Nyheter

”De asylsökande är helt utlämnade”

Migrationsverkets gratis praktik för asylsökande riskerar att slänga redan 
utsatta åt rovgiriga arbetsgivare. Det menar Hotell- och restaurangfacket, som vill ha bättre kontroll av praktikformen.

Publicerad 22 mars 2016
”De asylsökande är helt utlämnade”
Asylpraktiken får kritik. FOTO: Istockphoto.
(Foto: Stig Hammarstedt)
Therese Guovelin. Foto: Stig Hammarstedt.

Asylpraktik kallas den oavlönade praktik som asylsökande kan göra i upp till ett halvår hos samma arbetsgivare. När praktikformen infördes på 90-talet var det främst ett sätt att ge asylsökande en meningsfull sysselsättning under väntetiden. I dag har den blivit ett sätt för arbetsgivare att skaffa gratis arbetskraft, helt utan kontroll och insyn. Det menar Hotell- och restaurangfacket.
– Vi tror att det är stor risk att det utnyttjas. Det är risk för vilda västern. Det är inte så här vi ska välkomna folk till Sverige, säger HRF:s förbundsordförande Therese Guovelin.
Det är Migrationsverket som tecknar avtal om asylpraktik. De enda krav som ställs är att arbetsgivaren inte har skatteskulder eller näringsförbud. Det ställs inga krav på kollektivavtal eller praktikplan.
– Regelverket är undermåligt. De asylsökande är helt utlämnade till arbetsgivaren, de är i en extrem beroendesituation, säger Therese Guovelin.

I dag görs ingen rutinmässig uppföljning av hur praktikanterna har det, berättar Martin G Johansson. Han är ansvarig för Migrationsverkets asylpraktikgrupp i Stockholm och på Gotland.
– Det har inte hunnits med. Under 2016 ska vi sätta mer fokus på det i vårt team.
Praktikteamet arbetar aktivt med att få ut asylsökande i praktik. Bland annat har man inlett samarbeten med stora företag som Nordic choice hotels och skolföretaget Academedia. Men det är också vanligt att asylsökande själva hittar praktikplatser, inte sällan i servicebranschen. I sådana kan praktikplatserna ibland hålla låg kvalitet, berättar Martin G Johansson. Ibland träffar de också på branscharbetsgivare som vill ha praktikanter i stället för att anställa, säger han vidare.
– Vi kan misstänka att vissa företag i servicebranschen ersätter en arbetstagare med en praktikant. De kan säga att vi ska skicka över tre – fyra praktikanter. Det är inte bra för arbetsmarknaden och inte för den asylsökande. För att höja kvaliteten har vi tagit egna initiativ till samarbete i servicebranschen.
Det händer att Migrationsverket säger nej till praktikavtal. Men då handlar det oftast om att företaget har skatteskulder eller näringsförbud.
– Man får också ha max en praktikant per anställd, och det får inte förekomma ensamarbete. Det är de krav vi har.

Fakta: Det här är asylpraktik

  • Asylsökande som befinner sig i en normalprocess kan få göra praktik på företag medan de väntar på besked.
  • Avtalet tecknas ­mellan arbetsgivaren och Migrationsverket. Det gäller för max tre månader i taget, som mest sex månader sammanlagt.
  • Praktiken ska vara helt oavlönad, men Migrationsverket betalar praktikantens resor till och från jobbet.
  • Efter praktikens slut ska arbetsgivaren skriva ett intyg till praktikanten.
  • Under praktiken omfattas praktikanten av Migrationsverkets försäkring, men arbetsgivaren har arbetsmiljö­ansvaret.5 000. Så många avtal om asylpraktik tecknades under 2015, de flesta i Stockholms län. Migrationsverket arbetar nu med att starta upp asylpraktikgrupper i samtliga regioner.

I första hand vill Hotell- och restaurangfacket att Migrationsverket ska sluta förmedla praktikplatser. Det bästa vore om Arbetsförmedlingen sköter alla former av praktik, säger ordförande Therese Guovelin.
I andra hand vill facket se krav på kollektivavtal samt tydligare regler för praktiktidens innehåll och handledarens skyldigheter. Facket vill också ha insyn i vilka praktikplatser som erbjuds.
– Vi är väldigt förvånade över att vi lämnas utanför detta. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att vi har en statlig myndighet som utmanar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här