Sara fick den lediga tjänsten som köksmästare! Hon blir först jätteglad. Äntligen ska hon kunna rätta till allt hon har sett under åren som kock. Men att chefa över sina tidigare arbetskamrater är inte lätt. De har ju haft så kul ihop, nu är hon varken en i gänget eller tas på allvar i sin nya roll. Det känns ensamt. Vad ska Sara göra?
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Att vara chef på mellannivå är inte helt enkelt. Å ena sidan ansvar mot företaget, å andra sidan ansvar mot sina arbetskamrater. Som chef har man också ett ansvar mot sina anställda och man bör därför göra skillnad på sin gamla och nya roll i organisationen. Jag tycker inte att Sara ska förändra sitt sätt att vara mot sina arbetskamrater om de haft en bra relation sedan tidigare. Däremot är det viktigt att hon gör skillnad mellan det privata och det arbetsrelaterade. Sociala aktiviteter är viktigt för att en grupp ska fungera.
Om Sara har många nya idéer som hon vill förverkliga, är ett steg att göra detta tillsammans med sina arbetskamrater, ge sina kockar inflytande i den dagliga driften och vara lyhörd. När jag arbetade som kock var det betydelsefullt att få vara med och utveckla arbetet. Menyskrivning, inköp, diskutera råvaror och gemensamt arbeta fram en bra produkt som alla kunde känna sig stolta över. Kockar är konstnärer och en konstnär vill skapa och vara stolt över sitt konstverk. Därför bör en kökschef i sin chefsroll coacha sin personal och inte styra den.
Charlotte Hågård, karriärutvecklare och författare
Man underskattar ofta det där hur det är att leda. Jag rekommenderar att Sara går någon slags ledarutbildning, kanske skaffar en mentor som är lite mer erfaren, någon i branschen som har gjort samma resa.
Det kan hjälpa Sara att förstå sin nya roll bland sina tidigare kollegor. Hon är fortfarande en i gänget, men kan inte fortsätta vara superpolare med dem på jobbet. Som chef måste man ta folk i örat ibland och ge klappar på axeln ibland.
Jag tror det är viktigt att Sara har ett samtal med var och en av medarbetarna, så att hon kan etablera ett förtroende hos dem. Att de tycker att det är okej att hon är chef nu och att det finns förståelse för att hon har en ny roll. Det är mycket lättare att prata med de anställda en och en. Då känner sig personen sedd och bekräftad och det finns också större möjlighet att ta upp sina funderingar på ett sådant möte. Alla typer av förändringar, även små, leder till oro och det behöver Sara fånga upp. Sedan skulle hon kunna etablera någon form av rutin, tillfällen där folk har möjlighet att ventilera och Sara kan berätta om hur hon tänker.
Ulrich Stoetzer, PhD, psykolog, Centrum för arbets- och miljömedicin
Det finns två delar av det här problemet. Det ena är det organisatoriska, och handlar om vilket stöd företagsledningen ger Sara i hennes chefsroll. Vi går i dag ifrån den typen av chefskap som innebär att styra och kontrollera. Ledarskap är så mycket mer, en chef ska inspirera, ta hand om teamet och se till att de anställda kan göra sitt jobb. De friska företag vi ser i vår forskning är sådana som har ett ledarstöd. Det kan vara ledarskapsprogram, ett mål, en värdegrund.
Sara kanske inte bör gå direkt från sin tjänst som anställd till ledarskap utan gå en utbildning först, hon kan gå till sin chef och säga »jag behöver mer kompetens för det här«.
Jag tror att arbetsgivare ofta missar det organisatoriska, hur ska de backa upp henne? Ska varje chef uppfinna sitt eget ledarskap blir det svårt för medarbetarna, med många uppsättningar regler att förhålla sig till. Om alla på företaget känner till värdegrunden så blir det tydligare att Sara agerar i sin chefsroll, det blir inte kopplat till henne som person på samma sätt.
Den andra delen är detta med att Sara inte känner sig som en i gänget längre. Och här är jag lite hård – innan man tar chefsjobbet är det bra att tänka ordentligt på saken, tycker jag. Man är inte en i gänget längre, det kanske är så att de anställda inte vill umgås med sin chef efter jobbet. Det är bra att vara medveten om att man får en annan roll. Om Sara inte trivs tycker jag att hon ska vara stark nog att gå tillbaka till sin chef och säga att hon inte passar för rollen, men det ska inte gå för lång tid.
Saras jobbarkompisar bör tänka på att vissa skyldigheter ingår i ett medarbetarskap. Det finns en hierarki på ett företag, beslut att följa, det råder ingen ren demokrati på arbetplatser och som anställd får man genomföra beslut även om det inte är ens egna.
Jag tycker också att de andra anställda ska ha förståelse för Sara och inte sätta henne i situationer där lojalitet med företaget krockar med vänskapen.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
