Nyheter Pensionsfusket

Elzbieta upptäckte att hon saknar pensionspengar

Det kan löna sig att kolla sina pensionsinbetalningar till Fora. När Elzbieta Poszepczynska följde Hotellrevyns uppmaning upptäckte hon att det saknades pengar.

Publicerad 23 februari 2017
Elzbieta upptäckte att hon saknar pensionspengar
Elzbieta Poszepczynska tycker att systemet med avtalspensionen är för krångligt. Här med maken Ryszard. Foto: Anna Simonsson

Efter Hotellrevyns reportage om hur arbetsgivare fuskar med de anställdas tjänstepensioner var det en mängd läsare som hörde av sig. En av dem var Elzbieta Poszepczynska.
– Jag satt och bläddrade i tidningen och såg att det kan vara så att arbetsgivare inte betalar som de ska. Så jag tittade på beskedet från Fora och tyckte att det inte stämde.

I drygt 28 år arbetade Elzbieta som kallskänka på en restaurang på Åhléns city i Stockholm. År 2012 tog ett annat företag över driften. De anställda förstod snart att saker inte stod rätt till, och i slutet av 2013 blev de uppsagda på grund av arbetsbrist. Den sista mars 2014 slutade Elzbieta på restaurangen och blev arbetslös.
– Det var det värsta jag har varit med om i mitt liv. Jag trodde att jag skulle klara mig till pensionen, men det gjorde jag inte. Jag skämdes ihjäl när jag gick till Arbetsförmedlingen och ställde mig i kö. I min ålder.

Elzbieta Poszepczynska. Foto: Anna Simonsson

Dessutom dröjde slutlönen från restaurangen. Till slut kom beskedet att bolaget hade gått i konkurs. Den statliga lönegarantin täckte löneskulden, men bara en liten del av den innestående semesterlönen. Och nu verkar det som om Elzbieta även kan ha blivit utan Fora-inbetalningar för sista tiden på företaget.

Hon är kritisk till hur systemet med avtalspensionen är utformat. Det är för krångligt, tycker hon.
– Du jobbar, du får ett lönebesked. Där står det skatt och sociala avgifter, så du vet att du inte jobbar svart. Men hur ska du kunna veta att de betalar avtalspension? Om du är ny i landet och inte kan språket perfekt är det ännu svårare.

Så gjorde Elzbieta

  • Elzbieta har varken dator eller bank-id. I stället har hon pratat med Foras telefonkundtjänst.
  • Elzbieta måste styrka hur mycket pengar hon tjänade under den tid hon tror saknas.
  • Från Skatteverket har Elzbieta fått en kontrolluppgift, bild 155, för inkomståret. Den har hon nu skickat till Fora, tillsammans med blanketten ”Kompletterande inkomstuppgifter från Skatteverket” som man kan hämta på fora.se eller be att få hemskickad.
  • Nu ska Fora utreda saken.

Elzbieta säger att hon i stort har haft bra branscharbetsgivare, till skillnad från maken Ryszard.
– Ryszard, han har verkligen blivit lurad. Han har jobbat hos en massa arbetsgivare utan kollektivavtal. Men när vi kom från Polen var det bara att ta vilka jobb som helst för att överleva. Jag har haft tur.

Elzbieta har nu begärt komplettering hos Fora och väntar på besked. Hon tror att många anställda i branschen inte har koll.
– Det kan vara många som förlorar pengar men inte vet om det. Alla borde kolla.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här