Bra basfakta för alla som gillar att vara semesterlediga – och vem gör inte det?
1 Den som jobbar har i princip rätt till semester. Men om du har en anställning som är avsedd att vara kortare än tre månader kan den rätten avtalas bort. Då får du semesterersättning utbetalt med lönen.
2 Fem veckor, eller mer. Den lagstadgade semestern är 25 dagar, alltså fem veckor. Semesterlagen är en så kallad skyddslag. Man får avtala om bättre villkor, men aldrig sämre.
3 Det är sjukt trist att bli sjuk på semestern. Men om du snabbt sjukanmäler dig behåller du dina semesterdagar. Man kan så att säga vara sjukskriven från semestern.
4 … veckor i sträck, minst. Alla har rätt till minst fyra veckors sammanhängande sommarsemester. I HRF:s avtal med Visita infaller sommarperioden mellan 15 maj och 15 september. Någon gång under den perioden ska du som jobbar på ett företag med avtal alltså få semester, om du vill.
5 …år får du spara semesterdagar. Semesterrätten är också en semesterskyldighet. Oftast kan man som anställd spara semesterdagar, men inte hur länge som helst. Lagen sätter en gräns på fem år. Efter det får du dagarna utbetalda i pengar i stället.
6 Du måste inte ta ut obetald semester. Semesteråret löper från 1 april till sista mars, och semesterdagarna ska du ha tjänat in under året före. Om du jobbat kortare tid har du kanske inte tjänat in till 25 betalda semesterdagar, men rätten att vara ledig har du alltid, även om du inte får betalt för alla dagar. Däremot kan du inte tvingas ta obetald semester.
7 Kollektivavtal lönar sig. Semesterlönen ger en extra slant. Enligt Gröna Riksavtalet får du 12,72 procent extra på din vanliga lön. Saknas kollektivavtal gäller tillägg enligt semesterlagen.
8 Spana in semesterlönegarantin. I HRF:s kollektivavtal finns en semesterlönegaranti. Den innebär att du som fyllt 20 och har minst tre månaders sammanhängande anställningstid är garanterad minst 1 450 kronor per betald semesterdag. Skulle vanlig semesterlöneberäkning ge mer är det vad du ska ha.