Nyheter avtal 2017

”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”

Om en vecka blir det strejk om inte medlarna lyckas ta fram ett avtalsförslag som både HRF och Visita kan gå med på. Men hur långt från varandra står fack och arbetsgivare egentligen?

Publicerad 12 april 2017
”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”
HRF och Visita är oeniga om hur de 124 kronorna till låglönesatsningen ska finansieras. Foto: Anna Hjorth

Låglönesatsningen

  • Kostnadsökningen ska enligt industrins avtal vara 6,5 procent på tre år.
  • Det ska finnas en extra satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor, den så kallade låglönesatsningen.
  • Det innebär inte att alla som tjänar under 24 000 per automatik får mer i lön, utan att det blir mer pengar att fördela på alla anställda.

Den stora frågan är synen på låglönesatsningen. Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarna i Visita kan inte komma överens om hur den ska lösas. Den finns med i avtalet som industrins parter har tecknat och är också en del av LO-samordningen. Den innebär en särskild satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor i månaden. Bland HRF:s medlemmar tjänar de flesta, nära åtta av tio, mindre än så. Det förklarar Per Persson, avtalssekreterare i HRF.

Enligt Per Persson är HRF och Visita överens om att det är så löneläget ser ut för dem som omfattas av kollektivavtalet. De är också överens om hur man rent tekniskt räknar ut vad låglönesatsningen innebär. I sina beräkningar har de kommit fram till att det resulterar i 124 kronor extra per person på tre år.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

Däremot är facket och arbetsgivarna djupt oeniga om varifrån pengarna till låglönesatsningen ska tas.
– Vi tycker att det är solklart att dessa 124 kronor ska tillföras extra. Då följer vi industrins avtal och märket, anser vi.

Visita vill inte kommentera förhandlingarna under pågående medling. Men enligt Per Persson anser de inte att några extra pengar ska tillföras.
– Nej, Visita tycker inte det. De vill att vi ska ta bort något annat, så att de totala kostnadsökningarna i kollektivavtalet inte hamnar över 6,5 procent, säger han.

Exakt vad Visita vill att HRF i så fall ska avstå för att få låglönesatsningen har man inte diskuterat, enligt Per Persson.
– Nej, vi är ju inte överens om hur kartan ser ut, hur vi ska gå vidare. Men det kan till exempel handla om ingångslönerna, att Visita inte tycker att de ska räknas upp lika mycket som andra löner. Det går vi inte med på.

HRF-medlemmarnas löner

78 procent tjänar under 24 000 kronor. Deras snittlön är 20 810 kronor.

22 procent tjänar över 24 000 kronor. Deras snittlön är 27 500 kronor.

Per Persson är upprörd över Visitas inställning till låglönesatsningen.
– Det är en bransch som går som tåget, med väldigt stora aktieutdelningar i flera företag. Tittar man på priserna, så ser man att de ökar mer än både andra branscher och konsumentprisindex. Det handlar alltså om arbetsgivare som inte är rädda för att ta betalt, men de är inte beredda att lägga på 124 kronor extra på tre år för sina anställda, säger Per Persson.

Låglönesatsningen – pengarna det handlar om

Exempel 1: Pengar att fördela utan låglönesatsning:
6,5 procent påslag på de faktiska snittlönerna.
Resultat: 1527 kronor per heltidsanställd på tre år.

Exempel 2: Pengar att fördela med låglönesatsning:
6,5 procent i påslag för dem som tjänar över 24 000 kronor – precis som i exempel 1.
För dem som tjänar under 24 000 kronor räknar man med en höjning som motsvarar 6,5 procent i påslag på 24 000 kronor, trots att deras löner är lägre.
Resultat: 1651 kronor per heltidsanställd på tre år.

Skillnad: 1651 – 1527 = 124 kronor extra med låglönesatsning.

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter insats

”Det är helt oacceptabelt”

Svartjobb, människohandel och farlig arbetsmiljö. Det var vad myndigheterna fann vid oanmälda inspektioner på bland annat restauranger, byggen och städfirmor.

Publicerad 29 september 2020 Kommentera
”Det är helt oacceptabelt”
Många brister upptäcktes vid myndigheternas kontroller på bland annat restaurangföretag. Foto: Colourbox

De senaste två veckorna har åtta myndigheter, bland andra Arbetsmiljöverket, polisen och Skatteverket, varit ute på oanmälda kontroller. Sammanlagt har de inspekterat 150 arbetsplatser. Merparten var inom byggbranschen, men även restauranger, städföretag och däckfirmor har kontrollerats.

På ungefär hälften av företagen upptäcktes brister i arbetsmiljön. I ett 30-tal fall var bristerna så allvarliga att Arbetsmiljöverket satte ett omedelbart förbud mot arbete.
– Det är helt oacceptabelt att vi har människor som riskerar liv och hälsa på sina arbeten. Resultaten visar att vi behöver fortsätta att göra nationella insatser, där flera myndigheter jobbar tillsammans för att driva bort de oseriösa företagen, säger Arne Alfredsson, tillförordnad chef för myndighetsgemensam kontroll vid Arbetsmiljöverket.

Om kontrollerna

  • Insatsen är ett resultat av ett regeringsuppdrag som myndigheterna har fått för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
  • Myndigheterna som deltar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
  • Sedan 2018 har myndigheterna gjort drygt 3 500 gemensamma kontroller.

Polisen omhändertog runt 30 personer som inte har rätt att arbeta i landet, vissa misstänks ha bott på sin arbetsplats. Fem personer bedöms vara potentiella offer för människohandel.
– Resultaten av vår insats visar verkligen att vissa branscher har problem med svart arbetskraft och människor som riskerar att utnyttjas. Tillsammans kan vi myndigheter komma åt de oseriösa företagen från olika håll, det är en styrka, säger Johan Winberg, poliskommissarie vid Polismyndigheten.

Insatsen avslöjade också cirka 100 fall av brister i personalliggare, flera fall av misstänkt bidragsfusk och brott mot utstationeringslagen. Myndigheterna kommer nu att utreda och följa upp bristerna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter KOMpetens

Arbetslösa kan få studera med ersättning

Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa arbetslösa att söka till studier. Det har regeringen beslutat.

Publicerad 28 september 2020 Kommentera
Arbetslösa kan få studera med ersättning
Utbildning kommer att vara nyckeln när Sverige startar om efter coronapandemin. Det menar regeringen, som nu satsar på att få fler till skolbänken. Foto: Colourbox

Den som saknar gymnasieexamen har betydligt svårare att få jobb än den som har gymnasieutbildning. När arbetslösheten nu stiger vill därför regeringen satsa på att fler kompletterar sina studier.

– Det behövs mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken och mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vid en pressträff på måndagen.

Regeringen har beslutat att den som behöver gymnasiekompetens för att öka chansen till jobb ska kunna studera med aktivitetsersättning. Förutsättningen är att arbetsförmedlingen gör en individuell prövning som fastställer behovet.

Dessutom ska fler arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin få möjlighet att plugga på yrkeshögskola eller folkhögskola med bibehållen ersättning.

Ingår i temat: Coronakrisen 88 artiklar

Alla artiklar i temat (85 till)
Hej Gäst CLARA HENRY

”Skulle vilja ha makten över frukosten”

Clara Henry är programledare, bloggare och aktuell med tv-serien »Du Clarar mer än du tror« som har premiär på SVT den 1 oktober. Men om hon fick välja ett branschyrke att jobba i så skulle det vara som boss över frukostbuffén.

Publicerad 27 september 2020 Kommentera
”Skulle vilja ha makten över frukosten”
Clara Henry. Foto: Morgan Norman

Hur är du som gäst på hotell eller restaurang?
– Jag blir lyrisk om rummet eller frukostbuffén har något utöver det vanliga. Nu senast bodde jag på Calmar Stadshotell och blev jätteglad av att de hade fyra hantlar hängande på väggen. Otippat och roligt!

Vilket hotell- eller restaurangyrke skulle du helst vilja ha?
– Jag skulle vilja ha makten över frukostbuffén. Om jag fick bestämma över en frukostbuffé hade den varit episk.

Vad är det pinsammaste du gjort på hotell eller restaurang?
– När jag var i Örnsköldsvik med Melodifestivalen 2014 spelade vi Monopol en kväll. En kastade spelsedlarna över hela rummet. Jag filmade och lade ut på min Youtubekanal. Sedan fick jag en lång kommentar från tjejen som städat.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här