Nyheter

Därför tar det tid att få a-kassepengar

Att få ersättning från a-kassan kan i dag ta lång tid. Den största delen av tiden går åt till att få in rätt uppgifter från medlemmar och arbetsgivare, skriver Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen i en ny rapport.

Publicerad 17 februari 2016

Att bedöma en sökandes rätt till ersättning från a-kassan är en process som inte sällan tar flera månader. Men den största delen av tiden ligger bollen inte hos a-kassorna, utan hos den sökande, arbetsgivare eller hos Försäkringskassan. Det konstaterar Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en ny rapport.

IAF har slumpvis valt ut ärenden från 13 a-kassor för att se vad det är som tar tid. En av slutsatserna är att det är kompletteringar av olika slag, till exempel arbetsgivarintyg, som tar mest tid. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, är en av kassorna i undersökningen. Ola Eriksson, verksamhetsjurist på HRAK, känner igen bilden från rapporten.
– Ja, absolut. Hos oss är det väldigt mycket arbetsgivarintyg. Det tar oerhört mycket tid att jaga arbetsgivare, oavsett om det är vi eller medlemmen som jagar. Det är så det ser ut i vår bransch.

Arbetsgivarintyg vanlig tidstjuv

A-kassorna fick svara på vilka tre arbetsmoment som tar mest tid. Samtliga a-kassor bedömde hantering av ofullständiga arbetsgivarintyg som ett av de tre mest tidskrävande momenten. 82 procent svarade komplettering av underlag för beräkning av socialförsäkringsförmåner och 79 procent svarade väntan på att den ersättningssökande ska skicka in begärd komplettering.

A-kassorna i IAF:s undersökning var HRAK, Alfa-kassan, Vision, AEA, GS, Kommunals, Unionens, IF Metalls, Handelsanställdas, Byggnads, Transportarbetarnas, Seko:s och Fastighets.

Under första halvåret 2015 varierade mediantiden för inkomstrelaterade ärenden mellan fyra till nio veckor mellan a-kassorna i undersökningen. På HRAK låg medel på sju veckor under samma period. Det är en klar förbättring från 2013 då snittiden för samma typ av ärenden vissa månader låg på tio veckor. En förklaring är att HRAK tagit fram enklare och tydligare information till medlemmar och arbetsgivare.

En annan är a-kassan har fått nya kommunikationsvägar och verktyg, som Mina sidor och Arbetsgivarintyg.nu, säger Ola Eriksson.
– Där blir det lättare för arbetsgivarna att göra rätt från början. Vi har också blivit effektivare, tycker jag. Vi ringer mycket till arbetsgivare och vi är även aktiva gentemot medlemmarna. Vi arbetar aktivt för att få in uppgifter som saknas.

IAF presenterar i rapporten en rad förslag på hur genomströmningstiderna ska kunna kortas. En är ökad tydlighet och enkelhet i kommunikationen med medlemmar och arbetsgivare. En annan är att förenkla reglerna i arbetslöshetsförsäkringen.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Redaktionen (ej i bild) samlar krafterna och är snart tillbaka. Foto: Istockphoto
Nyheter ARBETSMILJÖ

Allianceplus får kritik för arbetsmiljön

Kränkande särbehandling, stress och dålig ergonomi. Det kunde HRF se hos Allianceplus. Nu har bolaget drygt två månader på sig att identifiera, åtgärda och förebygga risker i arbetsmiljön.

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Allianceplus får kritik för arbetsmiljön
Städföretaget Allianceplus. Foto: Hotellrevyn

Efter larm från Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud Alaettin Aycicek gjorde Arbetsmiljöverket i slutet av maj ett besök hos Allianceplus i Solna. Bolaget levererar städning, catering och andra tjänster till bland annat hotell. Arbetsmiljöverket påtalade en rad brister inom framför allt housekeeping på ett av hotellen. Nu har Allianceplus till den sista september på sig att upprätta riskbedömningar och handlingsplaner.

– När det gäller till exempel arbetsbelastningen tas ingen hänsyn till att olika rum tar olika lång tid att städa. Man ska klara tre rum per timme. Hinner man inte så städar man klart efter man stämplat ut. Många av våra medlemmar gör så för att de inte har permanent uppehållstillstånd och inte vågar riskera jobbet, säger Alaettin Aycicek.

Det är inget som Dalia Ramzi, vd på Allianceplus, känner igen.

– Det går helt emot våra regler och ramverk. Vi arbetar aktivt med hur vi säkerställer att våra medarbetare får rätt förutsättningar att göra ett bra arbete. Hinner man inte med det som förväntas av en på sin arbetsdag så ska detta alltid lyftas upp till chefen som sedan ansvarar för att se över arbetsfördelningen.

På Allianceplus hemsida kan man läsa att bolaget ”ingår partnerskap med kunder som är måna om kvalitet och om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för sina medarbetare”.

– Arbetsmiljön är ett väldigt viktigt fokusområde för oss. Vi har årligen utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt för våra chefer. Eftersom majoriteten av våra medarbetare är ute och arbetar i våra kunders lokaler är det också extremt viktigt att vi har ett tätt samarbete med våra kunder när det gäller arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har begärt att få in en handlingsplan för både åtgärdande och förebyggande arbete senast den sista september och den arbetar vi med just nu, säger Dalia Ramzi.

Fokus KARRIÄR

Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas

Besöksnäringen ses sällan som en bransch där man gör karriär. Det vill Hotell- och restaurangfacket ändra på.

Publicerad 1 juli 2019
Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas
Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Det finns generellt få chefer i vår näring. I stället lägger man på våra medlemmar mycket ansvar, utan chefsbefogenheter. Och vi ställer ofta upp, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Snart lanseras Branschkoden, framtagen i samarbete mellan HRF och Visita, där man stärker gott arbetsgivarskap. En del i det är att se potentialen i de anställda. Det kan ge fler chans att utvecklas, tror Pim van Dorpel.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

En rapport från BFUF visar samtidigt att många prioriterar annat. Det kan vara längtan efter en rik fritid som gjort att man valt besöksnäringen, och de som ändå vill klättra byter sektor.

– Vi har ett glastak i kompetenstrappan kan man säga. Det är alldeles för lågt betalt även som chef. Många anser inte att det är värt att ta på sig extrauppgifter inom administration och ekonomi för den blygsamma löneökningen det innebär. Sedan har vi ett samhälle som inte är anpassat för vår näring. Alla kommuner tillhandahåller till exempel inte nattis, säger Pim van Dorpel.

Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utvecklingSusanna Heldt Cassel

Susanna Heldt Cassel, en av forskarna bakom BFUF-rapporten, menar att branschens syn på utbildning skiljer sig från andra sektorer.

– Det är ganska tydligt att det inte är formell utbildning som räknas om man vill göra karriär i besöksnäringen. Det är på sätt och vis ett problem. Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utveckling och innovationer.

Få chefsjobb

Andel som har ledande position/hög utbildning i olika sektorer.

  • Restaurang: 10 %
  • Handel: 10 %
  • Hotell: 11 %
  • Tillverkning/bygg: 15 %
  • Turism/resor: 24 %
  • Offentlig verksamhet: 51 %
  • Hälsa/sjukvård: 58 %

Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Pim van Dorpel anser också att det behövs en ny syn på utveckling och utbildning. Och det är framför allt arbetsgivarna som kan bli bättre på att visa vilka vägar man kan gå för att utvecklas inom branschen.

– De borde jobba mer agilt, med utveckling och utbildning hela livet. Och se till att det går att göra lönekarriär inom branschen. Man måste kunna få betalt för yrkesskicklighet. Som det är nu stannar löneutvecklingen vid 30. Där har arbetsgivarna haft ett kortsiktigt tänk som innebär att alla är utbytbara. Det tar tid att förändra, men det är på gång, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här