Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Estniska restaurangfacket på väg att försvinna

Det estniska facket för hotell- och restauranganställda är på väg att gå ihop med den estniska motsvarigheten till Seko. Men personliga och ekonomiska skäl gör att den gamla förbundsledningen bromsar.

Publicerad 22 oktober 2002

– Jag vill inte kritisera det estniska hotell- och restaurangfacket för jag vet inte vad som har hänt. Medlemmarna vill gå ihop med oss för att bli starkare, men det kommer nog att ta tid, säger Öie Väljas. Hon är ordförande för ESAL som är Sveriges motsvarighet till Seko. De organiserar medlemmar inom post, tele och kommunikation och snart även de hotell- och restauranganställda.

Medlemmarna vill gå samman
ETKA, restaurangfacket, klarar sig inte som eget förbund. De hotell- och restauranganställda finner ingen anledning att vara med i facket. Många nya utländska företag etablerar sig i Estland. De har bättre löner och villkor och allt färre tycker sig därför behöva facket för att förbättra sin situation.
Det finska restaurangfacket PAM har hjälpt det estniska restaurangfacket sedan landet blev självständigt. De stödjer att förbundet ska gå samman med Sekofacket. Det finska facket planerar ett ordna ett krismöte i Tallinn.
De estniska hotell- och restaurangmedlemmarna röstade i våras ja till att gå samman.

Oklart vad restaurangfackets ledning vill
Men det finns krafter som motarbetar sammanslagningen. Personer som har ett egenintresse av att ha kvar makten.
När Hotellrevyn besökte ETKA i Tallinn för fem år sedan sa dåvarande ordföranden att förbundet var på väg i konkurs. Sedan dess har facket haft tre olika ordförande under lika många år och kontoret i Tallinn har lagts ner. När Hotellrevyn åter besökte landet i oktober i år var de styrande i restaurangfacket mycket svåra att få kontakt med.

– Vi har styrelsemöte varje månad och bjuder in den nuvarande ordföranden, men hon har bara deltagit en gång och det var förra året, säger Öie Väljas.
Öie har skrivit till ETKA:s ordförande och frågat om de vill fortsätta som eget förbund, om de vill ha någon hjälp, och vad deras planer för framtiden är. Men inget svar har kommit.
– Lite pinsamt, för jag visste ju att Svensk Hotellrevy skulle komma på besök. Hur ska jag tolka tystnaden, undrar Öie Väljas.
– Jag kan inte ta över medlemmarna från en fungerande organisation. Vi får vänta, men jag tror att det kommer att ta tid.

Fakta: ESAL
? Förbundet har i dag femton klubbar (avdelningar), allt från tio medlemmar till 300 medlemmar i Estland. Skulle estniska motsvarigheten till HRF och Handels gå med blev facket 16 klubbar stort.
? Medlemmarna betalar 1 procent av lönen i avgift.
? Sekofacket ESAL har 3 100 medlemmar varav 2 800 fullt betalande. Arbetslösa får en ersättning från staten med 400 kronor per månad. Fackanslutna får lika mycket till från facket.
? Facket betalar också ut förtidspensioner på 1000 kronor per månad och staten betalar 1 400 kronor per månad.
? Lågavlönade har svårt att få banklån, därför kan medlemmarna låna pengar från facket, ur en bankfond. De får låna upp till 15 000 kronor under två år med 8 procents ränta. Det är mycket populärt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten ARBETSLEDNING

Chefen vill detaljstyra oss!

Simons chef vill kontrollera allt som personalen gör. Minsta detalj ska chefen lägga sig i, till och med framför gästerna. Simon och hans arbetskamrater har tröttnat, men hur sätter de stopp för chefens kontrollbehov?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
Chefen vill detaljstyra oss!
Illustration: Mattias Käll

”Man vill inte lära chefen hur hen ska leda”

Clara Löfvenhamn.

Clara Löfvenhamn, ledarskapsutvecklare och beteendevetare. Driver Bossbloggen.

– Detaljstyrning är det snabbaste sättet att döda kreativitet, arbetsglädje och engagemang. Ändå är det inte ovanligt.
Det kan finnas olika skäl; press uppifrån, otrygghet eller att chefen är ny i rollen. Det kan vara bra att försöka förstå varför hen har det här beteendet. Vi vill ju vara schysta och hjälpa varandra.
För Simon är det viktigt att stanna upp och tänka: hur påverkar det här mig? Du kanske dubbelkollar dig själv, blir på dåligt humör, eller kanske du inte kan ta hand om dina gäster på ett bra sätt? Kan du vara konkret är det mycket lättare att prata med chefen.

– Att ta snacket kan kännas jobbigt, för man vill inte lära chefen hur hen ska leda. Men ingen chef är perfekt eller fullärd. Dessutom vill personer bli ledda på olika sätt, därför är det viktigt att du är tydlig med dina behov.
Ett bra sätt att inleda samtalet är:
»Jag vet inte om du är medveten om att du gör så här, men när du kontrollerar allt jag gör jobbar jag sämre, jag känner mig otrygg, och har inte kul på jobbet.«

– Antingen säger chefen »oj, förlåt jag hade ingen aning« eller »ja, det är så jag jobbar«. Det kan du inte ta ansvar för. Du kan bara ta ansvar för att det du säger är välmenande och att du säger det i en miljö där chefen kan ta det till sig.

Prata med chefen om vad hen kan göra i stället.

– Det är viktigt med jag-budskapet, att du upplever en sak och hur det påverkar dig. Det kan inte chefen argumentera emot. Om alla andra upplever samma sak är det deras sak att ta upp det.

– Nästa steg är att prata med chefen om vad hen kan göra i stället.
Till exempel att inte ge negativ feedback inför andra, framför allt inte framför gäster.
När man har haft det här pratet är det inte säkert att polletten trillar ner direkt. Ibland måste det marinera lite. Ha tålamod. Kolla – försöker chefen? Om hen gör rätt tala om det, säg »jag såg att du gjorde det här – tack, det uppskattar jag«.

– Om samtalet inte hjälper är det läge att prata med chefens chef, facket eller HR. Om inte heller det hjälper är det kanske dags att fundera på att söka sig vidare? Livet är för kort för att stå ut med dåligt ledarskap. Ingen chef kan göra alla rätt alltid, men kan du må bättre någon annanstans?

Hej Gäst DILAN APAK

”Alltid nervös över att göra fel”

Dilan Apaks konferens slutade med ett kändismöte – eller var det bara en dröm?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
”Alltid nervös över att göra fel”
Dilan Apak är komiker och programledare för ”Helt sant” i Sveriges Radio. Foto: Julia Lindemalm/Sveriges Radio

Hur är du som gäst i branschen?
– På hotell är jag den som frågar om jag får checka ut sent. På restaurang är jag alltid nervös över att göra fel.

 Svarar du alltid ”ja” på frågan om det smakade bra?
– Alltid. Och det är alltid jag som får en glasbit i maten. Jag hatar att ta upp sånt. Jag tänker att antingen är det för att de hatar mig eller för att de är stressade. Då vill man ju inte göra det ännu värre.

Berätta om en upplevelse du minns från branschen!
– Vi hade konferens på Per Gessles hotell i Tylösand och han var där. Vi blev jättefulla och tog bilder med honom. Men på fotona ser han ut som en pappdocka! Så det var ingen som trodde på oss. Det kändes som en dröm.

Nyheter LÖNER

Därför är branschlönerna mer ”jämställda”

Bland arbetare i privat sektor är löneglappet mellan kvinnor och män knappt 10 procent. Men bland hotell- och restaurangbranschens anställda ser det lite annorlunda ut.

Publicerad 8 mars 2021 Kommentera
Därför är branschlönerna mer ”jämställda”
Helt jämställda är inte branschens löner, men glappet är mindre här än på arbetsmarknaden i stort. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I hotell- och restaurangbranschen skiljer det runt 4 procent mellan kvinnors och mäns löner. Det är stor skillnad mot de 9,7 procent* som finns bland privatanställda arbetare i stort.
– Det har inte nödvändigtvis med jämställdhet att göra. Många arbetsgivare i vår bransch betalar så lite som möjligt till både män och kvinnor. Cirka hälften av våra medlemmar ligger på minimilön. Man kan säga att rättvisan ligger i att alla tjänar lika dåligt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.

Å andra sidan, säger han, ligger HRF:s minimilöner generellt lite högre än i andra avtal.
– Jag vet inte om det kan ha att göra med att vi avskaffade kvinno- och manslöner i avtal innan det lagstiftades bort. Att vi fick en bättre kompromiss som hänger kvar.

Inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Att så stor andel av de hotell- och restauranganställda går på minimilön kan delvis förklaras av den höga arbetslösheten i branschen.
– Vi hade hög arbetslöshet redan före pandemin, det trycker ned lönerna. Men inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Före pandemin var det stor brist på kockar. Men det har inte lett till att den yrkesgruppen har haft starkare löneutveckling än andra.
– Det man kan säga är att det viktigaste för vår bransch är att det finns kollektivavtal som reglerar ett lönegolv. Där kan det vara så att kvinnorna har dragit den stora vinstlotten. Hade lönerna dragits isär hade det troligen missgynnat kvinnor. Det ser man i andra branscher, säger Per Persson.

*Medlingsinstitutets lönestatistik för 2019

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här