Nyheter utland

De samverkar över gränsen

Det startade med att galna ko-sjukan avslöjade stor okunskap för grannlandets system. Sedan dess har det fackliga svensk-norska samarbetet längs gränsen hjälpt mängder av ”gränsgångare”.

Publicerad 16 oktober 2018
De samverkar över gränsen
En gång om årets träffas förtroendevalda och anställda på HRF, Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och Handel og Kontor. Foto: Tomas Gillberg
Pelle Brandt, ombudsman HRF. Foto: Tomas Gillberg

Att bo i ett land och jobba i ett annat är vardag i området kring den västsvenska gränsen mellan Sverige och Norge. Men även om den fysiska gränsen knappt existerar, är det stor skillnad mellan länderna, säger Pelle Brandt, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, avdelning Karlstad.
– Det är helt olika system, till exempel när det gäller skatter och a-kassa. Det ställer ju till det så klart.

Problemen som möter så kallade ”gränsgångare” är en av sakerna på agendan under den årliga träffen för Gränsprojektet, som i år hålls i Lysekil. Projektet är ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, norska Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och det norska Handel og Kontor.
Projektet startade runt år 2000, i samband med utbrottet av galna ko-sjukan. På den tiden var det många norrmän som arbetade i Sverige. När myndigheterna stoppade köttförsäljningen, var det många av dem som permitterades. De ringde då till sina norska fackförbund, däribland Fellesforbundet, för att kolla vad som gällde.
– Då blev det tydligt hur lite vi visste om varandras system. Så då började vi prata och samarbeta, säger Pelle Brandt.

Knut Thomas Rustad, förtroendevald Fellesforbundet. Foto: Tomas Gillberg

I dag är ett 30-tal förtroendevalda och anställda på fackförbunden med i projektet. En av dem är Knut Thomas Rustad. Han är servitör och förtroendevald för Fellesforbundet på Quality Hotel Fredrikstad, knappt fyra mil norr om Svinesund. Han tycker att gränsprojektet ger en nyttig inblick i den svenska arbetsmarknaden.
– Sedan är det bra att knyta kontakter. Det blir lättare att hjälpa varandra över gränsen om man vet vilken person man ska prata med.
När projektet drog i gång var det framför allt norrmän som jobbade i Sverige. Men nu är situationen omvänd, säger Knut Thomas Rustad. Många av de anställda på hans hotell kommer från Sverige.
– Vi har faktiskt inte haft en norsk sökande på åtta år, i alla fall inte i serveringen.

Nyttiga länkar

Funderar du på att jobba i Norge eller något av de andra nordiska länderna? Här finns nyttig läsning:

Lönen är en av anledningarna till att många svenskar väljer att jobba i den norska hotell- och restaurangbranschen, säger Pelle Brandt.
– Deras lägsta nivå är vår högsta nivå. Och så lägg på kursen på det.
Effekten blir viss lönedumpning, säger han.
– Om du får 150 kronor i timmen hemma och får 160 kronor där, struntar du kanske i att du egentligen ska ha 180 kronor.

Dagens möte handlar om allt från olika öppettider för barnomsorg, till ledighet kring nationella helgdagar. Någon berättar om en bestört norsk tonåring som ringde facket för att hen inte fick ledigt från sin svenska arbetsplats på 17 maj.

Det viktigaste rådet de har är att vara med i facket i det land där man arbetar.
– Det är jätteviktigt. Det är inte var man bor som ska styra utan var man arbetar någonstans, säger Pelle Brandt.

Nyheter diskriminering

Städerska DO-anmäler hotell

En städerska på ett Göteborgshotell fick inte sin tidsbegränsade anställning förlängd. För att hon föddes som man, menar städerskan som nu anmält hotellet till DO.

Publicerad 22 januari 2019 Kommentera
Städerska DO-anmäler hotell
Den transsexuella städerskan menar att skälet till att hon fick sluta var att kollegorna var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum. Foto: Colourbox/Ruslan Galiullin

Det var i december som kvinnan, som tidigare genomgått en könskorrigering, fick besked av sin chef om att hennes anställning som städerska på hotellet skulle upphöra. Enligt anmälan förklarade chefen det med att andra kvinnliga anställda var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum.

Detta förnekar dock arbetsgivaren. I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen skriver hotelldirektören att städerskan hade en visstidsanställning som helt enkelt löpte ut. Att den inte förlängdes berodde på att beläggningen hade minskat och inte på hennes könstillhörighet, skriver han.
”Vi informerades om könskorrigeringen vid anställningen och detta har på intet sätt påverkat vårt förhållningssätt till anmälaren.”

DO ska nu besluta huruvida man ska gå vidare med ärendet.

Nyheter LÖN

Löneklyftorna ökar

Tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas de senaste tre åren. Mest har lärare och socialsekreterare fått, visar LO:s nya lönerapport.

Publicerad 21 januari 2019 Kommentera
Löneklyftorna ökar
Grundskollärare tillhör dem som fått störst löneökning de senaste åren. Foto: Mostphotos

I början av arbetslivet tjänar arbetare och tjänstemän ungefär lika mycket. Faktum är att det skiljer 200 kronor till arbetarnas fördel. Men tjänstemännen drar snabbt ifrån. I 30-årsåldern tjänar tjänstemän i snitt 7 000 kronor mer än arbetare. Det framgår av LO:s Lönerapport 2018, som bygger på siffror från SCB.

Medellönen för arbetare 2017 var 26 500 kronor. För tjänstemän låg medellönen på 39 300 kronor, en skillnad på 48 procent.

Även mellan kvinnor och män skiljer sig lönerna åt. I snitt tjänar män 14 procent mer än kvinnor. Bland tjänstemän är skillnaden större, 21 procent, bland arbetare 13 procent.

Månadslöner genomsnitt 2017:

  • Tillverkningsindustri
    Tjänstemän: 44 100
    Arbetare: 28 100
  • Gruvor och mineral  
    Tjänstemän: 43 500
    Arbetare: 32 300
  • Fastighetsbolag
    Tjänstemän: 44 200
    Arbetare: 27 600
  • Detaljhandel
    Tjänstemän: 36 700
    Arbetare: 25 700
  • Hotell och restaurang  
    Tjänstemän: 31 000
    Arbetare: 23 800
Nyheter förhandling

Missnöjda HRF:are fick 340 000

Under förra året fick sex medlemmar sammanlagt drygt 340 000 kronor som ersättning för misstag som HRF har gjort. – Det är inte så konstigt att det blir fel ibland, säger avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 16 januari 2019 Kommentera
Missnöjda HRF:are fick 340 000
Missade tidsfrister, till exempel när det gäller att ogiltigförklara en uppsägning, ligger bakom många av HRF:medlemmarnas ansökningar om rättsförlust. Foto: Tero Vesalainen/Istockphoto
Per Persson, avtalssekreterare HRF.

Medlemmar som är missnöjda med hur Hotell- och restaurangfacket skött deras ärenden kan ansöka om rättsförlust. Förbundsstyrelsen tar sedan beslut om de ska få ersättning eller inte. Förra året beviljade styrelsen sex medlemmar sammanlagt drygt 343 000 kronor i ersättning.
– Det kan handla om att vi har missat hålltider, till exempel för att ogiltigförklara en uppsägning. Man kanske har försökt lösa det muntligen utan att formalisera det på rätt sätt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Fjolårets ersatta rättsförluster är de högsta inom förbundet på många år, både till antal och till genomsnittlig ersättning. Per Persson menar dock att siffrorna inte är anmärkningsvärda, sett till det stora antal förhandlingar som HRF:s ombudsmän genomför varje år.
– Det ska sättas i relation till att vi har 5 000 formella förhandlingar varje år. Det är inte så konstigt att det inträffar misstag.

Så här ansöker du om rättsförlust:

Den som anser att HRF har gjort fel i ett ärende ska först kontakta sin lokalavdelning. Frågan utreds och lämnas till förbundsstyrelsen som sedan fattar beslut.

Det är inte heller alla medlemmar som har fog för sina krav, säger Per Persson.
– Det kan vara så att vi ser när vi utreder ärendet att vi har gjort rätt, även om medlemmen är missnöjd.

För att undvika sådana situationer är det viktigt att ombudsmännen har bra kommunikation med medlemmarna de företräder, säger Per Persson. Men det är också viktigt att medlemmarna själva håller koll på sitt ärende.
– Det är vår skyldighet att berätta vad som gäller, och det är medlemmens skyldighet att reagera om något verkar konstigt.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här