd och skulle sättas i konkurs. De fick rådet att vända sig till oss, säger ombudsman Josef Vegvari.

Han hjälper nu medlemmarna att få ut innestående lön och semesterersättning från lönegarantin, ett arbete som HRF:s ombudsmän är vana vid. Att stora och professionella branschföretag som Esperanto-gruppen går omkull hör däremot till ovanligheterna, säger Josef Vegvari.
– Konkurser är vanliga, men inte att det är så här stora företag som borde vara kapitalstarka. Det får en att fundera på vad som händer på arbetsmarknaden.

Fråga om jobbet.
137
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här