Nyheter

”De asylsökande är helt utlämnade”

Migrationsverkets gratis praktik för asylsökande riskerar att slänga redan 
utsatta åt rovgiriga arbetsgivare. Det menar Hotell- och restaurangfacket, som vill ha bättre kontroll av praktikformen.

Publicerad 22 mars 2016
”De asylsökande är helt utlämnade”
Asylpraktiken får kritik. FOTO: Istockphoto.
(Foto: Stig Hammarstedt)
Therese Guovelin. Foto: Stig Hammarstedt.

Asylpraktik kallas den oavlönade praktik som asylsökande kan göra i upp till ett halvår hos samma arbetsgivare. När praktikformen infördes på 90-talet var det främst ett sätt att ge asylsökande en meningsfull sysselsättning under väntetiden. I dag har den blivit ett sätt för arbetsgivare att skaffa gratis arbetskraft, helt utan kontroll och insyn. Det menar Hotell- och restaurangfacket.
– Vi tror att det är stor risk att det utnyttjas. Det är risk för vilda västern. Det är inte så här vi ska välkomna folk till Sverige, säger HRF:s förbundsordförande Therese Guovelin.
Det är Migrationsverket som tecknar avtal om asylpraktik. De enda krav som ställs är att arbetsgivaren inte har skatteskulder eller näringsförbud. Det ställs inga krav på kollektivavtal eller praktikplan.
– Regelverket är undermåligt. De asylsökande är helt utlämnade till arbetsgivaren, de är i en extrem beroendesituation, säger Therese Guovelin.

I dag görs ingen rutinmässig uppföljning av hur praktikanterna har det, berättar Martin G Johansson. Han är ansvarig för Migrationsverkets asylpraktikgrupp i Stockholm och på Gotland.
– Det har inte hunnits med. Under 2016 ska vi sätta mer fokus på det i vårt team.
Praktikteamet arbetar aktivt med att få ut asylsökande i praktik. Bland annat har man inlett samarbeten med stora företag som Nordic choice hotels och skolföretaget Academedia. Men det är också vanligt att asylsökande själva hittar praktikplatser, inte sällan i servicebranschen. I sådana kan praktikplatserna ibland hålla låg kvalitet, berättar Martin G Johansson. Ibland träffar de också på branscharbetsgivare som vill ha praktikanter i stället för att anställa, säger han vidare.
– Vi kan misstänka att vissa företag i servicebranschen ersätter en arbetstagare med en praktikant. De kan säga att vi ska skicka över tre – fyra praktikanter. Det är inte bra för arbetsmarknaden och inte för den asylsökande. För att höja kvaliteten har vi tagit egna initiativ till samarbete i servicebranschen.
Det händer att Migrationsverket säger nej till praktikavtal. Men då handlar det oftast om att företaget har skatteskulder eller näringsförbud.
– Man får också ha max en praktikant per anställd, och det får inte förekomma ensamarbete. Det är de krav vi har.

Fakta: Det här är asylpraktik

  • Asylsökande som befinner sig i en normalprocess kan få göra praktik på företag medan de väntar på besked.
  • Avtalet tecknas ­mellan arbetsgivaren och Migrationsverket. Det gäller för max tre månader i taget, som mest sex månader sammanlagt.
  • Praktiken ska vara helt oavlönad, men Migrationsverket betalar praktikantens resor till och från jobbet.
  • Efter praktikens slut ska arbetsgivaren skriva ett intyg till praktikanten.
  • Under praktiken omfattas praktikanten av Migrationsverkets försäkring, men arbetsgivaren har arbetsmiljö­ansvaret.5 000. Så många avtal om asylpraktik tecknades under 2015, de flesta i Stockholms län. Migrationsverket arbetar nu med att starta upp asylpraktikgrupper i samtliga regioner.

I första hand vill Hotell- och restaurangfacket att Migrationsverket ska sluta förmedla praktikplatser. Det bästa vore om Arbetsförmedlingen sköter alla former av praktik, säger ordförande Therese Guovelin.
I andra hand vill facket se krav på kollektivavtal samt tydligare regler för praktiktidens innehåll och handledarens skyldigheter. Facket vill också ha insyn i vilka praktikplatser som erbjuds.
– Vi är väldigt förvånade över att vi lämnas utanför detta. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att vi har en statlig myndighet som utmanar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 7 juli 2020
Sommartempo på Hotellrevyn
Foto: Istockphoto
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 68 artiklar

Alla artiklar i temat (65 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här