Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter ANSTÄLLNINGAR

Otrygga jobb påverkar fackanslutningen

Andelen osäkra visstidsjobb ökar, visar en ny rapport från Arena idé. Hotell- och restaurangbranschen är en av de mest utsatta branscherna.

Publicerad 21 november 2019 Kommentera
Otrygga jobb påverkar fackanslutningen
Många inom hotell- och restaurangbranschen måste vara beredda på att rycka in och jobba med kort varsel. Foto: Mostphotos

De tidsbegränsade anställningarna har varit ungefär lika många de senaste åren. Men nu visar en rapport från Arena idé att de mer osäkra formerna har ökat på bekostnad av de tryggare formerna.

Allmän visstidsanställning och behovsanställning räknas i rapporten som de mest osäkra. De utgör nu 60 procent av alla tidsbegränsade anställningar. Under perioden ökade de med 29 procent. Samtidigt minskade vikariaten med 25 procent. Vikariat bedöms som tryggare, bland annat för att chansen är större att de leder till fast arbete.

Hotell- och restaurang är en av de branscher som drabbats värst. Totalt har 59 200 i branschen tidsbegränsade jobb. Antalet ökade med 23 200 personer under perioden 2005 – 2018.
– Rapporten bekräftar det vi ser och hör. Många i branschen har svårt att planera sitt eget liv. De förväntas vara beredda och ställa upp när det behövs, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.

Enligt honom är vikariat ovanliga nom hotell- och restaurangbranschen.
– Vi har framför allt anställning för enstaka dagar och säsongsanställningar.

Otrygga anställningar

Vikariat: tidsbegränsad anställning för att ersätta annan person.
Allmän visstidsanställning: anställning under begränsad tid. Arbetsgivaren behöver inte ange motiv till varför det behövs.
Anställning vid behov:
någon anställs för att arbeta vid en viss tidpunkt, till exempel under en vecka eller en helg.
Säsongsanställning: tillfälliga jobb som görs under en del av året.
Provanställning: får användas under högst sex månader.
Anställning för enstaka dagar: en tidsbegränsad anställning som regleras i HRF:s kollektivavtal.

 

Rapporten lyfter också fram en koppling mellan otrygga jobb och facklig organisering. Den som har ett otryggt jobb går sällan med i facket. Lägst organisationsgrad har de med allmän visstidsanställning eller behovsanställning.
– De med otrygga jobb som ändå är med tar sällan på sig ett fackligt uppdrag. De vill inte göra sig osams med arbetsgivare. Det här skapar tysta arbetsplatser, säger Per Persson.

Just de som har otrygga anställningar skulle ha mycket att vinna på att gå med i facket, menar Per Persson.
– Är man med i facket har man en annan kraft att säga ifrån, till exempel om man går för länge på allmän visstid.

De som arbetar enstaka dagar har enligt kollektivavtalet rätt att begära en översyn av om det finns ett ständigt behov av arbetskraft som gör att arbetsgivaren borde tillsvidareanställa i stället.
– En sådan sak är inte så lätt att göra som individ, med fackets hjälp blir det lättare, säger Per Persson.

Unga, kvinnor och utrikesfödda, särskilt utanför Europa, är överrepresenterade bland dem som har de mest osäkra anställningsformerna. Antalet utomeuropiskt födda som har sådana jobb har fördubblats under perioden 2005 – 2018.

Hotell- och restaurangbranschen hade totalt 169 199 anställda 2017, enligt SCB.

Läs rapporten här

 

Nyheter ARBETSMILJÖBROTT

Chefer åtalas efter björnattack

Två personer åtalas för händelsen då en djurskötare på Orsa Rovdjurspark dödades av en björn. Om brister i arbetsmiljö och säkerhet hade hanterats rätt skulle attacken troligen inte ha skett, säger åklagaren.

Publicerad 20 november 2019 Kommentera
Chefer åtalas efter björnattack
En djurskötare dödades av björn. Nu har åtal väckts. Foto: Åklagarmyndigheten, Erik Mandre/Mostphotos

I augusti 2017 dödades en 18-årig djurskötare av en björn på sin arbetsplats Orsa Rovdjurspark. Nu har en tidigare vd och den dåvarande parkchefen åtalats för arbetsmiljöbrott, vållande till annans död, grovt brott samt arbetsmiljöbrott med framkallande av fara för annan.
– Åtal väcks eftersom det förekommit brister i parkens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Om dessa brister hade åtgärdats hade den aktuella händelsen med hög grad av sannolikhet inte inträffat, säger Gunnar Jonasson, kammaråklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.

Olyckan skedde i ett hägn som skulle vara tomt. Djurskötaren var där med en besökande familj som skulle få se på när han lade ut mat till björnarna. Familjen lyckades sätta sig i säkerhet.

Under förundersökningen som ledde fram till åtalet hördes närmare 50 personer. Parkens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete har undersökts. Det har gjorts kriminaltekniska undersökningar i parken, bland annat om hur björn kunde ta sig fram till hägnet.

Åklagaren yrkar också på att Grönklittsgruppen som äger parken betalar en företagsbot på minst åtta miljoner kronor.

Det är nu tingsrätten som avgör när det blir rättegång.
– Jag har begärt att rätten ska åka ut till parken och se hägnet. Eftersom det måste vara snöfritt vid detta tillfälle bör förhandlingarna hållas någon gång mellan april och oktober, säger Gunnar Jonasson.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

”Bra bild av vad medlemmarna tycker är viktigt”

Avtalsrörelsen är i rullning. Under lokala avtalskonferenser runt om i landet har HRF:s avtalssekreterare Per Persson nu träffat medlemmar för att höra vad de tycker är de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen.

Publicerad 20 november 2019 Kommentera
”Bra bild av vad medlemmarna tycker är viktigt”
HRF:s avtalssekreterare Per Persson pratar avtalsrörelse med förtroendevalda i avdelning Syd. Foto: Peter Kroon

Om drygt tre månader ska Hotell- och restaurangfacket lämna sina krav på ett nytt avtal till motparten Visita. Men först ska medlemmarna säga sitt. Därför har förbundets avtalssekreterare Per Persson de senaste veckorna rest runt i landet och träffat förtroendevalda på lokala avtalskonferenser. I avdelning Syd har ett 30-tal HRF:are samlats för att lyssna och bli lyssnade på.
– De här konferenserna har egentligen två syften. Dels att ge de förtroendevalda en bild av hur det ser ut och dels att vi ska få höra deras tankar, säger Per Persson i en fikapaus.

Under dagen har han bland annat pratat om löneglidning, lönebildning, fusk med tjänstepensionen och hur det ser ut med anställningar i branschen. Deltagarna skjuter in frågor och berättar om sina egna erfarenheter.

Marie Lundahl. Foto: Peter Kroon

Marie Lundahl, kallskänka på Fazer i Helsingborg, tycker att hon lärt sig mycket, framför allt om hur olika behoven ser ut för anställda i olika delar av branschen.
– Det känns svårt. Alla har olika situationer. Till exempel är ob ingen fråga för min del, eftersom jag arbetar dagtid måndag till fredag. Men för andra är det jätteviktigt, säger hon.

Mikael Björnmarker. Foto: Peter Kroon

Mikael Björnmarker, receptionist på Elite Hotels i Malmö, tycker att han har fått mer förståelse för avtalsfrågorna.
– Jag är ganska ny som förtroendevald, så detta är min första avtalsrörelse. Jag tycker att det är jätteintressant och lärorikt, jag har fått en väldigt bra bild av läget. Men det är mycket, jag kommer nog att få bearbeta det här när jag kommer hem.

Fakta: Viktiga datum i avtalsrörelsen

  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Deltagarna får också välja områden som de skulle vilja att förbundet prioriterade i avtalsrörelsen. Det är en bra övning, säger avtalssekreterare Per Persson.
– Det är bra att de får fundera över hur man ska prioritera viktiga frågor. Och det ger oss en bra bild av vilka frågor medlemmarna tycker är viktiga.

Per Persson påminner deltagarna om att fredag den 22 november är sista dagen att lämna in ändringsförslag, eller motioner.
– Nu är det sista minuten, sedan är det slut, säger han.

På torsdag hålls också den åttonde och sista lokala avtalskonferensen i Umeå. Per Persson är nöjd med konferenserna hittills.
– Vi har haft jättebra diskussioner. Det är väldigt roligt att träffa medlemmar så här.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här