Nyheter | På jobbet hot & våld
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De rånades på tryggheten

I maj vändes världen upp och ner för Susan och Christina på vägkrogen Tre Älgar. Det var andra gången som arbetsplatsen utsattes för ett brutalt knivrån.

Publicerad 19 oktober 2010
De rånades på tryggheten
Servitrisen Susan och chefen Annika. Vid förra rånet, 2003, flydde rånarna i Annikas bil. Foto: Johan Wingborg
inlinebild
De maskerade männen filmades av restaurangens övervakningskamera.

Killen på övervakningsfilmen är nervös, stressad, möjligtvis påtänd. I handen har han en stor jaktkniv, och för ansiktet en otäck spökmask. Han vaggar från sida till sida och viftar hotfullt med kniven. Då och då gör han ett utfall mot en person som inte syns i bild. Servitrisen Susan.
–  Jag vågade inte släppa honom med blicken en sekund, säger hon.
Filmen är från hennes arbetsplats, vägkrogen Tre Älgar i Grästorp, en kväll i maj i år. Kvällslugnet hade precis lagt sig över restaurangen när rånarna kom.
–  Jag stod vid disken och såg dem komma rusande. Den ene rusade förbi mig och fram till kassan. Den andre, han med masken, stod framför mig och viftade med kniven.
Det hela var över på ett par minuter. När Susan vägrade öppna kassan slängde rånarna den i golvet, rafsade åt sig lite pengar och försvann.

Ingen kom till skada, fast för Susan och hennes kollega Christina var det en mardröm som upprepade sig. År 2003 hände samma sak, fast den gången var det värre.
– Då tänkte jag »undrar om jag verkligen kommer hem ­något mer«, säger Christina.
Den gången var det nästan midnatt när rånarna kom. Christina stod i disken när en maskerad man plötsligt rusade in.
– Först blev jag förbannad, men så smällde han till mig rätt över ansiktet. Då blev jag rädd.
Ute i restaurangen hade även hennes chef Annika övermannats.
– Jag stod och torkade spelmaskinerna när jag hörde oväsen från entrén. Plötsligt hade jag en pistol i ryggen.

Rånarna tvingade Annika att låsa entrédörren. Sedan länsade de restaurangen: pengar, tjejernas smycken, lotter och cigaretter. De ville även att Annika skulle öppna spelmaskinerna, men då ljög hon och sa att hon inte kunde.
– Men då tog de en jätte­lång sax och hotade att sticka ut ögonen på mig.
Christina stod största delen av rånet med en lång kniv mot halsen.
– Jag var skiträdd, panikslagen. Jag vågade varken säga eller göra något.
Innan de stack band rånarna Annika och Christina i personalrummet. På vägen ut diskuterade de om de skulle skära tungorna av tjejerna så att de inte skulle vittna.
– Jag hade inte varit särskilt rädd tidigare. Men när jag hörde det så blev jag rädd på riktigt, säger Annika.
Men rånarna ändrade sig och försvann i Annikas bil. När bilen hade lämnat parkeringen brast allt.
– Då grät och grät jag. Då släppte allt, säger Christina.

I dag jobbar Annika, Christina och Susan som vanligt igen. Men det har tagit tid att komma hit. I början ville Christina inte arbeta kvällar, och Susan har haft svårt att sova på nätterna. De har träffat en kurator, och vid ett tillfälle bjöd Annika in en präst till väg­krogen för samtal.
– Men mest har det nog ändå hjälpt att prata med vänner och familj och med varandra, säger Annika.
Redan efter det första rånet skärptes säkerhetsrutinerna på vägkrogen. Till exempel fick de bärbara överfallslarm, och nya rutiner för stängning. Vid det senaste rånet gjorde larmet att både polis och väktare var på plats inom några minuter. Och den gången, liksom den tidigare, lyckades man gripa rånarna relativt snabbt. Vid båda rånen visade sig förövarna vara unga, småkriminella killar från närliggande orter. Eftersom killarna som begick det första rånet var väldigt unga blev straffen milda: skyddstillsyn och fängelse i några månader. Den yngste var bara 14 år och kunde därmed inte straffas alls.

Domen för det senaste rånet var desto strängare. En av rånarna och han som körde flyktbilen fick mellan 16 och 20 månader i fängelse. Killen med spökmasken fick det hårdaste straffet – två år i fängelse.
– Det känns skönt att polisen har fått tag på dem. Annars hade man nog oroat sig för att stöta på dem, säger Annika.

Men även om killarna åkt fast och även om vägkrogen numera har larm, så kommer de aldrig att få tillbaka den där riktiga tryggheten, tror Christina.
– Jag var mörkrädd före, men det har blivit mycket värre. Och jag vill inte gärna ha någon bakom ryggen, till exempel i bankomatkön. Jag har blivit mycket mer misstänksam.

Arbetsmiljöverket om rån

  • Arbetsgivaren måste så långt som ­möjligt förebygga att rån förekommer.
  • Arbetsgivaren är skyldig att bedöma de risker som finns i verksamheten och se till att det finns rutiner för att hantera krissituationer, som till exempel ett rån.
  • En anställd som råkat ut för ett rån har rätt att direkt få hjälp och stöd.
  • Allvarliga tillbud, som ett rån, ska ­anmälas till Arbetsmiljöverket. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här