Nyheter | På jobbet jobba till 65?
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

En fungerande företagshälsa krävs

Få inom LO-yrken jobbar efter pension. »Att känna ‚Ä∫jag bidrar‚Äπ är en viktig faktor för att orka fortsätta«, säger professor Roland Kadefors.

Publicerad 16 december 2014
En fungerande företagshälsa krävs
Foto: Torsten Arpi
inlinebild
Roland Kadefors. Foto: Torsten Arpi

Nya regler och lagändringar ska få fler att välja att jobba till 67 eller till och med 69. Men i praktiken har många hotell- och restaurang­anställda svårt att orka till 65, konstaterar Roland Kadefors, gästprofessor vid Institutionen för arbetsvetenskap och sociologi vid Göteborgs universitet.
– Om det blir möjligt för fler att jobba längre, i och med ändrade las-regler, så kommer det att vara till exempel tandläkare och läkare som gör det, medan de som jobbar i kök och städ inte kommer att orka.

Roland Kadefors och hans kollegor har, med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån, undersökt hur många år man kan väntas vara kvar i sitt yrke. Män som är städare, storhushålls- och restaurangpersonal, liksom kvinnor som är städare, köks- och restaurangbiträden hörde till de tio grupper som oftast slutar i förtid.
Egentligen är det ganska enkla saker som krävs för att fler skulle jobba längre, säger Roland Kadefors. Arbetsgivaren behöver organisera arbetet så att ensidigt upprepat och fysiskt belastande arbete minimeras.
– Det bästa är att ge alla anställda oavsett ålder de bästa förutsättningarna. Om någon får belastningsproblem vid 55 är det för sent. Arbetsgivaren behöver mycket tidigare titta över arbetsförhållandena för att kunna förebygga. Det är också viktigt att erbjuda kompetensutveckling för att de anställda ska ha de kunskaper som krävs.

Deltid är en annan lösning som brukar lyftas fram för att äldre ska orka, men då måste det ändå gå att försörja sig, vilket blir svårt för många i branschen.
Forskarna talar också om vikten av arbetstillfredsställelse.
– Om arbetsgivaren kan skapa en kultur som gör att jag känner att jag bidrar är det en viktig faktor för att orka fortsätta upp i åren.
Men det avgörande är, enligt Roland Kadefors, att det finns utbyggd och fungerande företagshälsovård, något som ofta saknas i hotell- och restaurangbranschen.
– Företagshälsovården kan skaffa sig god kunskap om arbetsplatsen så tidigt att man ser vad som är på väg att hända för individ och grupp. Men tyvärr är ofta avtalen med företagshälso­vården så slimmade att de har begränsade möjligheter att arbeta förebyggande.

Många arbetsgivare har en negativ attityd till att anställa äldre, även om de inte har dålig hälsa, säger Roland Kadefors.
– Ungefär hälften säger i våra undersökningar att de aldrig anställer någon över 50 år. Men andra säger att de uppskattar äldre för att de är kunniga i sina yrken, socialt kompetenta och inte borta från jobbet så mycket. En tysk undersökning visar att åldersmixat är bättre för produktiviteten.
Det finns förmågor som blir sämre med åren, som rörlighet och allt som har med lyfta och bära att göra. Även korttidsminne, syn och hörsel försämras ofta något. En del arbetsgivare säger att äldre är sämre på att lära sig nya saker, men det beror på vad det gäller, säger Roland Kadefors. Äldre har lättare att lära sig sådant som anknyter till erfarenhet, men generellt något svårare för exempelvis sifferkoder.
– Men det är ofantligt stor skillnad mellan individer. En femtioåring kan ha bättre förmåga än en tjugofemåring, säger Roland Kadefors.

Det här kan leda till tidig pension

  • Liten kontroll över arbetet i kombination med höga krav.
  • Psykosocial stress.
  • Dåligt socialt stöd, framför allt från chefer.
  • Fysiskt och ergonomiskt påfrestande arbete.

Läs mer…

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här