Nyheter utland

De samverkar över gränsen

Det startade med att galna ko-sjukan avslöjade stor okunskap för grannlandets system. Sedan dess har det fackliga svensk-norska samarbetet längs gränsen hjälpt mängder av ”gränsgångare”.

Publicerad 16 oktober 2018
De samverkar över gränsen
En gång om årets träffas förtroendevalda och anställda på HRF, Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och Handel og Kontor. Foto: Tomas Gillberg
Pelle Brandt, ombudsman HRF. Foto: Tomas Gillberg

Att bo i ett land och jobba i ett annat är vardag i området kring den västsvenska gränsen mellan Sverige och Norge. Men även om den fysiska gränsen knappt existerar, är det stor skillnad mellan länderna, säger Pelle Brandt, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, avdelning Karlstad.
– Det är helt olika system, till exempel när det gäller skatter och a-kassa. Det ställer ju till det så klart.

Problemen som möter så kallade ”gränsgångare” är en av sakerna på agendan under den årliga träffen för Gränsprojektet, som i år hålls i Lysekil. Projektet är ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, norska Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och det norska Handel og Kontor.
Projektet startade runt år 2000, i samband med utbrottet av galna ko-sjukan. På den tiden var det många norrmän som arbetade i Sverige. När myndigheterna stoppade köttförsäljningen, var det många av dem som permitterades. De ringde då till sina norska fackförbund, däribland Fellesforbundet, för att kolla vad som gällde.
– Då blev det tydligt hur lite vi visste om varandras system. Så då började vi prata och samarbeta, säger Pelle Brandt.

Knut Thomas Rustad, förtroendevald Fellesforbundet. Foto: Tomas Gillberg

I dag är ett 30-tal förtroendevalda och anställda på fackförbunden med i projektet. En av dem är Knut Thomas Rustad. Han är servitör och förtroendevald för Fellesforbundet på Quality Hotel Fredrikstad, knappt fyra mil norr om Svinesund. Han tycker att gränsprojektet ger en nyttig inblick i den svenska arbetsmarknaden.
– Sedan är det bra att knyta kontakter. Det blir lättare att hjälpa varandra över gränsen om man vet vilken person man ska prata med.
När projektet drog i gång var det framför allt norrmän som jobbade i Sverige. Men nu är situationen omvänd, säger Knut Thomas Rustad. Många av de anställda på hans hotell kommer från Sverige.
– Vi har faktiskt inte haft en norsk sökande på åtta år, i alla fall inte i serveringen.

Nyttiga länkar

Funderar du på att jobba i Norge eller något av de andra nordiska länderna? Här finns nyttig läsning:

Lönen är en av anledningarna till att många svenskar väljer att jobba i den norska hotell- och restaurangbranschen, säger Pelle Brandt.
– Deras lägsta nivå är vår högsta nivå. Och så lägg på kursen på det.
Effekten blir viss lönedumpning, säger han.
– Om du får 150 kronor i timmen hemma och får 160 kronor där, struntar du kanske i att du egentligen ska ha 180 kronor.

Dagens möte handlar om allt från olika öppettider för barnomsorg, till ledighet kring nationella helgdagar. Någon berättar om en bestört norsk tonåring som ringde facket för att hen inte fick ledigt från sin svenska arbetsplats på 17 maj.

Det viktigaste rådet de har är att vara med i facket i det land där man arbetar.
– Det är jätteviktigt. Det är inte var man bor som ska styra utan var man arbetar någonstans, säger Pelle Brandt.

Nyheter konkurs

Konkurs hotar för Allianceplus

I november får de anställda på städ- och servicebolaget Allianceplus lön från länsstyrelsen. Bolaget har slut på pengar och har begärt rekonstruktion.

Publicerad 16 november 2018 Kommentera
Konkurs hotar för Allianceplus
Allianceplus, som bland annat erbjuder hotellstäd, har beviljats rekonstruktion. Foto: Doug Olson/Mostphotos

Företaget Allianceplus, som bland annat erbjuder städtjänster till hotell, har gått dåligt de senaste åren. I måndags beviljades företaget rekonstruktion av Solna tingsrätt.

Enligt senaste årsredovisningen har Allianceplus ett tusental anställda i Sverige. Företagsrekonstruktionen innebär att de kommer att få lön från länsstyrelsen under november månad, genom den statliga lönegarantin.

Fakta: Rekonstruktion

Ett företag som riskerar att gå i konkurs kan ansöka om företagsrekonstruktion hos tingsrätten. Om företaget anses ha möjligheter att överleva på sikt kan rekonstruktion beviljas. Domstolen utser då en rekonstruktör som ska se hur företaget ska gå att få på fötter igen. Under en rekonstruktion gäller den statliga lönegarantin. Det betyder att om arbetsgivaren inte kan betala lönerna, kan staten göra det genom länsstyrelsen. Källa: Kronofogden.

Hotell- och restaurangfacket har kollektivavtal med företaget och medlemmar på ett tiotal arbetsställen runt om i landet. Ombudsman Emil Bäckström kommer att träffa företaget för att höra mer.
– Vi kommer att bevaka våra medlemmars intressen i den här processen, säger han.

På sin hemsida skriver Allianceplus att man nu ska fokusera på servicetjänster, inom till exempel hotell, och att man ska se över antalet anställda. Emil Bäckström säger att han inte fått några signaler om uppsägningar av HRF:are.
– Så som vi har fått det till oss är det inte aktuellt i nuläget.

Nyheter forskning

Skilsmässor vanligast i branschen

Anställda i hotell- och restaurangbranschen skiljer sig oftare än andra yrkesgrupper, visar en ny forskningsstudie. God tillgång på tänkbara partners kan vara en förklaring.

Publicerad 16 november 2018 Kommentera
Skilsmässor vanligast i branschen
Att jobba i hotell- och restaurangbranschen kan vara farligt för äktenskapet, visar forskning. Foto: Colourbox

Att ha många kollegor av det motsatta könet kan öka risken för skilsmässa. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till genom att studera statistik från Danmark kring skilsmässor i olika sektorer.

Resultatet visar att ju högre andel av det motsatta könet i en sektor, desto högre är risken för skilsmässor. Detta gäller både för män och kvinnor, men trenden är lite tydligare när det gäller män.

Fakta om studien

Studien ”Higher divorce risk when mates are plentiful? Evidence from Denmark” är gjord av Caroline Uggla och Gunnar Andersson på Sociologiska institutionen på Stockholms universitet. Den bygger på statistik från Danmark, som inkluderar alla danskar, födda efter 1945, som gifte sig med någon av motsatt kön mellan 1981 och 2002 och var aktiva på arbetsmarknaden något av dessa år.

Störst risk för skilsmässa är det i hotell- och restaurangbranschen och bemanningssektorn. Lägst är skilsmässorisken bland anställda inom jordbruket, farmaceuter och biblioteksanställda.

Forskarna bakom studien har identifierat flera olika tänkbara förklaringar till detta. En är att det helt enkelt ges fler möjligheter att träffa en ny partner i sektorer med många anställda av motsatt kön. En annan är skillnader i stress, arbetsmiljö och hur mycket social interaktion jobbet innebär.

Forskarna menar också att det skulle kunna vara så att olika typer av människor söker sig till olika yrken.

 

Nyheter språk

Glest med fackinfo på andra språk

Många medlemmar i Hotell- och restaurangfacket har utländsk bakgrund. Men för den som inte talar svenska eller engelska kan det vara svårt att få information om vad facket sysslar med. Nu ska förbundet se över språksituationen.

Publicerad 13 november 2018 Kommentera
Glest med fackinfo på andra språk
I dag finns tryckt material om fackets generella verksamhet bara på engelska och svenska. Foto: Christel Lind

Nyligen höll HRF:s Stockholmsavdelning en uppskattad facklig utbildning på mongoliska. Men förutom sådana lokala initiativ är det dåligt med facklig information på andra språk inom förbundet. I dag finns till exempel inget tryckt material om fackets generella verksamhet på andra språk än engelska. Detta trots att branschen har en stor andel anställda med bakgrund utanför Sverige. Elin Lörnbo, kommunikatör på HRF, säger att arbete pågår.
– Vi arbetar med att uppdatera en fördjupad informationsfolder. När det är klart ska vi ta beslut om vilka språk den ska översättas till.

Härifrån kommer många kollegor

Åtta länder utanför EU där det är vanligt att få arbetstillstånd för att jobba i något branschyrke i Sverige. Källa: Migrationsverket 2017.

  • Thailand
  • Kina
  • Turkiet
  • Irak
  • Vietnam
  • Bangladesh
  • Mongoliet
  • Egypten
Frida Tånghag. Foto: Lars Lanhed

Till kongressen i år kom flera motioner om att HRF bör bli bättre på att informera på fler språk. Frida Tånghag, förtroendevald i avdelning Väst, var en av dem som gick upp i talarstolen.
– Många av mina kollegor har inte svenska eller engelska som huvudspråk. Det är viktigt att kunna nå ut även till dem. Många kommer från en kultur där facket inte finns, eller där det är straffbart att vara med. Vi behöver kunna förklara för dem hur facket fungerar här.

Foto: Annika af Klercker
Elsa Tiger. Foto: Annika af Klercker

En annan som talade för motionerna var Elsa Tiger, förtroendevald i avdelning Nord.
– Många i vår bransch pratar inte svenska. För att vi ska kunna vara en stark organisation är det viktigt att vi når ut till alla. Jag tror att vi förlorar på att inte göra det.
Hon skulle vilja se både utbildningar och tryckt material på fler språk.
– Engelska hjälper många, men det behövs mer. Jag tror att det vore bra med en inventering för att ta reda på vilka som är de vanligaste språken.

Information in other languages

  • Folksam offers customer service in a wide range of languages. They can answer questions about your insurances.
  • Fora, who manages the SAF-LO Collective Pension Insurance, has a multilingual customer service. The telephone number is 08-787 40 10.
  • LO regularly offers courses in different languages. Contact your local LO district for more information.
  • Afa Insurance, owned by Sweden’s labour market parties, has a multilingual website.

Att en språkinventering ska göras beslutades också av kongressen. Pim van Dorpel, vice ordförande, säger att förbundet ska utreda hur man ska kunna språkinventera enligt gällande rätt.
– Nästa steg blir sedan att se hur vi skulle kunna tillmötesgå de språkbehov som finns.
Det behöver dock inte nödvändigtvis handla om att fram tryckt material på fler språk, säger han.
– Digitaliseringen går så snabbt och vi jobbar ganska lite med skrivet material i dag. Det gäller att hitta rätt.

Fråga om jobbet.
151
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här