Nyheter utbildning

De lär sig svenska på arbetstid

När kollegorna talar olika språk finns risk för missförstånd och konflikter. På Sunlight Hotel i Nyköping pluggar de anställda svenska på arbetstid, för att kunna förstå varandra bättre.

Publicerad 18 april 2018
De lär sig svenska på arbetstid
Femton tillfällen under våren träffas gruppen. Sverker Malmborg från ABF är kursledare. Foto: Therese Jansson

– Vad har vi för frukter i fruktkorgen? Äpple, apelsin, banan.
Sverker Malmborg, kursledare i svenska från ABF, skriver upp frukternas namn på whiteboardtavlan och frågar:
– Ska det vara n eller er på slutet när det är flera?

Sunlight
Lijana Vysniauskiene. Foto: Therese Jansson

Här i konferensrummet på Sunlight Hotel sitter vanligtvis grupper från företag eller myndigheter, men i dag är det reserverat för svenskaundervisning för anställda. Varje tisdag ses de här under en och en halv timme, ett knappt tiotal anställda från nästan lika många länder.
En av dem är konferensvärdinnan Lijana Vysniauskiene från Litauen.
– Jag tycker att det är jättebra att det är på arbetstid. Man måste jobba för att kunna betala hyra, säger hon.

Kursdeltagarna kommer från flera olika avdelningar på hotellet. Gemensamt har de att de vill bli bättre på svenska. Bakgrunden var kommunikationsproblem, berättar Sunlight Hotels vd Jonas Svanberg.
– Personalen förstod inte riktigt varandra, och då kan det lätt bli missförstånd och konflikter. Branschen är ju en inkörsport för många nysvenskar, och det är inte lätt att komma in i språket snabbt.

Idén om utbildningen dök upp under samråd mellan Jonas Svanberg och HRF:s ombudsman Zeljko Klemse.
– Vi fick uppfattningen att det var en del av de anställda som behövde språkhjälp, och som gärna skulle vilja lära sig men inte visste hur, säger Zeljko Klemse.
Han tog kontakt med ABF som tillsammans med hotellet gjorde en plan. Den sträcker sig över 15 tillfällen under våren. Hotellet står för kursledare, kursmaterial, lokal och arbetstiden. Zeljko Klemse tycker att projektet har blivit bra.
– De anställda är nöjda. Vi får se sedan om vi ska fortsätta en omgång till eller om vi ska gå vidare till engelska. Det har vi också diskuterat.

Vd Jonas Svanberg är också nöjd.
– Det är så klart bra för de anställda, men vinsten för oss som företag överstiger vida. Jag tycker att det är jätteroligt att så många ville gå.

I konferensrummet på tredje våningen diskuterar Lijana Vysniauskiene och de andra kursdeltagarna skillnaden mellan vacker, vaken och väcker. Skrattet ligger i luften. Lijana säger att hon lär sig nya saker varje gång.
– För mig är det jättebra. Det är viktigt att kunna prata bättre svenska.

Nyheter Fackligt arbete

Nordic Choice kan få EWC-råd

Snart kan anställda inom Nordic Choice-koncernen få mer insyn i verksamheten. Just nu pågår diskussioner med företaget om ett EWC-råd.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Nordic Choice kan få EWC-råd
Diskussioner pågår om ett EWC-råd för Nordic Choice-koncernen, där bland andra Clarion Hotels ingår. Foto: Jens C Hilner/Mostphotos
Mathias Berntsen. Foto: Privat

I början av februari reste en grupp förtroendevalda inom Nordic Choice-koncernen till Oslo för att träffa sina nordiska kollegor. Mötet var en del i arbetet för att få till ett europeiskt företagsråd, så kallat EWC, inom kedjan.
– Vi träffade de andra nordiska fackförbunden för att prata igenom vad vi vill med det här, vad som är viktigt för oss, säger Mathias Berntsen. Han är förtroendevald nattportier från Sunne och var en av deltagarna.

Gruppen träffade också HR-cheferna för Sverige, Danmark och Norge, och överlämnade ett avtalsförslag. Bollen ligger nu hos företaget som ska återkomma till de förtroendevalda senast i mitten av mars.

Fakta: Detta är EWC

EWC, eller european works council, är ett råd där företagets ledning möter representanter för de anställda. Det gäller bara för företag som har verksamhet i mer än ett europeiskt land. Typiska frågor som diskuteras här är ekonomi, organisationsförändringar eller arbetsmiljöfrågor. Rätten för anställda att ha ett EWC-råd infördes genom ett EG-direktiv 1994.

Mathias Berntsen hoppas att företaget kan se fördelarna med ett EWC-råd.
– Vi representerar 14 000 anställda. Om vi får information om vad som är på gång kan vi komma med input som gör det lättare att förankra besluten. Det kommer att gynna Choice.

Ann Mårder, HR-chef på Nordic Choice hotels, bekräftar i ett mejl att diskussioner pågår.
– Vi är i dialog kring ett EWC-avtal men vi har inte landat i något än.

Nyheter MICHELIN

Fyra stjärnkrogar saknar avtal

I går avslöjades vilka svenska restauranger som förärats med stjärnor i Michelinguiden. Den enda trestjärniga – Frantzén i Stockholm – har fortfarande inget kollektivavtal. Men det kan det snart bli ändring på.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Fyra stjärnkrogar saknar avtal
Restaurang Frantzén i Stockholm är Sveriges enda med tre stjärnor i Michelinguiden. Snart kan de ha kollektivavtal. Foto: Kajsa Olsson

Förra året blev Frantzén blev den första svenska krog någonsin att få tre stjärnor i Michelinguiden. Redan då kunde Hotellrevyn konstatera att man inte hade tecknat något kollektivavtal för sina anställda.

Men nu uppger Thomas Gynning, vd för Frantzéngruppen, i ett mejl till Hotellrevyn att man har kontakt med Visita om att teckna avtal för alla sina restauranger.

Stjärnkrogarna utan avtal

3 stjärnor:
Frantzén, Stockholm
2 stjärnor:
Vollmers, Malmö
1 stjärna:
Sushi Sho, Stockholm
SAV, Malmö

”Diskussionen har pågått ett tag men försenats av våra restaurangöppningar i utlandet under 2018.” skriver Gynning.
Han bedömer att man kommer att fatta beslut om kollektivavtal i mars.

Stjärnkrogarna med avtal

2 stjärnor:
Oaxen krog, Stockholm
Gastrologik, Stockholm
Fäviken Magasinet, Järpen
Daniel Berlin, Tranås
1 stjärna:
Agrikultur, Stockholm
Aloë, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Mathias Dahlgren – Matbaren, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Volt, Stockholm
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Upper House, Göteborg
Bloom in the Park, Malmö
PM & Vänner, Växjö

Enligt en studie från den danska branschorganisationen Horesta ökar omsättningen för en restaurang med 25 procent året efter man fått en första stjärna i Michelinguiden.

En annan, alldeles färsk studie från TCO:s tankesmedja Futurion, visar att kollektivavtal och starka fack gynnar både anställda och företag.

Nyheter INTERNATIONELLT

Hallå där, Mathias W Emilsson

Hur ska fackförbunden lyckas organisera och engagera unga? Det var ämnet för den internationella fackliga ungdomskonferensen Effat Youth Seminar som nyligen hölls i Lissabon. Mathias W Emilsson, förtroendevald servitör från Umeå, var där.

Publicerad 18 februari 2019 Kommentera
Hallå där, Mathias W Emilsson
Mathias W Emilsson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Vad gjorde ni?
– Vi var ett 30-tal deltagare från fackförbund i runt 15 länder. Vi arbetade med att ta fram grunderna för hur ungdomsverksamheten inom Effat ska se ut. Hur man ska arbeta för att organisera unga och se till att de kommer fram inom sina fackförbund. Det är en stor utmaning. Vi skulle ta fram en form som sedan ska antas av Effats kongress i november.

Vad tar du med dig från konferensen?
– Det var mycket ett kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte. Det jag tar tillbaka till min egen vardag är nog hur viktigt det är att fackförbunden i Europa samarbetar. I Sverige klarar vi oss ganska bra själva i många frågor, vi har så starka fack. Men så ser det verkligen inte ut i Europa. Den fackliga kampen stannar inte vid landets gränser.

Var det något fack som inspirerade med sitt sätt att arbeta med unga?
– Det finska facket PAM, de har en väldigt stark organisation med ungdomsarbete. Mycket aktiviteter, väldigt väl uppstyrt.

Effat

Effat står för European Federation of Food, Agriculture and Tourism Trade Unions. Det är en europeisk sammanslutning av fack inom jordbruk, livsmedel, hotell- och restaurang och turism.

Vad tror du är nyckeln till att få unga att engagera sig fackligt?
– Det har jag tänkt mycket på, både i min avdelning och på min arbetsplats. Jag tror att vi måste lyfta frågor som är viktiga för de unga, så att vi blir relevanta. Sedan är det viktigt att tänka på tillgänglighet, till exempel vad vi använder oss av för språk. Att hålla på och slänga sig med förkortningar, som mbl och rso, kan verka väldigt utestängande. Om vi blir bättre på att förklara så kan det göra stor skillnad.

Fråga om jobbet.
155
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här