Nyheter | På jobbet jobba till 65?
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

En fungerande företagshälsa krävs

Få inom LO-yrken jobbar efter pension. »Att känna ‚Ä∫jag bidrar‚Äπ är en viktig faktor för att orka fortsätta«, säger professor Roland Kadefors.

Publicerad 16 december 2014
En fungerande företagshälsa krävs
Foto: Torsten Arpi
inlinebild
Roland Kadefors. Foto: Torsten Arpi

Nya regler och lagändringar ska få fler att välja att jobba till 67 eller till och med 69. Men i praktiken har många hotell- och restaurang­anställda svårt att orka till 65, konstaterar Roland Kadefors, gästprofessor vid Institutionen för arbetsvetenskap och sociologi vid Göteborgs universitet.
– Om det blir möjligt för fler att jobba längre, i och med ändrade las-regler, så kommer det att vara till exempel tandläkare och läkare som gör det, medan de som jobbar i kök och städ inte kommer att orka.

Roland Kadefors och hans kollegor har, med hjälp av siffror från Statistiska centralbyrån, undersökt hur många år man kan väntas vara kvar i sitt yrke. Män som är städare, storhushålls- och restaurangpersonal, liksom kvinnor som är städare, köks- och restaurangbiträden hörde till de tio grupper som oftast slutar i förtid.
Egentligen är det ganska enkla saker som krävs för att fler skulle jobba längre, säger Roland Kadefors. Arbetsgivaren behöver organisera arbetet så att ensidigt upprepat och fysiskt belastande arbete minimeras.
– Det bästa är att ge alla anställda oavsett ålder de bästa förutsättningarna. Om någon får belastningsproblem vid 55 är det för sent. Arbetsgivaren behöver mycket tidigare titta över arbetsförhållandena för att kunna förebygga. Det är också viktigt att erbjuda kompetensutveckling för att de anställda ska ha de kunskaper som krävs.

Deltid är en annan lösning som brukar lyftas fram för att äldre ska orka, men då måste det ändå gå att försörja sig, vilket blir svårt för många i branschen.
Forskarna talar också om vikten av arbetstillfredsställelse.
– Om arbetsgivaren kan skapa en kultur som gör att jag känner att jag bidrar är det en viktig faktor för att orka fortsätta upp i åren.
Men det avgörande är, enligt Roland Kadefors, att det finns utbyggd och fungerande företagshälsovård, något som ofta saknas i hotell- och restaurangbranschen.
– Företagshälsovården kan skaffa sig god kunskap om arbetsplatsen så tidigt att man ser vad som är på väg att hända för individ och grupp. Men tyvärr är ofta avtalen med företagshälso­vården så slimmade att de har begränsade möjligheter att arbeta förebyggande.

Många arbetsgivare har en negativ attityd till att anställa äldre, även om de inte har dålig hälsa, säger Roland Kadefors.
– Ungefär hälften säger i våra undersökningar att de aldrig anställer någon över 50 år. Men andra säger att de uppskattar äldre för att de är kunniga i sina yrken, socialt kompetenta och inte borta från jobbet så mycket. En tysk undersökning visar att åldersmixat är bättre för produktiviteten.
Det finns förmågor som blir sämre med åren, som rörlighet och allt som har med lyfta och bära att göra. Även korttidsminne, syn och hörsel försämras ofta något. En del arbetsgivare säger att äldre är sämre på att lära sig nya saker, men det beror på vad det gäller, säger Roland Kadefors. Äldre har lättare att lära sig sådant som anknyter till erfarenhet, men generellt något svårare för exempelvis sifferkoder.
– Men det är ofantligt stor skillnad mellan individer. En femtioåring kan ha bättre förmåga än en tjugofemåring, säger Roland Kadefors.

Det här kan leda till tidig pension

  • Liten kontroll över arbetet i kombination med höga krav.
  • Psykosocial stress.
  • Dåligt socialt stöd, framför allt från chefer.
  • Fysiskt och ergonomiskt påfrestande arbete.

Läs mer…

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här