Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter LÖNESTÖD

HRF stoppar samråd

Från den 1 november kommer Hotell- och restaurangfacket inte längre yttra sig över arbetsgivare som vill anställa personer med lönestöd. HRF upplever att Arbetsförmedlingen ändå inte tar till sig av den information man ger.

Publicerad 22 oktober 2019 Kommentera
HRF stoppar samråd
Samråden om lönestöd fungerar dåligt, därför slutar HRF med dem, säger Per Persson, avtalssekreterare. Foto: Peter Kroon/Arbetsförmedlingen, Peter Jönsson

När en arbetsgivare vill anställa någon med lönestöd, exempelvis lönebidrag, är det en rad steg på vägen. Arbetsförmedlingen, som beslutar om stödet, ska först inhämta ett yttrande från berörd facklig organisation.
Facket ska säga om arbetsgivaren har kollektivavtal eller åtminstone villkor som motsvarar de i avtal. Dessutom kan facket varna om man anser att företaget inte är seriöst, till exempel betalar ut fel lön eller staplar bidragsanställningar på varandra.

För två år sedan kontaktade HRF arbetsmarknadsdepartementet för att påtala att systemet med samråd behöver förändras.
– Det är i grunden en bra verksamhet. Det är vårt sätt att hålla koll på arbetsmarknaden och se till att folk inte hamnar på fel arbetsplats. Om det fungerar. Men det har det inte gjort, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Arbetsförmedlingens egen utredning visar att myndigheten samråder med facken i hälften av alla lönestödsärenden. Dessutom upplever Hotell- och restaurangfacket att förbundet lägger stora resurser på samråden, men att Arbetsförmedlingen ofta struntar i vad HRF säger.

Hade det varit meningsfullt hade vi sett annorlunda på det.

– Vi gör statens kontrolljobb. I vårt fall handlar det om 4–6 heltidstjänster varje år. Om vi ska fortsätta måste vi få betalt för det. Det finns ingen anledning att våra medlemmar ska stå för kostnaden, när det ändå inte leder till något. Hade det varit meningsfullt hade vi sett annorlunda på det, säger Per Persson.

Varje år läggs runt 1,5 miljarder på lönestöd inom hotell- och restaurangbranschen. Om det används på rätt sätt är det en bra investering, tror Per Persson.
– Men det är bara 18 procent som har en anställning när lönestödet upphör. Skattepengar bidrar alltså till ett utnyttjande av utsatta människor. När man är så generös med bidrag ökar dessutom arbetslösheten i vår bransch, eftersom arbetsgivare inte tillsvidareanställer personal.

Den sista oktober är alltså sista dagen för Arbetsförmedlingen att samråda med HRF om lönestöd. Därefter kommer myndigheten att mötas av ett autosvar där förbundet förklarar varför de inte längre lämnar utlåtanden.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Alva Hansson

Nu har Årets sommarjobbare 2019 utsetts. Alva Hansson, 18 år, vann restaurangkategorin för sitt arbete på Gullmarsstrand Hotell och konferens.

Publicerad 22 oktober 2019 Kommentera
Hallå där, Alva Hansson
Alva Hansson, sommarjobbare på Gullmarsstrand. Foto: Privat

Grattis, varför fick du priset?
– Tack! De sa att jag var positiv och spred det till andra, att jag tog tag i saker och var noggrann i det jag gör.

 Var det din första sommar inom hotell- och restaurangbranschen?
– Nej, tredje. Jag började arbeta frukost och lunch, året efter lunch och kväll, i somras bara kvällsservering. Jag har också jobbat helger och julbord.

 Vad har du lärt dig genom jobbet?
– Man får prata med många olika människor och lär sig hantera situationer när något går fel. I år fick jag mer ansvar. Första året gick jag gärna och frågade andra om det var något, sedan lärde jag mig att vissa beslut får man ta i stunden. I somras fick jag också presentera vin på bröllop. Tidigare har jag tyckt att det varit jobbigt att prata inför folk men man vänjer sig ganska snabbt vid att prata inför 130 personer. Det är mycket som jag kommer att ha nytta av sedan i arbetslivet.

De vann också

Övriga vinnare blev Emil Åbom som jobbade på Clarion Collection Hotel Bolinder Munktell, (hotellkategorin) och Maja Svensson, The Townhouse, Borås (kökskategorin).

Priset delas ut av hotellkoncernen Svenska kulturpärlor.

 Vad består vinsten av?
– Jag får ett presentkort på en hotellhelg och så ska jag få åka på Summer Camp på en hotell- och restauranghögskola i Schweiz två veckor nästa sommar. Det var jätteroligt och oväntat, jag visste inte ens att de hade nominerat mig!

 Vad gör du nu i höst?
Jag går tredje året på teknikvetenskapsprogrammet på gymnasiet. När jag är klar med det vill jag nog jobba några år inom hotell- och restaurang, sedan får jag se.

Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här