Nyheter | På jobbet hot & våld
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De rånades på tryggheten

I maj vändes världen upp och ner för Susan och Christina på vägkrogen Tre Älgar. Det var andra gången som arbetsplatsen utsattes för ett brutalt knivrån.

Publicerad 19 oktober 2010
De rånades på tryggheten
Servitrisen Susan och chefen Annika. Vid förra rånet, 2003, flydde rånarna i Annikas bil. Foto: Johan Wingborg
inlinebild
De maskerade männen filmades av restaurangens övervakningskamera.

Killen på övervakningsfilmen är nervös, stressad, möjligtvis påtänd. I handen har han en stor jaktkniv, och för ansiktet en otäck spökmask. Han vaggar från sida till sida och viftar hotfullt med kniven. Då och då gör han ett utfall mot en person som inte syns i bild. Servitrisen Susan.
–  Jag vågade inte släppa honom med blicken en sekund, säger hon.
Filmen är från hennes arbetsplats, vägkrogen Tre Älgar i Grästorp, en kväll i maj i år. Kvällslugnet hade precis lagt sig över restaurangen när rånarna kom.
–  Jag stod vid disken och såg dem komma rusande. Den ene rusade förbi mig och fram till kassan. Den andre, han med masken, stod framför mig och viftade med kniven.
Det hela var över på ett par minuter. När Susan vägrade öppna kassan slängde rånarna den i golvet, rafsade åt sig lite pengar och försvann.

Ingen kom till skada, fast för Susan och hennes kollega Christina var det en mardröm som upprepade sig. År 2003 hände samma sak, fast den gången var det värre.
– Då tänkte jag »undrar om jag verkligen kommer hem ­något mer«, säger Christina.
Den gången var det nästan midnatt när rånarna kom. Christina stod i disken när en maskerad man plötsligt rusade in.
– Först blev jag förbannad, men så smällde han till mig rätt över ansiktet. Då blev jag rädd.
Ute i restaurangen hade även hennes chef Annika övermannats.
– Jag stod och torkade spelmaskinerna när jag hörde oväsen från entrén. Plötsligt hade jag en pistol i ryggen.

Rånarna tvingade Annika att låsa entrédörren. Sedan länsade de restaurangen: pengar, tjejernas smycken, lotter och cigaretter. De ville även att Annika skulle öppna spelmaskinerna, men då ljög hon och sa att hon inte kunde.
– Men då tog de en jätte­lång sax och hotade att sticka ut ögonen på mig.
Christina stod största delen av rånet med en lång kniv mot halsen.
– Jag var skiträdd, panikslagen. Jag vågade varken säga eller göra något.
Innan de stack band rånarna Annika och Christina i personalrummet. På vägen ut diskuterade de om de skulle skära tungorna av tjejerna så att de inte skulle vittna.
– Jag hade inte varit särskilt rädd tidigare. Men när jag hörde det så blev jag rädd på riktigt, säger Annika.
Men rånarna ändrade sig och försvann i Annikas bil. När bilen hade lämnat parkeringen brast allt.
– Då grät och grät jag. Då släppte allt, säger Christina.

I dag jobbar Annika, Christina och Susan som vanligt igen. Men det har tagit tid att komma hit. I början ville Christina inte arbeta kvällar, och Susan har haft svårt att sova på nätterna. De har träffat en kurator, och vid ett tillfälle bjöd Annika in en präst till väg­krogen för samtal.
– Men mest har det nog ändå hjälpt att prata med vänner och familj och med varandra, säger Annika.
Redan efter det första rånet skärptes säkerhetsrutinerna på vägkrogen. Till exempel fick de bärbara överfallslarm, och nya rutiner för stängning. Vid det senaste rånet gjorde larmet att både polis och väktare var på plats inom några minuter. Och den gången, liksom den tidigare, lyckades man gripa rånarna relativt snabbt. Vid båda rånen visade sig förövarna vara unga, småkriminella killar från närliggande orter. Eftersom killarna som begick det första rånet var väldigt unga blev straffen milda: skyddstillsyn och fängelse i några månader. Den yngste var bara 14 år och kunde därmed inte straffas alls.

Domen för det senaste rånet var desto strängare. En av rånarna och han som körde flyktbilen fick mellan 16 och 20 månader i fängelse. Killen med spökmasken fick det hårdaste straffet – två år i fängelse.
– Det känns skönt att polisen har fått tag på dem. Annars hade man nog oroat sig för att stöta på dem, säger Annika.

Men även om killarna åkt fast och även om vägkrogen numera har larm, så kommer de aldrig att få tillbaka den där riktiga tryggheten, tror Christina.
– Jag var mörkrädd före, men det har blivit mycket värre. Och jag vill inte gärna ha någon bakom ryggen, till exempel i bankomatkön. Jag har blivit mycket mer misstänksam.

Arbetsmiljöverket om rån

  • Arbetsgivaren måste så långt som ­möjligt förebygga att rån förekommer.
  • Arbetsgivaren är skyldig att bedöma de risker som finns i verksamheten och se till att det finns rutiner för att hantera krissituationer, som till exempel ett rån.
  • En anställd som råkat ut för ett rån har rätt att direkt få hjälp och stöd.
  • Allvarliga tillbud, som ett rån, ska ­anmälas till Arbetsmiljöverket. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

Nya kollegor på tillväxt

Drömmar om utlandet, restaurangliv och eget företag. Allt ryms hos ettorna på Tranellska gymnasiet i Västerås. Vi hänger med ett gäng elever – från skolstart till studenten!

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
Nya kollegor på tillväxt
Första terminen för Benjamin Nygren, Moa Gunstedt, Finley Rejström, Lovisa Enlund, Jasmine Constable och Ingrid Pettersson. Foto: Jonas Bilberg

Utsikten från den gamla hotellbyggnaden är slående. Den här höst­dagen visar sig Mälaren och Västerås från sin bästa sida.
Ica-koncernen hade länge provkök, utbildningslokaler och hotell i lokalerna, och Best Western har huserat i huvudbyggnaden.

I dag finns ­Tranellska gymnasiet i Västerås här. För ett par veckor sedan började 57 elever på skolan. Hotellrevyn kommer att följa sex av dem, från start till studenten om tre år.

I entrén är såväl ljudnivån som stämningen hög. Här samlas lärare och elever för fika och prat.
Moa Gunstedt vickar på en flaska Mer och funderar på vad som fick henne att söka till Restaurang och livsmedel.
– Ett tag funderade jag på att söka idrottsprofil, men jag tränar fotboll och innebandy i princip varje dag, så det får jag redan på fritiden. Jag har alltid gillat att laga och äta mat, och kollar mycket på matlagningsprogram på tv.

Moa, som tidigare tyckt att skolan var långsam och ganska tråkig, har fått ny energi sedan hon kom till gymnasiet.
– Nu tycker jag att det är roligt. Dagarna går snabbt, säger hon.

Benjamin Nygren vill lära sig laga riktigt god mat och ser fram emot kurser i mer avancerad matlagning. Här får han hjälp av läraren Eddie Carlsson i metodköket. Foto: Jonas Bilberg
Av de 57 nya eleverna som började i augusti är det bara tio som går Tranellskas Hotell- och turismprogram. Foto: Jonas Bilberg
Ingrid Pettersson drömmer om att baka och starta eget i Paris. Men först läggs grunderna. Här dukning med klasskompisen Moa Gunstedt. Foto: Jonas Bilberg

Av de 57 nya eleverna är det bara tio som går Hotell och turism. Perfekt, tycker Jasmine Constable.
– Jag gick in i väggen i nian, så för mig var det en lättnad att det var en liten klass. Det gör hela klassen till engrupp. Vi klickade redan andra dagen. Det är verkligen en blessing in disguise.

Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Lovisa Enlund

Den goda stämningen bekräftas av Lovisa Enlund och Finley Rejström. Alla verkar de glada och en smula för­vånade att de så snabbt blev sammansvetsade.
– Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Alla kan vara med i diskussioner på lektionerna, säger Lovisa.
Drömmen är ett jobb där hon kan få människor att må bra.
– Antingen jobbar jag på hotell, och så småningom äger jag ett. Annars vidare­utbildar jag mig till terapeut eller psykolog. För mig är det lite samma idé, att få folk att må bra.

Jasmine Constable.

Jasmine Constable såg gymnasiet som en nystart, en chans att börja om sitt skolliv. Från att ha varit en av de tystare i klassen på högstadiet har hon nu tagit ett beslut om att vara mer aktiv på lektionerna. Inte heller hon har ännu bestämt sig vilken karriärväg hon ska ta.

Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning.Jasmine Constable

– Jag kanske vill bli flygvärdinna sedan, då är det här rätt utbildning för mig. På sikt kanske jag vill bli pilot. Jag har också funderat på att bli turistguide. Då får man lära sig om där man är. Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning. Min mamma skolade om sig vid 50. Jag har hela livet på mig att bestämma mig för vad jag vill göra. Jag lär mig saker som är bra inom alla fält, som service och bemötande.

Klasskompisen Finley Rejström har, till skillnad från de andra, servicen ­i blodet. Hans mamma jobbar på O’Learys i Köping, och Finley har hoppat in i serveringen där, men också hos pappa på Byggmax. Men det är inte Köping som hägrar efter studenten. Det var främst möjligheten att jobba utomlands som lockade honom till H&T.

Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.Finley Rejström

– Jag har valt rätt. Jag gillar verkligen det här. Och det känns som att det bara kommer att bli bättre. Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.
Efter gymnasiet hoppas han att det bär av till något varmare land. Grekland, Kap Verde eller kanske Italien.
– Jag är ganska go with the flow.

Benjamin Nygren var bestämd. Han skulle gå en praktisk linje på gymnasiet.
– Jag är inte ett stort fan av att sitta och titta i en bok. Och jag har alltid velat bli bra på att laga mat, så det var egent­ligen självklart att välja Restaurang.

Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag som kock och har bra arbetsmiljö.” Moa Gunstedt Foto: Jonas Bilberg
”Jag jobbar långt härifrån. Jag vill utomlands.” Finley Rejström Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag på hotell eller utbildar mig vidare.” Lovisa Enlund. Foto: Jonas Bilberg
”Då har jag gått en utbildning till bartender utomlands.” Benjamin Nygren Foto: Jonas Bilberg

Benjamin berättar att familjen numera pushar honom att vara den som fixar middagen. Det händer, säger han, men inte i den utsträckning som familjen skulle önska.
På frågan om var han ser sig själv efter studenten kommer svaret blixtsnabbt.
– Då åker jag förhoppningsvis utomlands och tar en bartenderkurs någonstans, och öppnar eget. Jag vet inte var, jag vet bara att jag vill starta en restaurang.

Starta eget vill även Ingrid Pettersson. Helst i Frankrike. Hon ärvde sitt stora intresse för bakning av sin mammas moster.
Och när hon var på ett öppet hus på Tranellska bestämde hon sig. Det var konditori och bageri hon skulle satsa på.
– Jag tror att det var chokladrummet som övertygade mig.

Ingrid Pettersson.

Men inriktningen mot bageri och konditori kommer först senare i utbildningen. Nu läggs grunden.
I måndags var det tillagning av bechamelsås på schemat, såsen som även den bäste kan bränna vid.
– Ja, jag brände den. Men inte så att det märktes i smaken. Åtminstone sade inte vår lärare något, avslöjar Ingrid.

Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

”Vi har en utmaning”

Utbildningen måste anpassas till den verklighet eleverna ska möta, men branschen måste också förstå de direktiv som skolan måste följa. Det menar Marcus Hallgren, rektor på Tranellska gymnasiet i Västerås.

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
”Vi har en utmaning”
Marcus Hallgren, rektor på Tranellska. Foto: Jonas Bilberg

– Den här bryggan mellan skola och bransch är svår. Jag ser det som min uppgift att öka förståelsen mellan olika måsten, säger Marcus Hallgren.

Han har själv en bakgrund som kock under många år och försöker behålla en fot i branschen genom olika ideella uppdrag. Det hoppas han ska gynna eleverna på Tranellska.
– Jag tror på kollegiala utbyten och samarbetspartners. Jag vill ge ett mervärde för eleverna.

Färre sökande

På tio år har antalet sökande till landets Restaurang- och livsmedelsprogram (RL) samt Hotell- och turism (HT) sjunkit, visar siffror från Skolverket.

År RL HT
2011 3433 1779
2014 2559 1427
2017 1955 1099
2020 1715 820

På Tranellska kan restaurang- och livsmedelsprogrammet stoltsera med två fulla nybörjarklasser. Hotell och turism har det tuffare.
– Det är HT vi måste satsa på i höst, få upp kunskapen om programmet. Det är ju det yrkesprogram som ligger närmast det teoretiska. Det är inte så många som vet att det kan vara ett högskole­förberedande program.

Att kockyrket lockar kan ha med exponeringen i tv att göra, i alla fall för några år sedan.
– De elever som kom in 06/07 skulle bli tv-kockar allihop. Men det är ju inte så många som blir det, säger Marcus Hallgren.

Nyheter LAS

Lagförslag får nobben av LO

LO ställde sig utanför tjänstemännens och Svenskt Näringslivs uppgörelse om bland annat las. Nu har organisationen lämnat sitt remissvar på lagförslaget som bygger på överenskommelsen. Och man är inte nöjd.

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
Lagförslag får nobben av LO
Förslaget till ny lag om anställningsskydd duger inte, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare hos LO. Foto: Fredrik Sandin Carlson (porträtt)

Att LO sågar förslaget till en omarbetad lag om anställningsskydd kommer knappast som en överraskning. Förslaget bygger på den uppgörelse som träffades mellan Svenskt Näringsliv och PTK, och som både Kommunal och IF Metall senare anslöt sig till.

– Vi är kritiska i de delar som är försämringar. Sedan tycker vi inte att vi har fått det inflytande vi borde ha haft. Det är ju över 750 000 arbetare som lämnas utanför, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Torbjörn Johansson. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Att lagstiftning bygger på överenskommelser som arbetsmarknadens parter gjort är visserligen rätt, menar Torbjörn Johansson. Men den här gången har det parlamentariska läget tvingat fram en uppgörelse som lämnar alltför många utanför.

– Tidigare lagändringar har haft högre representativitet. Det är svårt att säga hur det här påverkar den svenska modellen långsiktigt, det återstår att se.

Det finns flera delar i lagförslaget som LO är kritiskt till, som att begreppet saklig grund byts till sakliga skäl, att turordningsreglerna luckras upp och att möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning och kvarstå i anställning tills tvisten är löst försvinner. Samtidigt finns det delar man ställer sig positiv till, till exempel omställningstid vid hyvling, snabbare väg till fast jobb för den som är visstidsanställd och att heltid ska vara norm.

Toijerutredningen var tio resor värre.

– I ett tomt universum hade det här absolut inte varit bra. Men Toijerutredningen var tio resor värre. Om den är som att få skållhett vatten över sig är det här kanske som för varmt vatten, säger Torbjörn Johansson.

Den reformerade arbetsrätten innehåller flera delar, där förändringar av lagen om anställningsskydd är en. Andra delar rör bland annat nya regler för omställning. LO:s remissvar i de delarna är övervägande positiva.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här