Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Estniska restaurangfacket på väg att försvinna

Det estniska facket för hotell- och restauranganställda är på väg att gå ihop med den estniska motsvarigheten till Seko. Men personliga och ekonomiska skäl gör att den gamla förbundsledningen bromsar.

Publicerad 22 oktober 2002

– Jag vill inte kritisera det estniska hotell- och restaurangfacket för jag vet inte vad som har hänt. Medlemmarna vill gå ihop med oss för att bli starkare, men det kommer nog att ta tid, säger Öie Väljas. Hon är ordförande för ESAL som är Sveriges motsvarighet till Seko. De organiserar medlemmar inom post, tele och kommunikation och snart även de hotell- och restauranganställda.

Medlemmarna vill gå samman
ETKA, restaurangfacket, klarar sig inte som eget förbund. De hotell- och restauranganställda finner ingen anledning att vara med i facket. Många nya utländska företag etablerar sig i Estland. De har bättre löner och villkor och allt färre tycker sig därför behöva facket för att förbättra sin situation.
Det finska restaurangfacket PAM har hjälpt det estniska restaurangfacket sedan landet blev självständigt. De stödjer att förbundet ska gå samman med Sekofacket. Det finska facket planerar ett ordna ett krismöte i Tallinn.
De estniska hotell- och restaurangmedlemmarna röstade i våras ja till att gå samman.

Oklart vad restaurangfackets ledning vill
Men det finns krafter som motarbetar sammanslagningen. Personer som har ett egenintresse av att ha kvar makten.
När Hotellrevyn besökte ETKA i Tallinn för fem år sedan sa dåvarande ordföranden att förbundet var på väg i konkurs. Sedan dess har facket haft tre olika ordförande under lika många år och kontoret i Tallinn har lagts ner. När Hotellrevyn åter besökte landet i oktober i år var de styrande i restaurangfacket mycket svåra att få kontakt med.

– Vi har styrelsemöte varje månad och bjuder in den nuvarande ordföranden, men hon har bara deltagit en gång och det var förra året, säger Öie Väljas.
Öie har skrivit till ETKA:s ordförande och frågat om de vill fortsätta som eget förbund, om de vill ha någon hjälp, och vad deras planer för framtiden är. Men inget svar har kommit.
– Lite pinsamt, för jag visste ju att Svensk Hotellrevy skulle komma på besök. Hur ska jag tolka tystnaden, undrar Öie Väljas.
– Jag kan inte ta över medlemmarna från en fungerande organisation. Vi får vänta, men jag tror att det kommer att ta tid.

Fakta: ESAL
? Förbundet har i dag femton klubbar (avdelningar), allt från tio medlemmar till 300 medlemmar i Estland. Skulle estniska motsvarigheten till HRF och Handels gå med blev facket 16 klubbar stort.
? Medlemmarna betalar 1 procent av lönen i avgift.
? Sekofacket ESAL har 3 100 medlemmar varav 2 800 fullt betalande. Arbetslösa får en ersättning från staten med 400 kronor per månad. Fackanslutna får lika mycket till från facket.
? Facket betalar också ut förtidspensioner på 1000 kronor per månad och staten betalar 1 400 kronor per månad.
? Lågavlönade har svårt att få banklån, därför kan medlemmarna låna pengar från facket, ur en bankfond. De får låna upp till 15 000 kronor under två år med 8 procents ränta. Det är mycket populärt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter VARSEL

Sista personalen på Heden varslas

Liseberg varslar de sista anställda på Hotell Heden. Orsaken anges vara arbetsbrist på grund av pandemin. Men Hotell- och restaurangfacket menar att det också finns ett annat skäl. Förhandlingarna har avslutats i oenighet.

Publicerad 1 december 2020 Kommentera
Sista personalen på Heden varslas
Hotellverksamheten ska säljas, fastigheten är redan såld. Foto: Mostphotos

Redan i våras varslades 30 personer, större delen av personalen på Liseberg Hotell Heden i Göteborg. Hotellet har varit stängt sedan i juni, men har under hösten haft öppet för luncher och en del mindre möten.

Nu har även återstående femton personer varslats. En nödvändighet på grund av pandemin, enligt Liseberg.

Det är sedan tidigare bestämt att Liseberg ska sälja hotellet, för att frigöra pengar till att bygga ett vattenland och ett nytt hotell. Fastigheten där Hotell Heden ligger är redan såld. Från den 1 april 2021 tas den över av det kommunala fastighetsbolaget Higab.

Nu är även hotellverksamheten till salu, med målet att hitta en köpare till samma datum.
– Vi hävdar att det råder uppsägningsförbud. Anledningen till att de vill säga upp all personal är försäljningen, inte det faktum att hotellet håller stängt när nöjesparken inte är öppen. Det brukar ju ha öppet även när parken är stängd, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

HRF menar dessutom att det finns en annan förklaring till varslen.
– I lokala förhandlingar har arbetsgivaren sagt att det är svårt att sälja verksamheten på grund av att det finns personal. Detta förnekar de nu, säger Emil Bäckström.

Personalen bör få ha kvar sina tillsvidareanställningar till dess att det finns en ny köpare, anser HRF. Att de som varslas och sägs upp har rätt till återanställning under nio månader räcker inte.
– Nej, säkerheten är större med en tillsvidareanställning. Vi vet heller inte vad en kommande ägare har för planer, hur länge det dröjer innan de öppnar hotellet.

Varsel vid försäljning

Om ett företag säljer sin verksamhet räknas detta i sig inte som saklig grund för att säga upp personal, enligt lagen om anställningsskydd. Men förbudet att säga upp kan hävas om det finns ekonomiska skäl, vilket är vad Liseberg uppger i detta fall.
Personalen har företräde till återanställning i nio månader efter uppsägningstidens slut.

I förhandlingarna föreslog HRF att arbetsgivaren skulle lägga varslen för att sedan dra tillbaka dem när det blev klart vem som skulle ta över. Men det ville inte Liseberg.
– De tyckte inte att det var schyst mot den som skulle ta över. Då tolkar jag det som att de faktiskt säger upp personalen för någon annans räkning.

Nu kommer arbetsgivaren troligen att börja verkställa varslen. HRF överväger om de ska ogiltigförklara uppsägningarna. Det skulle i så fall bli lokala förhandlingar igen. Om parterna fortfarande inte kommer överens då kan förbundet stämma Liseberg i Arbetsdomstolen för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Nyheter KOMPETENS

Bra betyg för HRF:s kompetensprojekt

Hög träffsäkerhet och fina omdömen från deltagare och deras arbetsgivare. Det konstaterar analysföretaget Ramboll i sin utvärdering av HRF:s projekt En värld av möjligheter.

Publicerad 30 november 2020 Kommentera
Bra betyg för HRF:s kompetensprojekt
I projektet En värld av möjligheter har HRF erbjudit kurser i bland annat specialiserad matlagning samt service och bemötande. Foto: Mostphotos

Efter jul avslutas projektet En värld av möjligheter, där Hotell- och restaurangfacket anordnat kurser för branschanställda i Småland samt på Gotland och Öland. Pengarna, runt 8 miljoner kronor, har EU:s socialfond stått för.

I oktober hade 293 personer deltagit i någon eller flera av kurserna.

Frida Ljunggren. Foto: Privat

– Målet var 300 unika deltagare. Det tror vi att vi når för vi har några ytterligare som går i november och december, säger Frida Ljunggren, en av projektledarna.

Det var för att sätta fokus på frågan om kompetensutveckling i hotell- och restaurangnäringen som HRF drog i gång projektet 2018. Man ville stärka yrkesstoltheten och göra det möjligt för fler att stanna och utvecklas i branschen. Tillsammans med Visita och utbildningsanordnare, har förbundet erbjudit kurser som Mat och dryck i kombination, Specialiserad matlagning samt Arbetsledning och ledarskap. Ramboll framhåller i sin utvärdering att man varit lyhörd för att behoven kan förändras.

– Hygien och städ som vi tog fram i samband med corona har blivit väldigt populär, säger Frida Ljunggren.

Hotell- och restaurangfacket utesluter inte att det kan komma fler kompetenssatsningar framöver.

– Vi står redo, vi är beredda att göra det här på nationell nivå. Nu har vi fått en bra erfarenhet och hjälpt många medlemmar till kompetensutveckling. Vi har bra kunskaper om att driva ESF-projekt, så nu väntar vi bara på lämpliga utlysningar att söka, säger Pim van Dorpel, vice ordförande i HRF.

Nyheter lön

”Lön i förtid potentiell skuldfälla”

Nya företag specialiserar sig på att låta anställda i branschen plocka ut sin lön i förtid. Både HRF och Visita varnar för att det kan vara en potentiell skuldfälla.

Publicerad 30 november 2020 Kommentera
”Lön i förtid potentiell skuldfälla”
Med några knapptryck i en app kan anställda ta ut intjänad lön. Foto: Colourbox
Mikael Ingelson. Foto: Privat

I andra länder är de redan etablerade, företagen där affärsidén är att låta anställda ta ut i lön i förtid. Nu finns de även i Sverige. Grace och Mysaly är två av företagen som har tagit trenden hit.
– Vi erbjuder företagen en möjlighet att erbjuda sina medarbetare en förmån, att de kan få ta ut en liten del av sin lön i förtid, säger Mikael Ingelson som är vd och en av grundarna till Mysaly.
– Det kan vara för att det har dykt upp oförutsägbara utgifter som att bilen går sönder eller att barnen behöver nya vinterskor när det är långt kvar till lön.

Han berättar att den främsta målgruppen är personer med så kallade timanställningar, vars inkomster kan variera kraftigt mellan månaderna.
– Det är många som inte har ett sparkapital att luta sig tillbaka på. Vi har sett i undersökningar att det är många timanställda som känner finansiell stress. Det här ska underlätta för dem.

Företaget delägs av Quinyx, som har branschens mest använda app för schema- och tidsrapportering. I nuläget är det framför allt Quinyx kunder som Mysaly vänder sig till, säger Mikael Ingelson.
– Vi måste ha tillgång till lönesystem för att säkert kunna betala ut pengar. Vi måste veta att timmarna är attesterade för att kunna betala ut pengar i systemet. Vi sysslar inte med låneverksamhet.

Kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen.Malin Ackholt, ordförande HRF

Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket, ser flera problem med tjänsten. Ett är att det blir svårt för de anställda att överblicka sin inkomst.
– Det handlar om en väldigt sårbar grupp anställda som redan i dag har svårt att förutse vad de kommer att tjäna.

Det andra problemet som hon ser är att det riskerar att sätta anställda i skuld.
– Om du i ett pressat läge tar ut lön kan det ställa till med stora ekonomiska problem i ett längre perspektiv. Det är ett system som kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen. Jag är väldigt skeptisk, säger hon.

Går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla.Torbjörn Granevärn, förhandlingschef Visita

Torbjörn Granevärn är förhandlingschef på branschorganisationen Visita. Han säger att han tycker att idén om flexibelt löneuttag i grunden är god, men att det ställer höga krav på transparens och spårbarhet.
– I ett sådant här system är det oerhört viktigt att man kan följa hur arbetstagare har arbetat och fått ut lön i förskott. Vi har ett regelverk som ska följas, det kommer man inte runt genom att använda sig av en sådan tjänst. Det måste skötas korrekt.

Torbjörn Granevärn. Foto: Visita

Torbjörn Granevärn säger att Visita inte ser några hinder i vare sig kollektivavtal eller lagar. Att som arbetsgivare bevilja anställda ett förskott på lönen är möjligt redan i dag, säger han.
– Då ligger ansvaret på den goda arbetsgivaren att göra en helhetsbedömning av läget, att det blir rätt belopp och att den anställde klarar sin ekonomi långsiktigt.

Men även Visita ser en risk för att anställda skuldsätter sig när det momentet försvinner, säger han.
– Det går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla. Framför allt när man gör den här transaktionen i en bransch där medellönen är låg.

Fakta: Så här funkar det

Arbetsgivaren tecknar ett avtal med Mysaly. Genom en app kan de anställda sedan välja att ta ut intjänad lön före ordinarie löneutbetalningsdatum. De förtida uttagen dras från nästa lön. För varje uttag betalar de anställda en administrationsavgift, i nuläget 35 kronor per uttag. Arbetsgivaren betalar en licensavgift för tjänsten.

 

Mikael Ingelson, vd på Mysaly, säger att företaget skulle skjuta sig i foten om de bidrog till att de anställda hamnade i en dålig sits.
– Det här är ju en förmån som ska hjälpa arbetsgivare att bli extra attraktiva. Det måste ske ansvarsfullt. Våra kunder har möjlighet att sätta ett tak på hur mycket pengar de anställda kan ta ut och hur ofta, till exempel max två uttag eller max 2 000 kronor i månaden. Det är också det vi föreslår att de gör.

Hur många kunder Mysaly har i dagsläget vill Mikael Ingelson inte avslöja, men säger att det är ”ett gäng”.
– Vi startade verksamheten under året så corona har så klart påverkat oss, men vi har ett gäng nöjda kunder och vi är i dialog med ytterligare ett antal.

Att företag som Mysaly växer i hotell- och restaurangbranschen visar att det finns problem där. Det säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.
– Det visar att vi har working poor i Sverige. Att vi har en arbetsmarknad som inte borde finnas år 2020. Det är ett förkastligt system, med folk som inte får fasta anställningar så att de klarar sig. Det här ju deras jobb, inte deras extrajobb.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här