Ta vara på dina pauser!
Paus, rast, måltidsuppehåll – det finns flera typer av avbrott i arbetet. Illustration: Annika Carlsson
Dina rättigheter arbetstid

Ta vara på dina pauser!

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp så här års. Men du ska inte jobba oavbrutet, se till att du får dina uppehåll i arbetet.

Publicerad 16 december 2016

1 Paus. Några minuter för att exempelvis ta ett glas vatten eller bara sitta ner. Paus är på betald arbetstid och arbetsgivaren ska se till att du har möjlighet till paus. Ofta är det något du själv styr över, men chefen kan också lägga in paus på schemat. Rätten till paus regleras i arbetstids­lagen, men det står inget om längd och antal.
I Gröna riks, kollektivavtalet mellan HRF och Visita, står det att kostavdraget, förutom en måltid, även omfattar »ett kaffemål«. Det målet ska du rimligtvis ha tid att få i dig vid något tillfälle.

2 Rast. Arbetstidslagen ger rätt till rast efter fem timmar, tiden ska stå på schemat. Måltidsrasten ingår inte i arbetstiden, du bestämmer själv vad du vill göra på din rast.
Jobbar du heltid får rasterna totalt vara högst en timme, enligt avtalet Gröna riks. Jobbar du deltid, under 4,5 timmar, är max­tiden 30 ­minuter. Den som beordras att jobba över rasten har rätt till övertidsersättning.

3 Måltidsuppehåll. Ett vanligt alternativ till rast, för företag där det inte funkar med raster vid fasta tider. Du äter på betald arbetstid, när det finns möjlighet. Om din chef vill byta från rast till måltidsuppehåll så ska det först förhandlas med facket.

4 Dygnsvila. Du har rätt till minst elva timmars ledighet per 24-timmarsperiod. Den perioden är ofta samma som vårt vanliga dygn, men den kan också vara mellan andra klockslag. Perioden ska användas konsekvent. I samband med exempelvis en schemaändring kan man byta, men bytet ska inte innebära att du får kortare dygnsvila än elva timmar. Det går att förhandla lokalt om ett annat upplägg, då ska de anställdas kompensation framgå i överenskommelsen, enligt avtalet Gröna riks. Skulle någon händelse på jobbet göra att du inte kan ta ut alla vilotimmar så ska du inom sju dagar få en av dina viloperioder förlängd med de uteblivna timmarna.

5 Veckovila. Enligt arbetstids­lagen ska du ha minst 36 timmars samman­hängande ledighet under varje period på sju dagar, det här kallas veckovila. Om kollektivavtalet Gröna riks finns på ­arbetsplatsen ska de anställda vara lediga i genomsnitt två dagar per vecka, om möjligt sammanhängande. Snittet räknas på »beräknings­perioden«, det antal veckor som bland annat arbetstid räknas ut på.
Minst varannan vecka ska ­ledig­heten omfatta fredag-lördag, lördag-söndag eller söndag-måndag.
Uppdatering. I det Gröna riksavtal som gäller från 1 april 2023 finns en regel för företag som normalt har verksamhet sju dagar i veckan. Där gäller att var fjärde vecka ska ledigheten omfatta fredag-lördag eller lördag-söndag.
Men ledigheten kan också vara lördag-söndag eller söndag-måndag var tredje vecka. Då ska det finnas »särskilda skäl«, exempelvis att företaget har en inriktning där verksamheten är koncentrerad till veckoslutet. Det går också att förhandla lokalt om sex­dagarsvecka.

6 Ledig dag. Några dagars semester, intjänade övertidstimmar eller liknande – ibland vill man ta ut en ledig dag eller två. Kollektivavtalet Gröna riks ger de anställda rätt att få besked inom 14 dagar från det att ledighetsansökan lämnats till arbetsgivaren.

7 Utlagd extra ledighetsdag. Många hotell- och restauranganställda kommer att få någon dags ledighet framöver. Enligt avtalet Gröna riks ska nämligen minst en intjänad extra ledighetsdag (mjukdag) läggas ut under julhelgen. Du ska få besked av din arbetsgivare minst en vecka i förväg.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här