Nyheter | På jobbet hot & våld
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De rånades på tryggheten

I maj vändes världen upp och ner för Susan och Christina på vägkrogen Tre Älgar. Det var andra gången som arbetsplatsen utsattes för ett brutalt knivrån.

Publicerad 19 oktober 2010
De rånades på tryggheten
Servitrisen Susan och chefen Annika. Vid förra rånet, 2003, flydde rånarna i Annikas bil. Foto: Johan Wingborg
inlinebild
De maskerade männen filmades av restaurangens övervakningskamera.

Killen på övervakningsfilmen är nervös, stressad, möjligtvis påtänd. I handen har han en stor jaktkniv, och för ansiktet en otäck spökmask. Han vaggar från sida till sida och viftar hotfullt med kniven. Då och då gör han ett utfall mot en person som inte syns i bild. Servitrisen Susan.
–  Jag vågade inte släppa honom med blicken en sekund, säger hon.
Filmen är från hennes arbetsplats, vägkrogen Tre Älgar i Grästorp, en kväll i maj i år. Kvällslugnet hade precis lagt sig över restaurangen när rånarna kom.
–  Jag stod vid disken och såg dem komma rusande. Den ene rusade förbi mig och fram till kassan. Den andre, han med masken, stod framför mig och viftade med kniven.
Det hela var över på ett par minuter. När Susan vägrade öppna kassan slängde rånarna den i golvet, rafsade åt sig lite pengar och försvann.

Ingen kom till skada, fast för Susan och hennes kollega Christina var det en mardröm som upprepade sig. År 2003 hände samma sak, fast den gången var det värre.
– Då tänkte jag »undrar om jag verkligen kommer hem ­något mer«, säger Christina.
Den gången var det nästan midnatt när rånarna kom. Christina stod i disken när en maskerad man plötsligt rusade in.
– Först blev jag förbannad, men så smällde han till mig rätt över ansiktet. Då blev jag rädd.
Ute i restaurangen hade även hennes chef Annika övermannats.
– Jag stod och torkade spelmaskinerna när jag hörde oväsen från entrén. Plötsligt hade jag en pistol i ryggen.

Rånarna tvingade Annika att låsa entrédörren. Sedan länsade de restaurangen: pengar, tjejernas smycken, lotter och cigaretter. De ville även att Annika skulle öppna spelmaskinerna, men då ljög hon och sa att hon inte kunde.
– Men då tog de en jätte­lång sax och hotade att sticka ut ögonen på mig.
Christina stod största delen av rånet med en lång kniv mot halsen.
– Jag var skiträdd, panikslagen. Jag vågade varken säga eller göra något.
Innan de stack band rånarna Annika och Christina i personalrummet. På vägen ut diskuterade de om de skulle skära tungorna av tjejerna så att de inte skulle vittna.
– Jag hade inte varit särskilt rädd tidigare. Men när jag hörde det så blev jag rädd på riktigt, säger Annika.
Men rånarna ändrade sig och försvann i Annikas bil. När bilen hade lämnat parkeringen brast allt.
– Då grät och grät jag. Då släppte allt, säger Christina.

I dag jobbar Annika, Christina och Susan som vanligt igen. Men det har tagit tid att komma hit. I början ville Christina inte arbeta kvällar, och Susan har haft svårt att sova på nätterna. De har träffat en kurator, och vid ett tillfälle bjöd Annika in en präst till väg­krogen för samtal.
– Men mest har det nog ändå hjälpt att prata med vänner och familj och med varandra, säger Annika.
Redan efter det första rånet skärptes säkerhetsrutinerna på vägkrogen. Till exempel fick de bärbara överfallslarm, och nya rutiner för stängning. Vid det senaste rånet gjorde larmet att både polis och väktare var på plats inom några minuter. Och den gången, liksom den tidigare, lyckades man gripa rånarna relativt snabbt. Vid båda rånen visade sig förövarna vara unga, småkriminella killar från närliggande orter. Eftersom killarna som begick det första rånet var väldigt unga blev straffen milda: skyddstillsyn och fängelse i några månader. Den yngste var bara 14 år och kunde därmed inte straffas alls.

Domen för det senaste rånet var desto strängare. En av rånarna och han som körde flyktbilen fick mellan 16 och 20 månader i fängelse. Killen med spökmasken fick det hårdaste straffet – två år i fängelse.
– Det känns skönt att polisen har fått tag på dem. Annars hade man nog oroat sig för att stöta på dem, säger Annika.

Men även om killarna åkt fast och även om vägkrogen numera har larm, så kommer de aldrig att få tillbaka den där riktiga tryggheten, tror Christina.
– Jag var mörkrädd före, men det har blivit mycket värre. Och jag vill inte gärna ha någon bakom ryggen, till exempel i bankomatkön. Jag har blivit mycket mer misstänksam.

Arbetsmiljöverket om rån

  • Arbetsgivaren måste så långt som ­möjligt förebygga att rån förekommer.
  • Arbetsgivaren är skyldig att bedöma de risker som finns i verksamheten och se till att det finns rutiner för att hantera krissituationer, som till exempel ett rån.
  • En anställd som råkat ut för ett rån har rätt att direkt få hjälp och stöd.
  • Allvarliga tillbud, som ett rån, ska ­anmälas till Arbetsmiljöverket. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här