Nyheter avtal 2017

”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”

Om en vecka blir det strejk om inte medlarna lyckas ta fram ett avtalsförslag som både HRF och Visita kan gå med på. Men hur långt från varandra står fack och arbetsgivare egentligen?

Publicerad 12 april 2017
”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”
HRF och Visita är oeniga om hur de 124 kronorna till låglönesatsningen ska finansieras. Foto: Anna Hjorth

Låglönesatsningen

  • Kostnadsökningen ska enligt industrins avtal vara 6,5 procent på tre år.
  • Det ska finnas en extra satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor, den så kallade låglönesatsningen.
  • Det innebär inte att alla som tjänar under 24 000 per automatik får mer i lön, utan att det blir mer pengar att fördela på alla anställda.

Den stora frågan är synen på låglönesatsningen. Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarna i Visita kan inte komma överens om hur den ska lösas. Den finns med i avtalet som industrins parter har tecknat och är också en del av LO-samordningen. Den innebär en särskild satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor i månaden. Bland HRF:s medlemmar tjänar de flesta, nära åtta av tio, mindre än så. Det förklarar Per Persson, avtalssekreterare i HRF.

Enligt Per Persson är HRF och Visita överens om att det är så löneläget ser ut för dem som omfattas av kollektivavtalet. De är också överens om hur man rent tekniskt räknar ut vad låglönesatsningen innebär. I sina beräkningar har de kommit fram till att det resulterar i 124 kronor extra per person på tre år.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

Däremot är facket och arbetsgivarna djupt oeniga om varifrån pengarna till låglönesatsningen ska tas.
– Vi tycker att det är solklart att dessa 124 kronor ska tillföras extra. Då följer vi industrins avtal och märket, anser vi.

Visita vill inte kommentera förhandlingarna under pågående medling. Men enligt Per Persson anser de inte att några extra pengar ska tillföras.
– Nej, Visita tycker inte det. De vill att vi ska ta bort något annat, så att de totala kostnadsökningarna i kollektivavtalet inte hamnar över 6,5 procent, säger han.

Exakt vad Visita vill att HRF i så fall ska avstå för att få låglönesatsningen har man inte diskuterat, enligt Per Persson.
– Nej, vi är ju inte överens om hur kartan ser ut, hur vi ska gå vidare. Men det kan till exempel handla om ingångslönerna, att Visita inte tycker att de ska räknas upp lika mycket som andra löner. Det går vi inte med på.

HRF-medlemmarnas löner

78 procent tjänar under 24 000 kronor. Deras snittlön är 20 810 kronor.

22 procent tjänar över 24 000 kronor. Deras snittlön är 27 500 kronor.

Per Persson är upprörd över Visitas inställning till låglönesatsningen.
– Det är en bransch som går som tåget, med väldigt stora aktieutdelningar i flera företag. Tittar man på priserna, så ser man att de ökar mer än både andra branscher och konsumentprisindex. Det handlar alltså om arbetsgivare som inte är rädda för att ta betalt, men de är inte beredda att lägga på 124 kronor extra på tre år för sina anställda, säger Per Persson.

Låglönesatsningen – pengarna det handlar om

Exempel 1: Pengar att fördela utan låglönesatsning:
6,5 procent påslag på de faktiska snittlönerna.
Resultat: 1527 kronor per heltidsanställd på tre år.

Exempel 2: Pengar att fördela med låglönesatsning:
6,5 procent i påslag för dem som tjänar över 24 000 kronor – precis som i exempel 1.
För dem som tjänar under 24 000 kronor räknar man med en höjning som motsvarar 6,5 procent i påslag på 24 000 kronor, trots att deras löner är lägre.
Resultat: 1651 kronor per heltidsanställd på tre år.

Skillnad: 1651 – 1527 = 124 kronor extra med låglönesatsning.

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här