Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Drogliberalt i Stockholms krogvärld

Hälften av de som jobbar i Stockholms krogvärld har använt hasch eller marijuana. Och var fjärde har knarkat på krogen. Det visar en enkät med 446 hotell- och restauranganställda i Stockholm.

Publicerad 6 mars 2002

Undersökningen är en del i STAD-projektet som i samverkan med myndigheter och restaurangbranschen söker minska våld och skador kopplade till alkohol och narkotika på krogen.
”Allvarligt”, ”oerhört oroväckande”, ”vi måste strypa åtkomsten av narkotika” var några av den nye nationelle narkotikasamordnaren Björn Fries reaktioner när rapporten presenterades på onsdagen.
Resultaten ger en bild av krogvärld som flödar över av droger:
? 82 procent uppgav att de senaste halvåret sett narkotikapåverkade gäster.
? 46 procent hade sett personer knarka på krogen under det senaste året.
? 51 procent hade själva blivit erbjudna narkotika på krogen.
? 60 procent hade själva någon gång använt narkotika, främst olika cannabisvarianter men även kokain, amfetamin och ecstasy.
Björn Fries menade att det är en väldig skillnad i hur narkotikaproblemen ser ut i Stockholm och övriga landet men sa ändå, snett leende:
? Om man bär på en fördom att droger är frekventa på krogen så får man varmt på fötterna av det här.
Långt ifrån alla i undersökningen, bara 74 procent, tycker att lagen om att narkotikapåverkade ska avvisas från krogen är riktig. Ännu färre, 63 procent, anser att det ska vara olagligt att vara narkotikapåverkad. Enligt STAD:s projektledare Johanna Gripenberg uppgav några att ”det var helt ok att vara påverkad av vissa droger”. En attityd som citypolisens kroggrupp känner igen. Chefen Mikael Emesten:
? Jag ser ju att en väldigt stor del av dem min grupp frihetsberövar är anställda på krogen. Det kan vara allt ifrån restaurangchefer, till servitriser, vakter, hela spektrat.
När gruppen arbetar på söndagarna har majoriteten av de gripna missbrukarna koppling till krogvärlden. Mikael Emesten menar att många som vill festa på sin kanske enda lediga dag i veckan hellre använder narkotika än alkohol.
? Du får inte den här känslan av bakfullhet. Du kan i princip kliva iväg som vanligt till jobbet på måndagen.
Han säger att polisen har svårt att komma åt krogpersonal som säljer eller använder droger, det finns en stark kåranda.
? Alla vet vilka som håller på, vet vilka som säljer. Men hur många tjallar på en polare? På den som du jobbar bredvid?
Lennart Karlsson, ägare av bland andra Sturecompagniet, Tiger, Köket:
? Vi upplever, inte minst bland vår yngre personal, att man inte tycker det är så farligt: ”Herregud, att dra en lina?! Det gör väl alla??” Den här inställningen kan vi bara komma åt med utbildning.
I enkäten ges flera förslag på hur narkotikan kan bekämpas på krogen:
? Bort med så kallade drogbord och sniffytor som toalettlock.
? Begränsa toalettytorna till en person och förebygg därmed drogförsäljning.
? Obligatoriska drogtester av personalen.
? Vi löser inte det här genom övervakningskameror eller drogtester. Vi måste utarbeta en gemensam policy, säger Tomas Pettersson, på HRF:s Stockholmsavdelning.
? Våra medlemmar, liksom allmänheten, måste istället få klart för sig att det är en kriminell handling.
Förbundsordföranden John Herrström menar att obligatoriska drogtest inte löser några problem. Istället är det attityden som måste förändras.
? De här 82 procenten som har sett narkotikapåverkade på krogen – vad gjorde de då?! Det är den frågan vi måste ställa.

Fotnot:
I undersökningen deltog 446 hotell- och restauranganställda i Stockholm, 40 procent kvinnor och 60 procent män. Medelåldern var 27 år. Genomsnittlig branschvana sex år.
STAD-projektet startade 1995 och finansieras av Stockholms stad och landstinget. En del av syftet är att tillsammans med polis, branschorganisationer och berörda myndigheter få fram metoder för att förebygga alkohol- och drogproblem på krogen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Nyheter bonus

Här får de anställda pandemibonus

Under pandemin har försäljningen skjutit i höjden hos Jula Holdingkoncernen. För att fira får de anställda en bonus motsvarande 75 procent av en månadslön. Det gäller även de anställda på Jula Hotell & Konferens, koncernens hotellverksamhet.

Publicerad 3 maj 2021 Kommentera
Här får de anställda pandemibonus
På Jula Hotell & Konferens i Skara fick många anställda en bonus på aprillönen. Foto: Jula
Mikaela Grundström, vd Jula Hotell & Konferens. Foto: Privat

– Det är fantastiskt att även vår personal får ta del av detta i år. Det är en jättehärlig bonus, säger Mikaela Grundström, vd för hotellet.

Bonusen är baserad på årslön, och motsvarar ungefär 75 procent av en månadslön. All personal inom Jula Holdingkoncernen som varit anställd sedan januari 2019 får den. På hotellet är det de allra flesta anställda, säger Mikaela Grundström.
– Vi har ju inte varslat någon under pandemin, utan har sysselsatt vår personal med andra saker.

Detta är första gången som hotellpersonalen får ta del av bonusen, berättar Mikaela Grundström.
– Så det blev en väldigt rolig överraskning. Vår ägare tycker att vi på hotellet kämpar bra med de förutsättningar vi har under pandemin. Det känns jättefint, med tanke på hur det ser ut i hela vår bransch.

Julas ägare och koncernchef Karl-Johan Blank skriver i ett pressmeddelande:
– Vi har ett ledarskap och medarbetare som verkligen tar ansvar och är engagerade när det som mest behövs. Att vi under året hanterat många krissituationer och dessutom kunnat lära oss av dessa visar på styrka i våra organisationer. Det känns mycket bra att kunna belöna detta med den här bonusen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här