”Fan va bögigt!” ”Men är du homo eller?” Så kan det låta i restaurangköket där Kim nyss har börjat jobba som kock. Han är homosexuell, men jargongen gör att han inte vågat vara öppen med det på jobbet. Hur ska han göra?
”Jargong är inte något harmlöst”

Sten Gellerstedt, utredare på LO och adjungerad professor, Luleå universitet
– På en del arbetsplatser med sådan jargong kanske det inte direkt handlar om homofobi, utan mer om att man är ute efter att trycka till en person. Men jargong är inte något harmlöst. Folk kan till exempel få svårt att sova om de känner sig påhoppade, och det kan sätta sig i själen. Det kan vara förödande.
– Den som orkar och har lite pondus bör försöka säga ifrån. Ett tips till Kim är att kolla om några arbetskamrater kan stödja honom. Jag tycker att det är deras plikt att göra det. Om sådant här får rulla på så kan det förstöra hela arbetsplatsen med dålig stämning. Det är chefens uppgift att ta hand om den här sortens händelser och rätta till det.
– Men om chefen inte är så bra kan Kim vända sig till sitt skyddsombud eller regionalt skyddsombud. De är ofta bra och erfarna personer från branschen och kan ge goda råd eller vara med på möten med chefen eller kamraterna. Sedan är det tyvärr så att om det inte hjälper, om arbetskamraterna inte ändrar sig och det urartar till mobbning, kanske det är bäst att byta jobb. Men det är sista utvägen, när det gått så långt att det inte funkar alls på jobbet.«
Aldrig den enskilde hbtq-personens ansvar att förändra

Emelie Jönsson, utbildare på RFSL
– För det första så förstår jag Kims dilemma, det är inget ovanligt. Vi hör och möter det överallt. På en arbetsplats som vill vara inkluderande hör sådant verkligen inte hemma.
Men det är också upp till var och en, i det här fallet Kim, hur mycket man vill berätta. Målsättningen är inte att alla måste berätta om sitt privatliv. Man ska känna sig trygg och själv välja om man vill berätta. Men Kim verkar vilja vara öppen. Då blir det en ständig stress om han känner att han kanske måste ljuga för att han inte känner sig trygg.
– Jag tycker att han kan försöka hitta någon på jobbet som han litar på, någon som inte är med i jargongen så mycket, för att försöka få lite stöd. Han kan börja där. Men sedan är det viktigt att förmedla att arbetsgivaren har ett ansvar på jobbet. Det här är trakasserier och kränkningar, trots att de kanske inte menar något illa.
Det är viktigt att den som bryter mot normen inte har något ansvar för att säga ifrån. Jag vill säga till Kim att det inte är hans fel, och inte heller hans ansvar att få till en förändring. Det är aldrig den enskilde hbtq-personens ansvar att ändra på en arbetsplats.
– Det här är allvarligt, inte något som man bara ska ta. Det är inte något som Kim ska behöva stå ut med.
Sedan tänker jag att hbtq-personer ofta gör ganska grundlig research innan de börjar jobba på ett ställe. En arbetsplats vinner verkligen på att inte låta klimatet vara så här. Det finns risk att man skrämmer bort personer som inte stämmer med normen, det vinner ingen på.
Kim får känna efter var han själv befinner sig

Jimmy Stenman, regionalt skyddsombud och ordförande i HRF avdelning Nord
– Tyvärr är det som Kim beskriver inte helt ovanligt. Särskilt bland kockar kan tonen ibland vara lite speciell, eller hård. Att ge ett råd till honom är svårt, för det beror på var han själv befinner sig i sin komma-ut-process.
– Ibland kan sådan här jargong låta värre än vad den är. Kanske skulle de tänka till om Kim sade ›Men vänta nu, jag är faktiskt bög‹. Det beror på vilka de är. De kanske bara inte reflekterar över vad de säger. Sedan finns det förstås också riktiga homofober, de kanske inte bryr sig om vad Kim säger.
– Som regionalt skyddsombud besöker jag många olika arbetsplatser. I restaurangköken jobbar ju ofta väldigt många människor som kommer från olika håll och bakgrund. Risken att man ska utsättas för trakasserier är trots allt mindre i hotell- och restaurangbranschen eftersom man är van att möta människor som är olika.
– Mitt råd till Kim är ändå att han måste känna efter var han själv befinner sig, om han kan stå för den han är och tror att han kan få stöd från omgivningen. Om han är ensam och inte har stöd så tycker jag inte att han ska komma ut på jobbet.