Nyheter Valet 2010
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De sätter jobben högst på menyn

Jobben och arbetslösheten hör till valets viktigaste frågor. Det säger personalen på Storsjömässen i Sandviken. Några tycker att nuvarande regering gjort en del bra, som jobbskatteavdraget. »Men jag vill inte ha det bättre på bekostnad av andra!« säger Lena Ågren.

Publicerad 22 juni 2010
De sätter jobben
högst på menyn
Birgit Persson och Lena Ågren tar hand om de första matgästerna, Sandviks »kollektivare«. Foto: Maria Annas
inlinebild
Margareta Kärrstedt och Åsa Green är mor och dotter, och vet vad de ska rösta på i höst. Foto: Maria Annas

Det är en helt vanlig dag på Storsjö­mässen i Sandviks industriområde och lite lugnet före stormen. Vid elva kommer »kollektivarna«. Reflexband och hjälmar lyser bland blåställ i matkön. Runt halv tolv kommer »kontoret« utan några särskilda attiraljer. Och sist dyker matgäster utifrån upp.
Personalen på mässen kan sin arbetsplats och sitt Sandvik. De flesta har jobbat här länge och är uppvuxna i trakten. De är vana vid bruket och en stark manlig vd som styr, och med brukssamhället med en stark manlig sosse som styr.
Lågkonjunkturen slog till här förra året med uppsägningar som följd, men nu ligger känslan att det håller på att vända i luften. Och snart är det val av politiskt styre, såväl på riksnivå som i kommunen Sandviken.

Alla på mässen är överens om vilken som är den stora valfrågan: jobben och kampen mot arbetslöshet.
Och det är de inte ensamma om. I april svarade 2136 HRF-medlemmar på en enkätundersökning gjord av Novus Opinion. Undersökningen visade att de viktigaste frågorna för HRF:arna är jobben, arbetslösheten, välfärden och miljön.

– Jag känner ingen personligen som är ­arbetslös, men jag känner solidaritet med dem som saknar jobb, säger Birgit Persson, 64 år.
För henne väntar snart pension efter att ha krönt sitt arbetsliv med att ha blivit biträdande restaurangchef. Hon minns när hon såg annonsen på arbetsförmedlingen 1979, hur hon ställde sig i den ringlande kön av arbetssökande och glädjen över att vara en av de utvalda.
Marianne Persson, 50 år, stod också i samma kö och fick jobb samtidigt. Anledningen till att båda blivit kvar så länge beror på den goda kamrat­andan, som gör att det är roligt att gå till jobbet.

Den nuvarande regeringen får blandade betyg från Storsjömässen.
– Nog har de gjort en del bra, men de har gått för hårt fram mot de sjuka och arbetslösa, ­säger Birgit.
– Jag säger inget så har jag inget sagt! ­säger Marianne.
Båda har bestämt vad de ska rösta på – det är hemligt, men det blir samma parti som förra gången.
Kollegan Sara Åslund är inte lika bestämd. Hon vet inte om hon ska rösta i år och har inte heller bestämt sig för om någon särskild sorts politik är bra.
Johan Sjösten, 42, tycker att jobbskatte­avdraget märks i plånboken, vilket passar honom som reser till systern på andra sidan jordklotet och som spelar golf.

Maine Bergström, 61 år, berättar att det händer att hon knyter näven av ilska.
– Senast i går, när Lennart berättade att färdtjänsten numera kopplas till Lettland.
Hon behöver lång tid på sig om hon ska komma på något bra som den nya regeringen gjort. Hon ser mest att samhället rustas ner, att välfärdssystemen försämras och att det snålas in på ungas fritidsaktiviteter.
– Tomas Ledin och Malena Ernman är härifrån. Vi har alltid haft ett bra kulturliv, men det är på tillbakagång nu. Och hur ska det bli i framtiden när man sparar in så mycket på barn och ungdomar?
Jobben är en viktig fråga, tycker även Maine, men också jämställdheten.
– Vi har en kvinna i toppstyret i Sand­viken nu och hon har det nog inte så lätt. Här har alltid varit ett herravälde. Och politikerna här har haft det lätt eftersom de alltid förlitat sig paå Sandvik. Så länge det går bra för Sandvik, går det bra för Sand­viken liksom, men det är att göra det lätt för sig, tycker jag.

För kallskänkan Lena Ågren, 39 år, är miljöfrågan viktig. Hon vet att det går att förändra men att det kan ta tid.
– När vi införde källsortering blev det ett ramaskri. Men i dag är det ingen som protesterar, det har blivit naturligt.
Hon tycker nog att nuvarande regering gjort en del bra.
– Vi som arbetar har fått det bättre. Men jag vill inte ha det bättre på bekostnad av andra!

Åsa Green, 42 år, och Ronny Karneborg, 43 år, jobbar ihop i köket och där händer det ofta att den politiska debatten hettar till, särskilt som Ronny är så tydlig med vad han tycker.
Reinfeldt eller Sahlin?
– Inget svårt val. Mona har gjort för många löjliga missar för att få en position i toppen, säger Ronny.
Om jobbfrågan säger han att »man inte kan låna pengar för att skapa jobb« och om miljöfrågan att »det drabbar folk för hårt med högre bensinpriser och dyrare kött«.
– Jag går alltid i gång på vad han säger, men det är kul! säger Åsa Green, vars mamma Margareta Kärrstedt, 62 år, lyssnar.
Margaretas politiska hemvist grundades tidigt i barndomens klassamhälle. Hon har också bott långa perioder utomlands då ­maken arbetat i Liberia och Saudiarabien.
– Då såg jag ju hur de som jobbar med hushållsnära tjänster tog hem rester. Nej, jag skäms inte för att säga att jag litar mest på sossarna!

Lika öppen är chefen Lennart Karlsson som varit moderat i alla år. Han tycker att Anders Borg är en slipad diamant som har koll på läget. Samma koll över mässen ska Lennart skaffa sig, för ägaren Fazer kräver mer insyn. Nu ska man gå igenom verksamheten varje dag: Fick vi några klagomål? Varför tog maten slut? Ronny hade inte köpt tillräckligt med köttbullar. Varför?
– Så ska vi bryta ner hela verksamheten för att förändra och hitta bästa arbetssätt. Personalen har möte varje dag och jag rapporterar uppåt.

På väg ut från Sandvik lyser statistikskyltarna: 21 dagar sedan senaste olyckan, 780 dagar sedan… Men ingenstans står det »77 dagar kvar till valet.«

Två av tre ska rösta i höst

Normal.dotm 0 0 1 152 869 HRF 7 1 1067 12.0 0 false 21 18 pt 18 pt 0 0 false false false

  • 61 procent av HRF:arna ska absolut rösta i höstens val.
  • 15 procent kommer ”troligen” att rösta.
  • 9 procent uppger att det är 50 procents chans att de röstar.
  • 4 procent säger att de ”troligen inte” kommer att rösta.
  • 8 procent vet inte om de kommer att rösta.
  • 3 procent ska absolut inte rösta.

Källa: Novus Opinion, enkät bland 2136 HRF-medlemmar, april 2010

(S), ”Vet inte” och ”Hemligt” toppar val-listan

Om det vore val i dag skulle HRF:s medlemmar rösta på

  1. Socialdemokraterna: 32 procent
  2. Vet inte vad de ska rösta på: 22 procent
  3. Vill inte uppge vad de ska rösta på: 16 procent
  4. Moderaterna: 8 procent
  5. Miljöpartiet: 7 procent
  6. Vänsterpartiet: 6 procent
  7. Sverigedemokraterna: 3 procent 
  8. Folkpartiet: 2 procent
  9. Piratpartiet: 1 procent
  10. Rösta blankt: 1 procent
  11. Annat parti: 0 procent

Källa: Novus Opinion, enkät bland 2136 HRF-medlemmar, april 2010

Om Sandvik och Storsjömässen

Sandvik tillverkar maskiner för gruv- och anläggningsarbete och mycket annat inom metallindustrin.
Företaget grundades 1862 och har i dag 50 000 anställda i 130 länder.
I Sandviken finns huvudkontoret, produktion och materialforskning. Här jobbar 5 500 personer.
Storsjömässen är en av industri­områdets fyra restauranger. Förutom lunch och fika kan de anställda även beställa smörgåstårtor och dylikt för privat bruk. Det dras sedan på lönen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här