Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter insats

”Det är helt oacceptabelt”

Svartjobb, människohandel och farlig arbetsmiljö. Det var vad myndigheterna fann vid oanmälda inspektioner på bland annat restauranger, byggen och städfirmor.

Publicerad 29 september 2020 Kommentera
”Det är helt oacceptabelt”
Många brister upptäcktes vid myndigheternas kontroller på bland annat restaurangföretag. Foto: Colourbox

De senaste två veckorna har åtta myndigheter, bland andra Arbetsmiljöverket, polisen och Skatteverket, varit ute på oanmälda kontroller. Sammanlagt har de inspekterat 150 arbetsplatser. Merparten var inom byggbranschen, men även restauranger, städföretag och däckfirmor har kontrollerats.

På ungefär hälften av företagen upptäcktes brister i arbetsmiljön. I ett 30-tal fall var bristerna så allvarliga att Arbetsmiljöverket satte ett omedelbart förbud mot arbete.
– Det är helt oacceptabelt att vi har människor som riskerar liv och hälsa på sina arbeten. Resultaten visar att vi behöver fortsätta att göra nationella insatser, där flera myndigheter jobbar tillsammans för att driva bort de oseriösa företagen, säger Arne Alfredsson, tillförordnad chef för myndighetsgemensam kontroll vid Arbetsmiljöverket.

Om kontrollerna

  • Insatsen är ett resultat av ett regeringsuppdrag som myndigheterna har fått för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
  • Myndigheterna som deltar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
  • Sedan 2018 har myndigheterna gjort drygt 3 500 gemensamma kontroller.

Polisen omhändertog runt 30 personer som inte har rätt att arbeta i landet, vissa misstänks ha bott på sin arbetsplats. Fem personer bedöms vara potentiella offer för människohandel.
– Resultaten av vår insats visar verkligen att vissa branscher har problem med svart arbetskraft och människor som riskerar att utnyttjas. Tillsammans kan vi myndigheter komma åt de oseriösa företagen från olika håll, det är en styrka, säger Johan Winberg, poliskommissarie vid Polismyndigheten.

Insatsen avslöjade också cirka 100 fall av brister i personalliggare, flera fall av misstänkt bidragsfusk och brott mot utstationeringslagen. Myndigheterna kommer nu att utreda och följa upp bristerna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter KOMpetens

Arbetslösa kan få studera med ersättning

Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa arbetslösa att söka till studier. Det har regeringen beslutat.

Publicerad 28 september 2020 Kommentera
Arbetslösa kan få studera med ersättning
Utbildning kommer att vara nyckeln när Sverige startar om efter coronapandemin. Det menar regeringen, som nu satsar på att få fler till skolbänken. Foto: Colourbox

Den som saknar gymnasieexamen har betydligt svårare att få jobb än den som har gymnasieutbildning. När arbetslösheten nu stiger vill därför regeringen satsa på att fler kompletterar sina studier.

– Det behövs mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken och mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vid en pressträff på måndagen.

Regeringen har beslutat att den som behöver gymnasiekompetens för att öka chansen till jobb ska kunna studera med aktivitetsersättning. Förutsättningen är att arbetsförmedlingen gör en individuell prövning som fastställer behovet.

Dessutom ska fler arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin få möjlighet att plugga på yrkeshögskola eller folkhögskola med bibehållen ersättning.

Ingår i temat: Coronakrisen 88 artiklar

Alla artiklar i temat (85 till)
Hej Gäst CLARA HENRY

”Skulle vilja ha makten över frukosten”

Clara Henry är programledare, bloggare och aktuell med tv-serien »Du Clarar mer än du tror« som har premiär på SVT den 1 oktober. Men om hon fick välja ett branschyrke att jobba i så skulle det vara som boss över frukostbuffén.

Publicerad 27 september 2020 Kommentera
”Skulle vilja ha makten över frukosten”
Clara Henry. Foto: Morgan Norman

Hur är du som gäst på hotell eller restaurang?
– Jag blir lyrisk om rummet eller frukostbuffén har något utöver det vanliga. Nu senast bodde jag på Calmar Stadshotell och blev jätteglad av att de hade fyra hantlar hängande på väggen. Otippat och roligt!

Vilket hotell- eller restaurangyrke skulle du helst vilja ha?
– Jag skulle vilja ha makten över frukostbuffén. Om jag fick bestämma över en frukostbuffé hade den varit episk.

Vad är det pinsammaste du gjort på hotell eller restaurang?
– När jag var i Örnsköldsvik med Melodifestivalen 2014 spelade vi Monopol en kväll. En kastade spelsedlarna över hela rummet. Jag filmade och lade ut på min Youtubekanal. Sedan fick jag en lång kommentar från tjejen som städat.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här