Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter avtal 2020

Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”

Ett av HRF:s avtalskrav för nytt kollektivavtal är att stärka skyddet mot sexuella trakasserier från tredje man. Nu får kravet stöd av en ny rapport från Arena Idé.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”
Det är vanligast att anställda inom LO-kollektivet utsätts för sexuella trakasserier från tredje man, till exempel gäst eller kund. Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Sexuella trakasserier mot anställda är ett stort problem, inte minst i hotell- och restaurangbranschen. Ett sätt att komma till rätta med problemet kan vara att kollektivavtala om arbetsgivarens plikt att agera mot det, menar Lena Svenaeus, arbetsrättsjurist och tidigare Jämställdhetsombudsman i en rapport från tankesmedjan Arena Idé.
– Man ställer sig frågan om det finns något verktyg som vi inte har använt oss av här i Sverige. Och svaret är givet, det är ju kollektivavtalet, säger hon.

Rapporten handlar om hur kollektivavtal används i Kanada för att motverka sexuella trakasserier. Lena Svenaeus menar att en skrivning i kollektivavtalet skulle komplettera och förstärka lagstiftningen i frågan. Det gäller framför allt i fråga om trakasserier från tredje part, till exempel en kund eller kroggäst.
– I den svenska diskrimineringslagen finns inget skydd mot tredje mans våld. Ett krav skulle kunna vara att man måste göra en riskanalys, till exempel på en restaurang, över var de anställda skulle kunna utsättas för tredje mans våld, säger Lena Svenaeus.

Att stärka skyddet mot sexuella trakasserier är ett av kraven inom LO-samordningen inför årets avtalsrörelse. Hotell- och restaurangfacket har valt att fokusera just på skydd mot sexuella trakasserier från tredje part, som till exempel gäster.

Läs hela rapporten ”Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier”.

Nyheter MICHELIN

”Kollektivavtal är jätteviktigt”

Hela 15 av de 18 Michelinrestaurangerna i Sverige har kollektivavtal för sina anställda. För en av dem är avtalet lika färskt som stjärnan de fick i går.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
”Kollektivavtal är jätteviktigt”
Jonas Lagerström på Etoile är glad över Michelinstjärna - och kollektivavtal. Bilden är ett montage. Foto: Samuel Unéus/Årets kock, Mostphotos

I går kväll avslöjades vilka svenska restauranger som upptas i den eftersträvansvärda samlingen av krogar med stjärnor i Michelinguiden. Etoile i Stockholm fick sin första stjärna.

– Det var en stor och nervös dag i går. Vi fick en inbjudan till utdelningen för två veckor sedan, men man vågar ändå inte ha för stora förhoppningar, säger Jonas Lagerström, en av delägarna.

Svenska Michelinrestauranger:

***
Frantzén, Stockholm

**
Daniel Berlin, Skåne Tranås
Vollmers, Malmö
Gastrologik, Stockholm
Oaxen Krog, Stockholm
Aloë, Stockholm

*
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Sav, Malmö
Agrikultur, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Sushi Sho, Stockholm
Etoile, Stockholm
PM & Vänner, Växjö

Men det är inte bara en stjärna som är i antågande på restaurangen. Från den 1 mars kommer de anställda också att omfattas av kollektivavtal.

– Ja, det stämmer. Vi gick med i Visita förra veckan faktiskt. Det har varit planen sedan vi startade för snart två år sedan, men det har varit en kostnadsfråga. Det är en jätteviktig del. Vi vill ju locka framtidens kockar och kunna erbjuda bra villkor och stötta dem, säger Jonas Lagerström.

Jonas Lagerström

I kväll stänger de restaurangen för att fira med teamet, vänner och familj.

– Vi har verkligen kämpat för det här. Och vi har gjort det på egen hand, det är inga investerare eller andra som varit inblandade.

Frantzén, som är den enda restaurangen i Sverige med tre stjärnor i Michelinguiden, tecknade kollektivavtal förra våren.

Tre stjärnkrogar saknar avtal: Vollmers och Sav i Malmö, samt Sushi Sho i Stockholm.

Nyheter avtal 2020

”Visita kräver fullständigt förfogande”

Visita vill öka pottandelen, frysa minimilönerna och ge arbetsgivarna möjlighet att förlägga helgledighet till hela veckan. HRF ser kraven som ett angrepp på de anställdas möjlighet till ett fungerande privatliv.

Publicerad 14 februari 2020 Kommentera
”Visita kräver fullständigt förfogande”
Visita vill att helgledigheten ska kunna förläggas under alla veckans dagar. Foto: Peter Jönsson, Anna-Lena Lundqvist

Förra veckan växlade Hotell- och restaurangfacket och motparten Visita avtalsyrkanden. HRF:s ordförande Malin Ackholt kallar arbetsgivarnas krav för oerhört långtgående.
– Det är längesedan vi såg yrkanden som var lika långtgående, säger hon.

Det hon framför allt reagerar på är Visitas yrkanden om ledighet. Arbetsgivarna vill ta bort kravet att de anställdas veckovila minst varannan vecka ska förläggas till fredag-måndag. I stället ska ledigheten kunna läggas ut under hela veckan, vill Visita.
– Genom de här kraven vill man fullständigt förfoga över personalen och deras möjlighet att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap. Det är oerhört stora förändringar som man föreslår, säger Malin Ackholt.

Fakta: Visitas krav

  • 80 procent av lönehöjningen i pott.
  • Ingångslönerna bibehålls på samma nivå.
  • Om parterna inte kan nå enighet i en central förhandling om pottfördelning ska arbetsgivaren ha rätt att fördela det lokala utrymmet enligt sitt förslag.
  • Veckovilan ska kunna förläggas till veckans alla dagar.
  • Ny bestämmelse om att arbetsgivare ska kunna avtala om att anställd som anställs tidigast tre månader före en lönerevision inte ska ingå i denna.
  • Anställd som uteblivit från arbete 14 kalenderdagar utan giltigt skäl ska anses ha avslutat sin anställning på egen begäran.

Visita vill också frysa minimilönerna och öka andelen av lönehöjningen som fördelas i pott till 80 procent. Arbetsgivarna vill dessutom ha yttersta beslutsrätt i pottfördelningsprocessen, i de fall parterna inte kommer överens.
– Det de säger är att ”vi kan prata med er, men det är vi som bestämmer”. Vi har i dag ett system för tvistelösning i avtalet som fungerar. Det är bara en ingång till att de vill ha hela makten över processen, säger Malin Ackholt.

Malin Ackholt tycker att Visitas krav är oroväckande.
– Vi är bara i början av processen men det ger en oerhört tydlig bild av att arbetsgivarna vill ha ett förhållande där en part bestämmer och den andra fogar sig, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här