Ett nordiskt forskningsprojekt ska ta fram nya strategier för att förebygga sexuella trakasserier inom besöksnäringen. Resultaten hittills visar att det behövs verktyg riktade till arbetsgivare och information på flera språk, säger forskaren Tara Duncan.
Forskare från Sverige, Norge och Island samlade nyligen fackförbund, arbetsgivarorganisationer och HR-representanter för att diskutera läget när det gäller åtgärder mot sexuella trakasserier inom besöksnäringen.
– I samband med covid har andra frågor varit mer i fokus, som ekonomi och personalbrist. Nu prioriteras sexuella trakasserier igen, vilket är positivt. Men det finns mycket kvar att göra, säger Tara Duncan, forskare vid Högskolan Dalarna.
Det har hållits workshops i varje land för att ta reda på vilka åtgärder som används och vad som saknas.
Något som lyfts är att det behövs information på fler språk, eftersom många som arbetar inom branschen kommer från andra länder. Det finns ofta information på både engelska och de inhemska språken, men det räcker inte, säger Tara Duncan.
Alla anställda vet kanske inte vad lagen och policyer säger om vad som är ett okej beteende.Tara Duncan
Vad är sexuella trakasserier?
- Det kan vara fysisk beröring, men också kommentarer, meddelanden, bilder med mera. Den gemensamma nämnaren är att det är ett oönskat beteende.
- Sexuella trakasserier är förbjudet enligt lag.
– Sexuella trakasserier är så komplext, det kan vara verbalt och fysiskt och det är mycket känslor inblandade. Dessutom finns kulturella normer. Det gör att informationen blir lättare att ta till sig om man får den på sitt förstaspråk. Alla anställda vet kanske inte vad lagen och policyer säger om vad som är ett okej beteende, säger Tara Duncan.
Marie Birgersson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket avdelning Väst, representerar HRF i projektet.
Hon ser ett tydligt behov av information på flera språk.
– Det är en erfarenhet som vi har även från kampanjen Schysta städvillkor som vände sig till hotellstädare, säger hon.
Men det spelar roll hur man formulerar sig på svenska också, påpekar hon.
– Om man frågar om någon varit utsatt för sexuella trakasserier kan svaret bli nej. Men när man sedan ger konkreta exempel som att bli tafsad på eller en hård jargong som anspelar på sex säger betydligt fler att de varit utsatta. Gemene man vet inte alltid vad som räknas som trakasserier.
Trakasserierna i branschen kan komma från såväl gäster som kollegor och chefer.
– Är det chefen som utsätter en anställd handlar det om maktförhållanden. Har chefen dessutom ett språkligt övertag kan det bli ännu svårare att komma åt, säger Marie Birgersson.
Om du är utsatt
- Berätta för chefen. Är det chefen som trakasserar, berätta för en annan chef eller HR-avdelningen om det finns någon. Vänd dig till facket för stöd.
- Arbetsgivaren måste utreda så snabbt som möjligt och sedan göra något åt trakasserierna. Detta gäller även om det har hänt på en personalfest eller en arbetsresa.
- Den som trakasserar kan få en tillsägelse, varning, omplaceras eller sägas upp.
Forskarna ska nu sammanställa olika rapporter, policyer, checklistor, kampanj- och marknadsföringsmaterial från länderna. Syftet är att samla erfarenheter och metoder som även andra kan använda.
De kommer också att göra djupintervjuer med nyckelpersoner och ha fler workshops.
Tara Duncan bedömer det som att Sverige ligger något längre fram än Norge och Island när det handlar om att samverka mot sexuella trakasserier.
– Men det är också tydligt att det finns ett verkligt behov av verktyg, speciellt sådana som är riktade till arbetsgivare, för att förebygga och motverka trakasserier.