Nyheter Pensionsfusket

Elzbieta upptäckte att hon saknar pensionspengar

Det kan löna sig att kolla sina pensionsinbetalningar till Fora. När Elzbieta Poszepczynska följde Hotellrevyns uppmaning upptäckte hon att det saknades pengar.

Publicerad 23 februari 2017
Elzbieta upptäckte att hon saknar pensionspengar
Elzbieta Poszepczynska tycker att systemet med avtalspensionen är för krångligt. Här med maken Ryszard. Foto: Anna Simonsson

Efter Hotellrevyns reportage om hur arbetsgivare fuskar med de anställdas tjänstepensioner var det en mängd läsare som hörde av sig. En av dem var Elzbieta Poszepczynska.
– Jag satt och bläddrade i tidningen och såg att det kan vara så att arbetsgivare inte betalar som de ska. Så jag tittade på beskedet från Fora och tyckte att det inte stämde.

I drygt 28 år arbetade Elzbieta som kallskänka på en restaurang på Åhléns city i Stockholm. År 2012 tog ett annat företag över driften. De anställda förstod snart att saker inte stod rätt till, och i slutet av 2013 blev de uppsagda på grund av arbetsbrist. Den sista mars 2014 slutade Elzbieta på restaurangen och blev arbetslös.
– Det var det värsta jag har varit med om i mitt liv. Jag trodde att jag skulle klara mig till pensionen, men det gjorde jag inte. Jag skämdes ihjäl när jag gick till Arbetsförmedlingen och ställde mig i kö. I min ålder.

Elzbieta Poszepczynska. Foto: Anna Simonsson

Dessutom dröjde slutlönen från restaurangen. Till slut kom beskedet att bolaget hade gått i konkurs. Den statliga lönegarantin täckte löneskulden, men bara en liten del av den innestående semesterlönen. Och nu verkar det som om Elzbieta även kan ha blivit utan Fora-inbetalningar för sista tiden på företaget.

Hon är kritisk till hur systemet med avtalspensionen är utformat. Det är för krångligt, tycker hon.
– Du jobbar, du får ett lönebesked. Där står det skatt och sociala avgifter, så du vet att du inte jobbar svart. Men hur ska du kunna veta att de betalar avtalspension? Om du är ny i landet och inte kan språket perfekt är det ännu svårare.

Så gjorde Elzbieta

  • Elzbieta har varken dator eller bank-id. I stället har hon pratat med Foras telefonkundtjänst.
  • Elzbieta måste styrka hur mycket pengar hon tjänade under den tid hon tror saknas.
  • Från Skatteverket har Elzbieta fått en kontrolluppgift, bild 155, för inkomståret. Den har hon nu skickat till Fora, tillsammans med blanketten ”Kompletterande inkomstuppgifter från Skatteverket” som man kan hämta på fora.se eller be att få hemskickad.
  • Nu ska Fora utreda saken.

Elzbieta säger att hon i stort har haft bra branscharbetsgivare, till skillnad från maken Ryszard.
– Ryszard, han har verkligen blivit lurad. Han har jobbat hos en massa arbetsgivare utan kollektivavtal. Men när vi kom från Polen var det bara att ta vilka jobb som helst för att överleva. Jag har haft tur.

Elzbieta har nu begärt komplettering hos Fora och väntar på besked. Hon tror att många anställda i branschen inte har koll.
– Det kan vara många som förlorar pengar men inte vet om det. Alla borde kolla.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Branschen kvar i arbetslöshet

Arbetslösheten är rekordlåg – men inte bland hotell- och restauranganställda. Trots personalbrist har branschens a-kassa runt 18 procent arbetslösa.

Publicerad 14 december 2018 Kommentera
Branschen kvar i arbetslöshet
A-kassan HRAK har störst andel öppet arbetslösa, i arbetsmarknadsprogram och deltidsarbetslösa. Källa: IAF och Arbetsförmedlingen, september 2018

Det råder personalbrist inom hotell- och restaurangbranschen. Samtidigt har Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, störst andel arbetslösa medlemmar av alla ­a-kassor. Varje månad får ungefär 5 000 personer ersättning.

HRAK har fått indikationer på att många arbetsgivare i stället för att erbjuda fasta anställningar väljer att anställa personer som har subventionerade anställningar. När bidraget tar slut upphör också anställningen.

– Det står arbetsbrist på arbetsgivarintyget, men i själva verket avslutar arbetsgivaren anställningen för att kunna ta in en ny person med bidrag, säger Karin Pettersson, chef för HRAK.

De kan få höra: Fixa ett nytt bidrag, annars får du inte jobba kvar.

Medlemmar hos HRAK berättar att arbetsgivarna är öppna med sina önskemål.
– De kan få höra: Fixa ett nytt bidrag, annars får du inte jobba kvar.

Källa: IAF och Arbetsförmedlingen, september 2018

Andra vittnar om när de på anställningsintervjun uppmanas att gå till Arbetsförmedlingen och fråga om de kan få bidrag.
När andelen subventionerade anställningar ökar finns risk att arbetslösheten i branschen permanentas, menar Karin Pettersson.
– I stället för att anställa kan arbetsgivaren ta in ännu en person som de får bidrag för. Runt 18 procent av våra medlemmar är arbetslösa.

Enligt Karin Pettersson är många medlemmar uppgivna.
– De känner sig lite som slit- och slängmaterial. Många tycker att det är roligt att vara i branschen och då känns det så klart inte bra att inte få fortsätta på jobb som man har lagt ner mycket intresse och engagemang i.

Karin Pettersson har uppfattat det som att Arbetsförmedlingen lägger mest resurser på dem som står långt från arbetsmarknaden, i stället för på dem som har a-kassa och därmed någon form av yrkeserfarenhet från branschen.

Finnes: 1 000 kockar

Arbetslösa i några av de största yrkesgrupperna.

  • 4 352 restaurangbiträden
  • 1 182 städare
  • 1 014 kockar och kallskänkor
  • 261 hotellreceptionister
  • 159 kafébiträden

HRAK och Hotell- och restaurangfacket har haft möten med Arbetsförmedlingen för att diskutera olika problem som de ser i branschen.
– Det kan inte vara meningen att arbetsgivaren ska kunna nyttja subventionerade anställningar så som nu sker. Det är märkligt att vi har hög arbetslöshet samtidigt som Visita signalerar att arbetsgivarna har svårt att hitta personal. Det borde vara möjligt att få en matchning mellan arbetsgivare och arbetslösa med erfarenhet, säger Karin Pettersson.

Hotell- och restaurangfacket delar HRAK:s bild av problemen, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.
– Det är jättebra att folk får lönestöd om det leder till jobb. Men många arbetsgivare fokuserar på att krama ut så mycket lönestöd som möjligt i stället för att ge människor en chans till ett riktigt jobb. Nästan gratis arbetskraft smakar gott.


Nyheter ARBETSMARKNAD

Professorn om bidragsjobben

Chansen till jobb ökar för dem som har subventionerade anställningar. Men samtidigt försvinner jobb för andra, säger Anders Fors­­lund, professor vid IFAU.

Publicerad 14 december 2018 Kommentera
Professorn om bidragsjobben
Hälften av dem som skrivs in på arbetsförmedlingen får jobb inom ett halvår.

Anders Forslund. Foto: IFAU

Man räknar med att varje anställning med stöd motsvarar en halv till en hel annan anställning som inte blir av.
Det säger Anders Forslund, professor vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Han tror att förekomsten av subventionerade anställningar skulle kunna vara en bidragande förklaring till den höga arbetslösheten inom hotell- och restaurangbranschen.
– Om de subventionerade jobben fortsätter att vara många år efter år kan det i slutänden bli en bransch där de flesta löner betalas av staten och vissa tvingas välja andra yrken.

Att samhället ändå väljer att låta företag anställa med stöd beror på att man prioriterar dem som annars skulle ha svårt att komma in på arbetsmarknaden.

17 000 ärenden

Under 2017 fick Hotell- och restaurangfacket 17 000 förfrågningar från Arbetsförmedlingen inför att en arbetslös skulle placeras på ett bidragjobb. Arbetsförmedlingen har uppgett att de hinner göra förfrågningar för varannan subventionerad anställning.

– De får snabbare jobb, antingen genom att få jobba kvar hos arbetsgivaren eller genom att få användbara referenser. Förhoppningen är att övriga ska ha lättare att konkurrera om jobb, säger Anders Forslund.

Hälften av dem som skrivs in på arbetsförmedlingen får jobb inom ett halvår. För ungdomar går det snabbare, hälften har jobb inom tre månader.

Arbetsgivaren måste följa regelverket, vilket kanske inte alltid sker.

– Även om det kan tyckas omoraliskt med kedjor av bidragsanställningar så kan det på ett samhällsplan vara försvarbart. Men arbetsgivaren måste följa regelverket, vilket kanske inte alltid sker.

Samtidigt är bidragsanställningarna knappast enda förklaringen till hotell- och restaurangbranschens höga arbetslöshet, betonar han.
– Det är också en bransch med snabb personalomsättning jämfört med till exempel industrin. Detta leder per automatik till ­högre arbetslöshet.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Fler jobb inom branschen nästa år

Jobben ser ut att bli fler under nästa år. Inom hotell- och restaurangbranschen förväntas stor efterfrågan på kompetens, enligt en arbetsmarknadsbarometer från Manpower Group.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
Fler jobb inom branschen nästa år
Branscharbetsgivare räknar med att jobben ska öka med 12 procent. Foto: Colourbox

Hotell- och restaurangnäringen är en av de fem branscher som har allra starkast jobbprognos enligt Manpower Group. Arbetsgivare inom branschen räknar med att jobben ska öka med 12 procent. För arbetsmarknaden i stort väntas jobben öka med 5 procent.

Arbetsmarknadsbarometern bygger på intervjuer med arbetsgivare, som får svara på om de tror att sysselsättningen kommer att öka eller minska.

Arbetsförmedlingen har också har presenterat sin prognos för jobben de kommande två åren. I år räknar de med att sysselsättningen ökar med 85 000 personer och 2019 med 65 000 personer, året därpå med ytterligare  46 000 personer.

Samtidigt förväntas arbetslösheten öka något. Många av de arbetsgivare som intervjuats säger att de har svårt att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Därför behövs fortsatt fokus på utbildning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här