Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Drogliberalt i Stockholms krogvärld

Hälften av de som jobbar i Stockholms krogvärld har använt hasch eller marijuana. Och var fjärde har knarkat på krogen. Det visar en enkät med 446 hotell- och restauranganställda i Stockholm.

Publicerad 6 mars 2002

Undersökningen är en del i STAD-projektet som i samverkan med myndigheter och restaurangbranschen söker minska våld och skador kopplade till alkohol och narkotika på krogen.
”Allvarligt”, ”oerhört oroväckande”, ”vi måste strypa åtkomsten av narkotika” var några av den nye nationelle narkotikasamordnaren Björn Fries reaktioner när rapporten presenterades på onsdagen.
Resultaten ger en bild av krogvärld som flödar över av droger:
? 82 procent uppgav att de senaste halvåret sett narkotikapåverkade gäster.
? 46 procent hade sett personer knarka på krogen under det senaste året.
? 51 procent hade själva blivit erbjudna narkotika på krogen.
? 60 procent hade själva någon gång använt narkotika, främst olika cannabisvarianter men även kokain, amfetamin och ecstasy.
Björn Fries menade att det är en väldig skillnad i hur narkotikaproblemen ser ut i Stockholm och övriga landet men sa ändå, snett leende:
? Om man bär på en fördom att droger är frekventa på krogen så får man varmt på fötterna av det här.
Långt ifrån alla i undersökningen, bara 74 procent, tycker att lagen om att narkotikapåverkade ska avvisas från krogen är riktig. Ännu färre, 63 procent, anser att det ska vara olagligt att vara narkotikapåverkad. Enligt STAD:s projektledare Johanna Gripenberg uppgav några att ”det var helt ok att vara påverkad av vissa droger”. En attityd som citypolisens kroggrupp känner igen. Chefen Mikael Emesten:
? Jag ser ju att en väldigt stor del av dem min grupp frihetsberövar är anställda på krogen. Det kan vara allt ifrån restaurangchefer, till servitriser, vakter, hela spektrat.
När gruppen arbetar på söndagarna har majoriteten av de gripna missbrukarna koppling till krogvärlden. Mikael Emesten menar att många som vill festa på sin kanske enda lediga dag i veckan hellre använder narkotika än alkohol.
? Du får inte den här känslan av bakfullhet. Du kan i princip kliva iväg som vanligt till jobbet på måndagen.
Han säger att polisen har svårt att komma åt krogpersonal som säljer eller använder droger, det finns en stark kåranda.
? Alla vet vilka som håller på, vet vilka som säljer. Men hur många tjallar på en polare? På den som du jobbar bredvid?
Lennart Karlsson, ägare av bland andra Sturecompagniet, Tiger, Köket:
? Vi upplever, inte minst bland vår yngre personal, att man inte tycker det är så farligt: ”Herregud, att dra en lina?! Det gör väl alla??” Den här inställningen kan vi bara komma åt med utbildning.
I enkäten ges flera förslag på hur narkotikan kan bekämpas på krogen:
? Bort med så kallade drogbord och sniffytor som toalettlock.
? Begränsa toalettytorna till en person och förebygg därmed drogförsäljning.
? Obligatoriska drogtester av personalen.
? Vi löser inte det här genom övervakningskameror eller drogtester. Vi måste utarbeta en gemensam policy, säger Tomas Pettersson, på HRF:s Stockholmsavdelning.
? Våra medlemmar, liksom allmänheten, måste istället få klart för sig att det är en kriminell handling.
Förbundsordföranden John Herrström menar att obligatoriska drogtest inte löser några problem. Istället är det attityden som måste förändras.
? De här 82 procenten som har sett narkotikapåverkade på krogen – vad gjorde de då?! Det är den frågan vi måste ställa.

Fotnot:
I undersökningen deltog 446 hotell- och restauranganställda i Stockholm, 40 procent kvinnor och 60 procent män. Medelåldern var 27 år. Genomsnittlig branschvana sex år.
STAD-projektet startade 1995 och finansieras av Stockholms stad och landstinget. En del av syftet är att tillsammans med polis, branschorganisationer och berörda myndigheter få fram metoder för att förebygga alkohol- och drogproblem på krogen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter stängning

Snabb omställning för snabbmatsrestauranger

Från och med måndag ska inget serveringsställe hålla öppet efter 20.30. Nu är oron stor bland anställda på bland annat snabbmatskedjor.

Publicerad 26 februari 2021 Kommentera
Snabb omställning för snabbmatsrestauranger
Takeaway blir fortsatt möjligt, men från den första mars ska alla serveringsställen i övrigt hålla stängt efter klockan 20.30. Foto: Colourbox

I onsdags presenterade Folkhälsomyndigheten nya restriktioner. Bland annat berörs matställen på handelsplatser, där serveringen kraftigt ska begränsas.

Dessutom meddelade myndigheten att alla serveringsställen, inte bara de med utskänkningstillstånd, ska hålla stängt efter 20.30.

– Det är klart att det är viktigt att bekämpa smittspridningen. Men det här är ytterligare ett slag för vår näring som innebär att folk riskerar att bli av med jobbet, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Det är fortfarande tillåtet att erbjuda takeaway efter halv nio på kvällen. På Max restauranger jobbar man med att ställa om.

– Vi lyssnar och tar in direktiven som regering och myndigheter kommer med och behöver nu snabbt vidta åtgärder för att stänga våra restauranger för sittande gäster tidigare, säger Charlotte Zetterlund, kedjans personalchef, i ett mejlsvar till Hotellrevyn.

I nuläget ser inte kedjan några behov av personalminskningar, men man utesluter det inte om situationen förvärras och det kommer fler restriktioner.

Charlotte Zetterlund säger att man hade önskat mer tydlighet från regeringens sida i kommunikationen med branschen.

– Det hade varit lättare för oss att vidta åtgärder om direktiv och instruktioner varit klarare.

Erica Edberg. Foto: Elis Hoffman

På McDonald’s i Skåne blev oron stor när Folkhälsomyndigheten presenterade de nya bestämmelserna.

– Det är jättemånga som har hört av sig. Det är en oro att man inte kommer att få sina timmar och att det kommer att bli schemaändringar fram och tillbaka, säger Erica Edberg, platsombud på McDonald’s i Eslöv och ledamot i HRF:s avdelningsstyrelse i Syd.

Malin Ackholt hade önskat bättre framförhållning och klarare besked.

– Vi vet att det kan komma ytterligare restriktioner med kort varsel. Detta slår rätt in i våra medlemmars privatekonomi.

 

Nyheter AVTAL 2020

Sista avtalet på plats

I går tecknade HRF och Almega Tjänsteföretagen ett nytt avtal för anställda på bingohallar. Därmed är alla förbundets kollektivavtal klara.

Publicerad 25 februari 2021 Kommentera
Sista avtalet på plats
Avtalet för anställda på bingohallar är klart. Foto: Kicki Nilsson
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Det nya avtalet gäller från den 1 januari 2021 till den 30 november 2023, och innehåller löneökningar i två steg. Den första höjningen sker i juli 2021 och motsvarar 736 kronor per månad för en heltidsanställd. Den andra höjningen på 598 kronor sker den 1 december 2022.

Även i övrigt följer det nya bingoavtalet HRF:s andra kollektivavtal, säger förbundets avtalssekreterare Per Persson.
– Vi har fått ut det vi ska enligt samordningen.

Därmed är det sista kollektivavtalet tecknat. Per Persson tycker att en av denna kollektivavtalsrörelses största vinster är de tidigarelagda pensionsinbetalningarna.
– Det är den största satsningen på ungdomar kanske någonsin. Det är en stor grej. 24-åringarna kommer kanske inte tacka oss nu, men om 40 år kommer det att göra skillnad.

Även om avtalsrörelsen nu är över för denna gång, så finns det en hel del arbete kvar att göra, säger Per Persson.
– Nu har vi uppföljningsarbetet kvar att göra, att hantera det som förbundet har förhandlat fram. Vi har en rad arbetsgrupper som ska jobba med olika saker.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter STÖD

Efterlängtat besked om stöd

I dag meddelade regeringen att verksamheter som tvingas stänga av smittskyddsskäl ska kunna få lönekostnaderna täckta av staten. HRF välkomnar beskedet.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Efterlängtat besked om stöd
HRF:s ordförande Malin Ackholt välkomnar dagens besked från regeringen, som innebär mer stöd till företagen. Foto: Mostphotos, Peter Jönsson

I januari antogs den pandemilag som gör det möjligt för regeringen att fatta beslut om att vissa näringsverksamheter ska hålla stängt. I dag presenterades en ändring i det ekonomiska stödpaket som beslutats tidigare. Nyheten innebär att de anställdas löner ska räknas som fasta kostnader, och därmed täckas upp till hundra procent vid en nedstängning.

– Det är glädjande information regeringen kommer med i dag. Det är högst rimligt, så att våra medlemmar kan behålla jobben, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Hon gläds också åt beskedet att företag från och med torsdag ska kunna söka omställningsstöd för perioden augusti–december 2020.

– Stödet hjälper företagens likviditet. Det är synd att det har tagit tid, men det är bra att det kommer. Nu måste pengarna ut, det är väldigt efterlängtat.

Finansminister Magdalena Andersson sade vid en pressträff att de ekonomiska stöden vuxit i omfattning sedan pandemins start, för att nu uppgå till nästan det dubbla jämfört med för ett år sedan.

– Anledningen till att vi gör det här är ju att vi ser ljuset i tunneln, nämligen vaccinet. Och vi vill ju att samhället ska stå redo, att ekonomin ska stå redo att starta upp när smittan trycks ned.

Ingår i temat: Coronakrisen 116 artiklar

Alla artiklar i temat (113 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här