Nyheter

”De asylsökande är helt utlämnade”

Migrationsverkets gratis praktik för asylsökande riskerar att slänga redan 
utsatta åt rovgiriga arbetsgivare. Det menar Hotell- och restaurangfacket, som vill ha bättre kontroll av praktikformen.

Publicerad 22 mars 2016
”De asylsökande är helt utlämnade”
Asylpraktiken får kritik. FOTO: Istockphoto.
(Foto: Stig Hammarstedt)
Therese Guovelin. Foto: Stig Hammarstedt.

Asylpraktik kallas den oavlönade praktik som asylsökande kan göra i upp till ett halvår hos samma arbetsgivare. När praktikformen infördes på 90-talet var det främst ett sätt att ge asylsökande en meningsfull sysselsättning under väntetiden. I dag har den blivit ett sätt för arbetsgivare att skaffa gratis arbetskraft, helt utan kontroll och insyn. Det menar Hotell- och restaurangfacket.
– Vi tror att det är stor risk att det utnyttjas. Det är risk för vilda västern. Det är inte så här vi ska välkomna folk till Sverige, säger HRF:s förbundsordförande Therese Guovelin.
Det är Migrationsverket som tecknar avtal om asylpraktik. De enda krav som ställs är att arbetsgivaren inte har skatteskulder eller näringsförbud. Det ställs inga krav på kollektivavtal eller praktikplan.
– Regelverket är undermåligt. De asylsökande är helt utlämnade till arbetsgivaren, de är i en extrem beroendesituation, säger Therese Guovelin.

I dag görs ingen rutinmässig uppföljning av hur praktikanterna har det, berättar Martin G Johansson. Han är ansvarig för Migrationsverkets asylpraktikgrupp i Stockholm och på Gotland.
– Det har inte hunnits med. Under 2016 ska vi sätta mer fokus på det i vårt team.
Praktikteamet arbetar aktivt med att få ut asylsökande i praktik. Bland annat har man inlett samarbeten med stora företag som Nordic choice hotels och skolföretaget Academedia. Men det är också vanligt att asylsökande själva hittar praktikplatser, inte sällan i servicebranschen. I sådana kan praktikplatserna ibland hålla låg kvalitet, berättar Martin G Johansson. Ibland träffar de också på branscharbetsgivare som vill ha praktikanter i stället för att anställa, säger han vidare.
– Vi kan misstänka att vissa företag i servicebranschen ersätter en arbetstagare med en praktikant. De kan säga att vi ska skicka över tre – fyra praktikanter. Det är inte bra för arbetsmarknaden och inte för den asylsökande. För att höja kvaliteten har vi tagit egna initiativ till samarbete i servicebranschen.
Det händer att Migrationsverket säger nej till praktikavtal. Men då handlar det oftast om att företaget har skatteskulder eller näringsförbud.
– Man får också ha max en praktikant per anställd, och det får inte förekomma ensamarbete. Det är de krav vi har.

Fakta: Det här är asylpraktik

  • Asylsökande som befinner sig i en normalprocess kan få göra praktik på företag medan de väntar på besked.
  • Avtalet tecknas ­mellan arbetsgivaren och Migrationsverket. Det gäller för max tre månader i taget, som mest sex månader sammanlagt.
  • Praktiken ska vara helt oavlönad, men Migrationsverket betalar praktikantens resor till och från jobbet.
  • Efter praktikens slut ska arbetsgivaren skriva ett intyg till praktikanten.
  • Under praktiken omfattas praktikanten av Migrationsverkets försäkring, men arbetsgivaren har arbetsmiljö­ansvaret.5 000. Så många avtal om asylpraktik tecknades under 2015, de flesta i Stockholms län. Migrationsverket arbetar nu med att starta upp asylpraktikgrupper i samtliga regioner.

I första hand vill Hotell- och restaurangfacket att Migrationsverket ska sluta förmedla praktikplatser. Det bästa vore om Arbetsförmedlingen sköter alla former av praktik, säger ordförande Therese Guovelin.
I andra hand vill facket se krav på kollektivavtal samt tydligare regler för praktiktidens innehåll och handledarens skyldigheter. Facket vill också ha insyn i vilka praktikplatser som erbjuds.
– Vi är väldigt förvånade över att vi lämnas utanför detta. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att vi har en statlig myndighet som utmanar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här