Nyheter utland

De samverkar över gränsen

Det startade med att galna ko-sjukan avslöjade stor okunskap för grannlandets system. Sedan dess har det fackliga svensk-norska samarbetet längs gränsen hjälpt mängder av ”gränsgångare”.

Publicerad 16 oktober 2018
De samverkar över gränsen
En gång om årets träffas förtroendevalda och anställda på HRF, Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och Handel og Kontor. Foto: Tomas Gillberg
Pelle Brandt, ombudsman HRF. Foto: Tomas Gillberg

Att bo i ett land och jobba i ett annat är vardag i området kring den västsvenska gränsen mellan Sverige och Norge. Men även om den fysiska gränsen knappt existerar, är det stor skillnad mellan länderna, säger Pelle Brandt, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, avdelning Karlstad.
– Det är helt olika system, till exempel när det gäller skatter och a-kassa. Det ställer ju till det så klart.

Problemen som möter så kallade ”gränsgångare” är en av sakerna på agendan under den årliga träffen för Gränsprojektet, som i år hålls i Lysekil. Projektet är ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, norska Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och det norska Handel og Kontor.
Projektet startade runt år 2000, i samband med utbrottet av galna ko-sjukan. På den tiden var det många norrmän som arbetade i Sverige. När myndigheterna stoppade köttförsäljningen, var det många av dem som permitterades. De ringde då till sina norska fackförbund, däribland Fellesforbundet, för att kolla vad som gällde.
– Då blev det tydligt hur lite vi visste om varandras system. Så då började vi prata och samarbeta, säger Pelle Brandt.

Knut Thomas Rustad, förtroendevald Fellesforbundet. Foto: Tomas Gillberg

I dag är ett 30-tal förtroendevalda och anställda på fackförbunden med i projektet. En av dem är Knut Thomas Rustad. Han är servitör och förtroendevald för Fellesforbundet på Quality Hotel Fredrikstad, knappt fyra mil norr om Svinesund. Han tycker att gränsprojektet ger en nyttig inblick i den svenska arbetsmarknaden.
– Sedan är det bra att knyta kontakter. Det blir lättare att hjälpa varandra över gränsen om man vet vilken person man ska prata med.
När projektet drog i gång var det framför allt norrmän som jobbade i Sverige. Men nu är situationen omvänd, säger Knut Thomas Rustad. Många av de anställda på hans hotell kommer från Sverige.
– Vi har faktiskt inte haft en norsk sökande på åtta år, i alla fall inte i serveringen.

Nyttiga länkar

Funderar du på att jobba i Norge eller något av de andra nordiska länderna? Här finns nyttig läsning:

Lönen är en av anledningarna till att många svenskar väljer att jobba i den norska hotell- och restaurangbranschen, säger Pelle Brandt.
– Deras lägsta nivå är vår högsta nivå. Och så lägg på kursen på det.
Effekten blir viss lönedumpning, säger han.
– Om du får 150 kronor i timmen hemma och får 160 kronor där, struntar du kanske i att du egentligen ska ha 180 kronor.

Dagens möte handlar om allt från olika öppettider för barnomsorg, till ledighet kring nationella helgdagar. Någon berättar om en bestört norsk tonåring som ringde facket för att hen inte fick ledigt från sin svenska arbetsplats på 17 maj.

Det viktigaste rådet de har är att vara med i facket i det land där man arbetar.
– Det är jätteviktigt. Det är inte var man bor som ska styra utan var man arbetar någonstans, säger Pelle Brandt.

Nyheter konkurs

Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut

I juli var konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen elva procent fler än för ett år sedan. Personalbrist är en bidragande orsak, tror Richard Damberg på kreditupplysningsföretaget UC.

Publicerad 3 augusti 2021 Kommentera
Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut
Konkurserna inom hotell och restaurang ökade i juli. En orsak är personalbrist, säger UC. Foto: Lisa Castilla
Richard Damberg. Foto: UC

Förra sommaren innebar ett välkommet avbrott i en fallande ekonomi för branschens företag. Men med hösten hopade sig återigen problem.
Smittan ökade, restriktioner skärptes och många tvingades ställa in de avgörande julborden.
Det, i kombination med små marginaler, resulterade i att hotell- och restaurangföretag toppade konkursstatistiken för 2020.

I våras minskade antalet konkurser, för att i juli åter vända uppåt.
– Det finns dels gamla skulder som gör att de här företagen går i konkurs. Men jag har hört från många håll att personalbrist är ett stort problem, säger Richard Damberg, kreditexpert på UC.

Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut

Enligt honom har många som jobbat i branschen sökt sig till andra sektorer eller börjat studera.
– Om det fanns fler att anställa skulle många företag kunna ha högre omsättning.

Men allt är inte nattsvart. UC gör bedömningen att efterfrågan kommer att öka.
– Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här