Liam jobbar på en restaurang. Vissa dagar har de städpass. Men det är ofta svårt att hinna klart till klockan 23.30, när passet slutar.Det kan bli nästan två timmars arbete till. Liam har påpekat det här, men inget händer. Chefen tycker att de »borde hinna« på sin vanliga arbetstid och vill inte betala övertid. Vad ska Liam göra?
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket:
»Rent krasst är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet samt planerar den tid som den anställde står till förfogande. Om en anställd inte är klar med arbetsuppgifterna på schemalagda tid ska man göra precis som Liam, säga till sin chef att man inte kommer att hinna klart.
Blir man beordrad övertid är man skyldig att stanna kvar tills arbetet är slutfört. Då ska det också betalas ut övertidsersättning. I annat fall ska Liam gå hem när hans schemalagda arbetstid är slut. Övertidsersättning är ingen frivillig ersättning som arbetsgivaren kan välja att betala ut. Eftersom vi säljer arbete och inte skänker bort arbetstid (trots att det snart är jul), får köket förbli ostädat om man inte hinner klart.«
Lars Ivarsson, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet:
»I början kanske Liams chef tycker att han är smart som får jobbet utfört ›gratis‹. Men det håller inte i längden. I varje relation finns det psykologiska kontrakt, förväntningar vi har på varann som inte är formellt reglerade.
En gång i tiden kanske chefen och Liam hade en typ av relation, där chefen kunde vara generös och erbjuda förmåner av något slag, bjuda på något gott. När chefen sedan sa ›Nu har det kört ihop sig, kan du stanna kvar lite‹ så var Liam generös tillbaka. Men om den relationen utnyttjas ensidigt och återkommande bryts kontraktet. Då slutar man vara schyst.
När personer känner sig illa behandlade uppstår motståndshandlingar, att man kompenserar sig själv för orättvisan. Det kan vara att slarva, smita undan eller förse sig ur kassan. Det här är inte bra för trivseln och kan leda till att personalen söker sig vidare.
Spontant tänker jag att så länge någon är kvar och städar, kommer det här att fortgå. Om de går hem utan att städa och chefen får se resultatet, kan det räcka för att chefen ska ta in extrapersonal eller betala övertid.«
Lars-Robert Nordin, servitör och HRF-organisatör:
»Just att vi är så otroligt solidariska med våra jobbarkompisar gör att Liams situation är så vanlig i branschen. Jag har hört ›Va, ska du gå hem nu och sätta dina kompisar i skiten?‹ från mellanchefer på mina två senaste arbetsplatser. Jag började engagera mig fackligt bland annat för att få ordning på schemafrågor.
Det är viktigt att de anställda organiserar sig på Liams jobb. Annars blir det Liams ›fel‹, han blir en gnällspik när han tar upp frågan. Om man inte bildar en klubb händer inget, utan det blir irritation och dålig stämning. Det krävs att fler ställer sig upp och sticker ut hakan. Det är inte alla som klarar det, men gör man det tillsammans går det bättre.
Så bilda klubb. Ställ er själva frågan ›Vad har vi för problem?‹ Skriv en lista, där en av punkterna är ›Vi jobbar övertid utan att få betalt‹. Kalla till förhandling. Det kan vara schemat som behöver ändras, eftersom det verkar vara ett återkommande problem på Liams arbetsplats. Men sådant går att förändra, även om det här är en gammal tradition i restaurangvärlden.
Tidigare hade vi öppna tider, ›till stängning‹ på min arbetsplats. I dag har vi schema med sluttider och cheferna har lärt sig att säga till om de märker att någon behöver jobba över. Arbetsgivare har ingen grund för att protestera, när det helt enkelt handlar om att se till att kollektivavtalet följs. Liam och hans jobbarkompisar kan gå någon av HRF:s utbildningar om organisation och vad kollektivavtalet innehåller. Många som går dem blir förvånade över vilka rättigheter vi har enligt avtalet, som rätten att förhandla med våra arbetsgivare om det vi tycker är viktigt.«
Övertid i riksavtalet mellan HRF och Visita
- –För att ersättningen ska betalas ut ska besked om övertidsarbete ha lämnats på förhand. Övertidsarbete kan också godkännas i efterhand, dock senast en månad efter löneutbetalningen för perioden.
- –För heltidsanställda gäller att allt arbete utöver ordinarie arbetstid ska ersättas med övertidsersättning. Deltidsanställda jobbar »mertid« med ordinarie timlön, upp till heltid. Mertid som innebär nettoarbetstid på mer än tio timmar per dag ger rätt till övertidskompensation.
- –Kompensationen är 45 procent extra av timlön de första två timmarna, 70 procent extra därefter och 90 procent för tid som inte är i anslutning till arbetstid.
- Det går också att få betald ledighet, om anställd och arbetsgivare är överens om det: 1,5 timme för varje övertidstimme i anslutning till arbetstid och två timmar om det inte är i anslutning till arbetstid.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
