Jobbet måste coronaanpassas och Anja vill bidra med idéer. Men hennes förslag tas inte emot alls, eller skrattas bort av chefen. Om andra säger liknande saker lyssnar chefen. När Anja säger något blir det bara tyst. Alla märker det, men ingen vågar säga något. Vad kan hon göra?
»Det går att identifiera flera härskartekniker«
Sara Berg, författare och dramapedagog. Har skrivit boken Fem härskartekniker: femtio motståndsstrategier ihop med Rebecka Bohlin.
– Det är bra att prata med någon om situationen och beskriva den, för att kunna lyfta blicken, få syn på och sätta ord på vad som händer. Det går att identifiera flera härskartekniker som Anja utsätts för.
För det första handlar det om osynliggörande, då chefen inte lyssnar på Anjas förslag, bemöter dem med tystnad, men då andra kommer med liknande idéer får de gehör.
För det andra handlar det om förlöjligande. Anjas förslag bemöts som om det vore ett skämt eller besvaras nedlåtande, vilket tar allvaret från förslagen och verkligen kan upplevas kränkande.
För det tredje utsätts Anja för dubbelbestraffning. Det spelar ingen roll vilka förslag hon än kommer med, det hon säger tas aldrig emot på ett bra sätt.
– Det är viktigt att påminna sig om hur härskartekniker fungerar. De får en oftast att krympa, att känna sig dum och leder ofta till att den som utsätts tystnar och kanske till och med känner
skam. Kom ihåg att det är härskartekniken som får dig att känna så.
Backa Anja genom att synliggöra henne
– Det låter verkligen som en utmanande arbetssituation att befinna sig i, särskilt om chefen finns närvarande i det dagliga arbetet. Jag tycker att Anja ska prata med någon eller flera av sina kollegor, beskriva hur hon upplever situationen och be dem att backa upp henne i fortsättningen. Om de inte vågar kritisera chefen direkt, så kan de backa Anja genom att synliggöra henne och hennes förslag.
– Att ta upp frågan direkt med chefen är ett annat förslag. Antingen säga något direkt i stunden, till exempel »vad tänker du om mitt förslag?« om det bemöts med tystnad, eller att fråga »vad var det som var roligt?« om det bemöts som ett skämt. Det går också att återkomma i efterhand, om man inte hinner eller förmår gripa in i stunden. Boka in ett möte och ta med en facklig representant eller en kollega som stöd.
– Hon kan även vända sig till skyddsombudet, för det här är en arbetsmiljöfråga, eller till facket som kan undersöka om det handlar om kränkande särbehandling.
