Nyheter | På jobbet hot & våld
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De rånades på tryggheten

I maj vändes världen upp och ner för Susan och Christina på vägkrogen Tre Älgar. Det var andra gången som arbetsplatsen utsattes för ett brutalt knivrån.

Publicerad 19 oktober 2010
De rånades på tryggheten
Servitrisen Susan och chefen Annika. Vid förra rånet, 2003, flydde rånarna i Annikas bil. Foto: Johan Wingborg
inlinebild
De maskerade männen filmades av restaurangens övervakningskamera.

Killen på övervakningsfilmen är nervös, stressad, möjligtvis påtänd. I handen har han en stor jaktkniv, och för ansiktet en otäck spökmask. Han vaggar från sida till sida och viftar hotfullt med kniven. Då och då gör han ett utfall mot en person som inte syns i bild. Servitrisen Susan.
–  Jag vågade inte släppa honom med blicken en sekund, säger hon.
Filmen är från hennes arbetsplats, vägkrogen Tre Älgar i Grästorp, en kväll i maj i år. Kvällslugnet hade precis lagt sig över restaurangen när rånarna kom.
–  Jag stod vid disken och såg dem komma rusande. Den ene rusade förbi mig och fram till kassan. Den andre, han med masken, stod framför mig och viftade med kniven.
Det hela var över på ett par minuter. När Susan vägrade öppna kassan slängde rånarna den i golvet, rafsade åt sig lite pengar och försvann.

Ingen kom till skada, fast för Susan och hennes kollega Christina var det en mardröm som upprepade sig. År 2003 hände samma sak, fast den gången var det värre.
– Då tänkte jag »undrar om jag verkligen kommer hem ­något mer«, säger Christina.
Den gången var det nästan midnatt när rånarna kom. Christina stod i disken när en maskerad man plötsligt rusade in.
– Först blev jag förbannad, men så smällde han till mig rätt över ansiktet. Då blev jag rädd.
Ute i restaurangen hade även hennes chef Annika övermannats.
– Jag stod och torkade spelmaskinerna när jag hörde oväsen från entrén. Plötsligt hade jag en pistol i ryggen.

Rånarna tvingade Annika att låsa entrédörren. Sedan länsade de restaurangen: pengar, tjejernas smycken, lotter och cigaretter. De ville även att Annika skulle öppna spelmaskinerna, men då ljög hon och sa att hon inte kunde.
– Men då tog de en jätte­lång sax och hotade att sticka ut ögonen på mig.
Christina stod största delen av rånet med en lång kniv mot halsen.
– Jag var skiträdd, panikslagen. Jag vågade varken säga eller göra något.
Innan de stack band rånarna Annika och Christina i personalrummet. På vägen ut diskuterade de om de skulle skära tungorna av tjejerna så att de inte skulle vittna.
– Jag hade inte varit särskilt rädd tidigare. Men när jag hörde det så blev jag rädd på riktigt, säger Annika.
Men rånarna ändrade sig och försvann i Annikas bil. När bilen hade lämnat parkeringen brast allt.
– Då grät och grät jag. Då släppte allt, säger Christina.

I dag jobbar Annika, Christina och Susan som vanligt igen. Men det har tagit tid att komma hit. I början ville Christina inte arbeta kvällar, och Susan har haft svårt att sova på nätterna. De har träffat en kurator, och vid ett tillfälle bjöd Annika in en präst till väg­krogen för samtal.
– Men mest har det nog ändå hjälpt att prata med vänner och familj och med varandra, säger Annika.
Redan efter det första rånet skärptes säkerhetsrutinerna på vägkrogen. Till exempel fick de bärbara överfallslarm, och nya rutiner för stängning. Vid det senaste rånet gjorde larmet att både polis och väktare var på plats inom några minuter. Och den gången, liksom den tidigare, lyckades man gripa rånarna relativt snabbt. Vid båda rånen visade sig förövarna vara unga, småkriminella killar från närliggande orter. Eftersom killarna som begick det första rånet var väldigt unga blev straffen milda: skyddstillsyn och fängelse i några månader. Den yngste var bara 14 år och kunde därmed inte straffas alls.

Domen för det senaste rånet var desto strängare. En av rånarna och han som körde flyktbilen fick mellan 16 och 20 månader i fängelse. Killen med spökmasken fick det hårdaste straffet – två år i fängelse.
– Det känns skönt att polisen har fått tag på dem. Annars hade man nog oroat sig för att stöta på dem, säger Annika.

Men även om killarna åkt fast och även om vägkrogen numera har larm, så kommer de aldrig att få tillbaka den där riktiga tryggheten, tror Christina.
– Jag var mörkrädd före, men det har blivit mycket värre. Och jag vill inte gärna ha någon bakom ryggen, till exempel i bankomatkön. Jag har blivit mycket mer misstänksam.

Arbetsmiljöverket om rån

  • Arbetsgivaren måste så långt som ­möjligt förebygga att rån förekommer.
  • Arbetsgivaren är skyldig att bedöma de risker som finns i verksamheten och se till att det finns rutiner för att hantera krissituationer, som till exempel ett rån.
  • En anställd som råkat ut för ett rån har rätt att direkt få hjälp och stöd.
  • Allvarliga tillbud, som ett rån, ska ­anmälas till Arbetsmiljöverket. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter insats

”Det är helt oacceptabelt”

Svartjobb, människohandel och farlig arbetsmiljö. Det var vad myndigheterna fann vid oanmälda inspektioner på bland annat restauranger, byggen och städfirmor.

Publicerad 29 september 2020 Kommentera
”Det är helt oacceptabelt”
Många brister upptäcktes vid myndigheternas kontroller på bland annat restaurangföretag. Foto: Colourbox

De senaste två veckorna har åtta myndigheter, bland andra Arbetsmiljöverket, polisen och Skatteverket, varit ute på oanmälda kontroller. Sammanlagt har de inspekterat 150 arbetsplatser. Merparten var inom byggbranschen, men även restauranger, städföretag och däckfirmor har kontrollerats.

På ungefär hälften av företagen upptäcktes brister i arbetsmiljön. I ett 30-tal fall var bristerna så allvarliga att Arbetsmiljöverket satte ett omedelbart förbud mot arbete.
– Det är helt oacceptabelt att vi har människor som riskerar liv och hälsa på sina arbeten. Resultaten visar att vi behöver fortsätta att göra nationella insatser, där flera myndigheter jobbar tillsammans för att driva bort de oseriösa företagen, säger Arne Alfredsson, tillförordnad chef för myndighetsgemensam kontroll vid Arbetsmiljöverket.

Om kontrollerna

  • Insatsen är ett resultat av ett regeringsuppdrag som myndigheterna har fått för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
  • Myndigheterna som deltar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
  • Sedan 2018 har myndigheterna gjort drygt 3 500 gemensamma kontroller.

Polisen omhändertog runt 30 personer som inte har rätt att arbeta i landet, vissa misstänks ha bott på sin arbetsplats. Fem personer bedöms vara potentiella offer för människohandel.
– Resultaten av vår insats visar verkligen att vissa branscher har problem med svart arbetskraft och människor som riskerar att utnyttjas. Tillsammans kan vi myndigheter komma åt de oseriösa företagen från olika håll, det är en styrka, säger Johan Winberg, poliskommissarie vid Polismyndigheten.

Insatsen avslöjade också cirka 100 fall av brister i personalliggare, flera fall av misstänkt bidragsfusk och brott mot utstationeringslagen. Myndigheterna kommer nu att utreda och följa upp bristerna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter KOMpetens

Arbetslösa kan få studera med ersättning

Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa arbetslösa att söka till studier. Det har regeringen beslutat.

Publicerad 28 september 2020 Kommentera
Arbetslösa kan få studera med ersättning
Utbildning kommer att vara nyckeln när Sverige startar om efter coronapandemin. Det menar regeringen, som nu satsar på att få fler till skolbänken. Foto: Colourbox

Den som saknar gymnasieexamen har betydligt svårare att få jobb än den som har gymnasieutbildning. När arbetslösheten nu stiger vill därför regeringen satsa på att fler kompletterar sina studier.

– Det behövs mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken och mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vid en pressträff på måndagen.

Regeringen har beslutat att den som behöver gymnasiekompetens för att öka chansen till jobb ska kunna studera med aktivitetsersättning. Förutsättningen är att arbetsförmedlingen gör en individuell prövning som fastställer behovet.

Dessutom ska fler arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin få möjlighet att plugga på yrkeshögskola eller folkhögskola med bibehållen ersättning.

Ingår i temat: Coronakrisen 88 artiklar

Alla artiklar i temat (85 till)
Hej Gäst CLARA HENRY

”Skulle vilja ha makten över frukosten”

Clara Henry är programledare, bloggare och aktuell med tv-serien »Du Clarar mer än du tror« som har premiär på SVT den 1 oktober. Men om hon fick välja ett branschyrke att jobba i så skulle det vara som boss över frukostbuffén.

Publicerad 27 september 2020 Kommentera
”Skulle vilja ha makten över frukosten”
Clara Henry. Foto: Morgan Norman

Hur är du som gäst på hotell eller restaurang?
– Jag blir lyrisk om rummet eller frukostbuffén har något utöver det vanliga. Nu senast bodde jag på Calmar Stadshotell och blev jätteglad av att de hade fyra hantlar hängande på väggen. Otippat och roligt!

Vilket hotell- eller restaurangyrke skulle du helst vilja ha?
– Jag skulle vilja ha makten över frukostbuffén. Om jag fick bestämma över en frukostbuffé hade den varit episk.

Vad är det pinsammaste du gjort på hotell eller restaurang?
– När jag var i Örnsköldsvik med Melodifestivalen 2014 spelade vi Monopol en kväll. En kastade spelsedlarna över hela rummet. Jag filmade och lade ut på min Youtubekanal. Sedan fick jag en lång kommentar från tjejen som städat.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här