Många branschföretag har blivit asylboenden de senaste åren. Men vad gäller för de anställda? Vi kollade läget på fyra viktiga områden.
1 När gäller HRF:s kollektivavtal?
Den ursprungliga verksamheten i lokalerna styr avtalsområde, förklarar Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt.
– Är det ett asylboende där det i grunden finns en verksamhet inom vårt område ska det rymmas i vårt avtalsområde. Många arbetsplatser driver ju asylboende bara en del av året.
Om ett företag som enbart driver asylboende vill teckna kollektivavtal med HRF är det alltså möjligt, förutsatt att verksamheten drivs i en byggnad där det traditionellt har bedrivits hotell- eller restaurangverksamhet.
– Men bara om det gäller ett rent asylboende, alltså ett boende för människor som väntar på besked om asyl. Inte några andra typer av boenden, säger Malin Ackholt.
Hon berättar också att det finns en överenskommelse om gränsdragning med flera fackförbund, bland annat Kommunal, Fastighets och Seko. Hotell- och restaurangfacket har tidigare suttit i förhandlingar med arbetsgivarorganisationen Almega och fackförbundet Fastighets om ett nytt avtal för just asylboenden. Men det blev inget av det, säger Malin Ackholt.
– Nej, det blev inget nytt avtal eftersom vi redan har ett tillämpligt avtal.
2 Vilken a-kassa ska jag tillhöra?
Anställda på asylboenden som har eller skulle kunna ha kollektivavtal med HRF är välkomna gå med i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.
– Vi följer Hotell- och restaurangfackets regler. Om de gör bedömningen att arbetsplatsen tidigare har varit ett hotell eller en restaurang ser vi också att man som anställd ska vara medlem i HRAK, säger Karin Pettersson, chef för HRAK.
Om en anställd på ett asylboende ansöker om att bli medlem görs en individuell bedömning.
– Då ställer vi frågor för att ta reda på så att det inte är någon form av kommunal verksamhet. Då ska man ju tillhöra Kommunals a-kassa.
3 Vem har arbetsmiljöansvar?
Om ett hotell eller en konferensanläggning ändrar inriktning och blir asylboende så är det ändå alltid arbetsgivaren som har ansvaret
för personalens arbetsmiljö.
När verksamheten förändras kan också de anställdas arbetsmiljö bli annorlunda. Det handlar både om den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Fler gäster i lokalerna, enkelrum som blir flerbäddsrum och människor som mår fysiskt eller psykiskt dåligt kan innebära en ökad arbetsbelastning, liksom konflikter mellan gästerna. Brandsäkerheten kan behöva ses över. Det kan också förekomma externa hot mot asylboenden.
– När det gäller den yttre säkerheten, om det exempelvis finns en hotbild mot boendet, så är det viktigt att företagen har en dialog med polisen. Sådant ska polisanmälas, säger Stefan Lundin, chefsjurist på Visita.
Han påpekar vikten av att arbeta med arbetsmiljöfrågor.
– När det gäller den inre säkerheten och arbetsmiljön så är det förstås en del nya frågor. Det är viktigt att jobba med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Jag är övertygad om att företagen inser att medarbetarna måste vara rustade för att kunna hantera detta.
4 Hur ska arbetsgivaren vara organiserad?
Företag som enbart har asylboendeverksamhet får inte gå med i Visita. Däremot får redan befintliga medlemsföretag som byter inriktning stanna kvar i organisationen, säger Stefan Lundin, chefsjurist på Visita.
– Det här var en fråga vi ställdes inför förra året. Styrelsen tog då beslutet att de medlemsföretag vi har som för viss tid övergår till att driva asylboende helt eller delvis, de får fortsätta vara medlemmar. Samma sak om något av våra medlemsföretag startar ett dotterbolag för att driva asylboende, då får det också vara medlem. Men är man inte medlem sedan tidigare, då beviljas man inte medlemskap, säger han.
Sedan ett år tillbaka finns också en ny arbetsgivarorganisation, Almega Asylboendeföretagen. Organisationen har i dag mellan 30 och 40 medlemsföretag. Här platsar alla arbetsgivare som arbetar med boende för asylsökande, säger ordförande Karin Welin.
– Hotellföretagare som också arbetar med asylboende får absolut vara medlemmar. Men alla som vill gå med måste teckna kollektivavtal och förbinda sig att uppfylla våra etiska regler, säger Karin Welin.