Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Drogliberalt i Stockholms krogvärld

Hälften av de som jobbar i Stockholms krogvärld har använt hasch eller marijuana. Och var fjärde har knarkat på krogen. Det visar en enkät med 446 hotell- och restauranganställda i Stockholm.

Publicerad 6 mars 2002

Undersökningen är en del i STAD-projektet som i samverkan med myndigheter och restaurangbranschen söker minska våld och skador kopplade till alkohol och narkotika på krogen.
”Allvarligt”, ”oerhört oroväckande”, ”vi måste strypa åtkomsten av narkotika” var några av den nye nationelle narkotikasamordnaren Björn Fries reaktioner när rapporten presenterades på onsdagen.
Resultaten ger en bild av krogvärld som flödar över av droger:
? 82 procent uppgav att de senaste halvåret sett narkotikapåverkade gäster.
? 46 procent hade sett personer knarka på krogen under det senaste året.
? 51 procent hade själva blivit erbjudna narkotika på krogen.
? 60 procent hade själva någon gång använt narkotika, främst olika cannabisvarianter men även kokain, amfetamin och ecstasy.
Björn Fries menade att det är en väldig skillnad i hur narkotikaproblemen ser ut i Stockholm och övriga landet men sa ändå, snett leende:
? Om man bär på en fördom att droger är frekventa på krogen så får man varmt på fötterna av det här.
Långt ifrån alla i undersökningen, bara 74 procent, tycker att lagen om att narkotikapåverkade ska avvisas från krogen är riktig. Ännu färre, 63 procent, anser att det ska vara olagligt att vara narkotikapåverkad. Enligt STAD:s projektledare Johanna Gripenberg uppgav några att ”det var helt ok att vara påverkad av vissa droger”. En attityd som citypolisens kroggrupp känner igen. Chefen Mikael Emesten:
? Jag ser ju att en väldigt stor del av dem min grupp frihetsberövar är anställda på krogen. Det kan vara allt ifrån restaurangchefer, till servitriser, vakter, hela spektrat.
När gruppen arbetar på söndagarna har majoriteten av de gripna missbrukarna koppling till krogvärlden. Mikael Emesten menar att många som vill festa på sin kanske enda lediga dag i veckan hellre använder narkotika än alkohol.
? Du får inte den här känslan av bakfullhet. Du kan i princip kliva iväg som vanligt till jobbet på måndagen.
Han säger att polisen har svårt att komma åt krogpersonal som säljer eller använder droger, det finns en stark kåranda.
? Alla vet vilka som håller på, vet vilka som säljer. Men hur många tjallar på en polare? På den som du jobbar bredvid?
Lennart Karlsson, ägare av bland andra Sturecompagniet, Tiger, Köket:
? Vi upplever, inte minst bland vår yngre personal, att man inte tycker det är så farligt: ”Herregud, att dra en lina?! Det gör väl alla??” Den här inställningen kan vi bara komma åt med utbildning.
I enkäten ges flera förslag på hur narkotikan kan bekämpas på krogen:
? Bort med så kallade drogbord och sniffytor som toalettlock.
? Begränsa toalettytorna till en person och förebygg därmed drogförsäljning.
? Obligatoriska drogtester av personalen.
? Vi löser inte det här genom övervakningskameror eller drogtester. Vi måste utarbeta en gemensam policy, säger Tomas Pettersson, på HRF:s Stockholmsavdelning.
? Våra medlemmar, liksom allmänheten, måste istället få klart för sig att det är en kriminell handling.
Förbundsordföranden John Herrström menar att obligatoriska drogtest inte löser några problem. Istället är det attityden som måste förändras.
? De här 82 procenten som har sett narkotikapåverkade på krogen – vad gjorde de då?! Det är den frågan vi måste ställa.

Fotnot:
I undersökningen deltog 446 hotell- och restauranganställda i Stockholm, 40 procent kvinnor och 60 procent män. Medelåldern var 27 år. Genomsnittlig branschvana sex år.
STAD-projektet startade 1995 och finansieras av Stockholms stad och landstinget. En del av syftet är att tillsammans med polis, branschorganisationer och berörda myndigheter få fram metoder för att förebygga alkohol- och drogproblem på krogen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här