Nyheter A-kassa
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De väljer bort a-kassan

"A-kasseavgiften gräver för stort hål i plånboken", säger Daniel Mattisson. Han och branschkollegan Kajsa Bysell är enbart medlemmar i Hotell- och restaurangfacket, inte i a-kassan.

Publicerad 15 maj 2013
De väljer bort a-kassan
HRF:arna Daniel Mattisson och Kajsa Bysell är inte med i a-kassan, Foto: Anja Liljefors

Var fjärde HRF-medlem är inte med i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, och är därmed oförsäkrade om de skulle bli arbetslösa.
– Jag skulle gärna ha gått med i a-kassan om den var billigare, säger Kajsa Bysell.
Hon jobbar som barista på ett kafé på Centralstationen i Stockholm. Hon har fast jobb på heltid och upplever sin arbetssituation som säker på SSP som driver kaféet: »ett stort företag som inte varslar på det sättet« som hon beskriver det. Kajsa berättar att hon prioriterar medlemskap i facket.
– Jag känner att fackmedlemskap väger tyngre för mig, jag känner mig tryggare. Men det är fel att så många av oss känner att vi måste välja mellan facket och a-kassan på grund av att vi inte har råd.

Daniel Mattisson, dealer på Casino Cosmopol i Stockholm, är också enbart med i HRF. Medlemskap i facket är att få påverka sin arbetssituation, tycker han.
– A-kasseavgiften gräver för stort hål i plånboken. Med en tillsvidareanställning på heltid har jag en känsla av säkerhet. Min arbetsgivare, Svenska spel, är statlig och det går bra för den. Med våra löner som är inte höga blir det svindyrt att vara med i båda, säger Daniel.

För en hotell- och restaurang­anställd har avgiften höjts från 97 kronor 2007 till dagens  390 kronor i månaden. Det gör HRAK till den dyraste ­a-kassan bland LO-förbunden. Att det inte skulle bli någon sänkning stod klart när ­finansminister Anders Borg presenterade vårbudgeten i april.
– Chockhöjningen av avgiften till arbetslöshetsförsäkringen är regeringens största misslyckande. Det är djupt orättvist att de som har de lägsta lönerna ska ha högsta avgifterna för att få vara med i a-kassan, sa HRF:s förbundsordförande Ella Niia i en kommentar då.

På HRF:s avdelning Stockholm-Gotland berättar kassör Per Persson att de tar upp vikten av att vara med i a-kassan på fackets ­medlemsutbildningar.
– Att regeringen inte sänkte ­a-kasseavgiften visar att de inte är intresserade av att göra det bättre för arbetslösa. Utan jobb och a-kassa återstår försörjningsstöd eller ta jobb till villkor som är sämre än i kollektivavtalet.
Per Persson menar att det kommer att leda till en utveckling som på sikt pressar ner lönerna.

Medan Kajsa Bysell även i fortsättningen tänker prioritera facket före a-kassan har Daniel Mattisson bestämt sig för att vara med i båda. En kompis till honom blev nyligen varslad om uppsägning.
– Hon jobbade på ett stort, statligt bolag och var den enda i sin avdelning som var med i a-kassan. Man ska komma ihåg att a-kassan är en solidarisk försäkring. Det är helt fel av regeringen att få det att låta som ett bidrag.

Fakta: Om avgiften

  • Medlemsavgiften till a-kassan HRAK består sedan 2007 av två delar.
  • Arbetslöshetsavgiften, 255 kronor, är pengar som går direkt till staten.
  • Intäkterna från grund­avgiften, 135 kronor, bekostar a-kassans verksamhet.
  • De allra flesta medlemmar ska betala båda avgifterna, totalt 390 kronor.
  • Den som är helt arbetslös behöver bara betala grundavgiften. Det finns också andra grupper som är undantagna.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Nyheter bonus

Här får de anställda pandemibonus

Under pandemin har försäljningen skjutit i höjden hos Jula Holdingkoncernen. För att fira får de anställda en bonus motsvarande 75 procent av en månadslön. Det gäller även de anställda på Jula Hotell & Konferens, koncernens hotellverksamhet.

Publicerad 3 maj 2021 Kommentera
Här får de anställda pandemibonus
På Jula Hotell & Konferens i Skara fick många anställda en bonus på aprillönen. Foto: Jula
Mikaela Grundström, vd Jula Hotell & Konferens. Foto: Privat

– Det är fantastiskt att även vår personal får ta del av detta i år. Det är en jättehärlig bonus, säger Mikaela Grundström, vd för hotellet.

Bonusen är baserad på årslön, och motsvarar ungefär 75 procent av en månadslön. All personal inom Jula Holdingkoncernen som varit anställd sedan januari 2019 får den. På hotellet är det de allra flesta anställda, säger Mikaela Grundström.
– Vi har ju inte varslat någon under pandemin, utan har sysselsatt vår personal med andra saker.

Detta är första gången som hotellpersonalen får ta del av bonusen, berättar Mikaela Grundström.
– Så det blev en väldigt rolig överraskning. Vår ägare tycker att vi på hotellet kämpar bra med de förutsättningar vi har under pandemin. Det känns jättefint, med tanke på hur det ser ut i hela vår bransch.

Julas ägare och koncernchef Karl-Johan Blank skriver i ett pressmeddelande:
– Vi har ett ledarskap och medarbetare som verkligen tar ansvar och är engagerade när det som mest behövs. Att vi under året hanterat många krissituationer och dessutom kunnat lära oss av dessa visar på styrka i våra organisationer. Det känns mycket bra att kunna belöna detta med den här bonusen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här