Ur artikelarkivet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Därför är inte Malin med i facket

HRF är i kris efter att ha tappat en femtedel av alla medlemmarna på ett år. Malin, Ulrica och Tommy berättar om varför de står utanför facket, och vad som skulle få dem att gå med.

Publicerad 1 mars 2008

Malin Raita, 20, gick hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet. Hon kan inte minnas att facket nämndes en enda gång. När hon började jobba hörde hon arbetskamraterna prata om Hotell- och restaurangfacket. Då försökte hon ta reda på varför man skulle vara medlem med fick inget övertygande svar.
– Fackförbund för mig låter som något som kostar pengar för något man inte får, säger Malin Raita. Sedan hon slutade skolan har hon jobbat som servitris på Stockholm Fisk. Det är en tidsbegränsad anställning, men att hon skulle bli arbetslös är inget hon går runt och tänker på. Inte heller att hon skulle vara oschyst behandlad av sin arbetsgivare.
– Nej, inte alls! Jobb är lätt att få, och skulle det vara något konstigt på jobbet skulle jag först prata med kollegorna och sedan gå till chefen, säger Malin.
– Dessutom har jag aldrig träffat någon från facket eller hört talas om någon som fått hjälp därifrån. Inte långt från Stockholm Fisk ligger systerföretaget Skybar. Där jobbar Ulrica Bjurström, 25, som inte heller någonsin varit med i facket. Hon möttes däremot av skeptiska blickar och kommentarer av sina kollegor. Nästan alla på hennes arbetsplats var fackanslutna, och hon kände sig ifrågasatt för att hon inte ville bli medlem i Hotell- och restaurangfacket.
– Mina kollegor är lite äldre. När de gick med för tio, femton år sedan var det som att facket var något självklart. Men nu börjar också de vackla och pratar om nyttan med medlemskapet. Jag har hört många som vill lämna och bara vara med i a-kassan.
– Jag vet helt enkelt inte vad det är med facket som är bra för just mig! När Ulrica jobbade utomlands fick hon en känsla av att där skulle hon kunna komma att behöva ett fackförbund. Där var känslan lite mer som den hennes föräldrar pratat om: Man måste hålla ihop, annars blir man utnyttjad.
– När min pappa var ung var han tvungen att vara med i facket för att få jobb. Att vara svartfot var inget som stod högt i kurs på den tiden. Och det är det som är grejen: det låter ålderdomligt med fackförbund. Det känns inte Sverige 2008.
– Jag har det så bra på jobbet. Och blir jag arbetslös, så hittar jag snabbt ett nytt jobb! Ulrica Bjurström tycker att facket måste visa vad de går för, till exempel i lönerörelser. Även om HRF fick upp lönerna procentuellt sett mest av alla fackförbund i senaste avtalsrörelsen, är hon inte nöjd. Jämfört med andra branscher är restauranglönerna fortfarande mycket låga.
– Vi har verkligen inte de bästa lönerna, och facket har inte på allvar visat att de kan slåss för att lönerna ska bli bättre!

Tommy »Thore« Olsson, 41, instämmer. Han är barchef på Stockholm Fisk och gick med i Hotell- och restaurangfacket i början av 1990-talet. Då var Sverige i ekonomisk gungning med finanskris och osäker framtid.
– Då skulle alla vara med i facket, det var liksom självklart. Facket var något att luta sig mot. Och det gjorde jag ett par år senare när vi inte fick ut våra ob-tillägg. Jag ringde facket fem, sex gånger, men ingen gjorde något. Jag hade verkligen förväntat mig att något skulle hända. Thore – som han kallas, eftersom han är lik Thore Skogman – har till skillnad från sina yngre, kvinnliga kollegor träffat folk från Hotell- och restaurangfacket. Han har dessutom gått en facklig grundkurs en helg.
– Det var av eget intresse, men jag kände mig inte lockad att fortsätta. Däremot har jag all respekt för dem som lämnar golvet och gör karriär i facket. Thore tror att det är farligt att stanna för länge på ett förtroendeuppdrag, att man tappar kontakten med verkligheten.
– Till exempel när det gäller scheman. Det är omöjligt att göra scheman efter fackets krav på arbetstider, det är en helt byråkratisk modell skapad från skrivbordet och inte från verksamheten.

Thore Olsson lämnade facket för knappt tio år sedan, mycket på grund av det låga ob-tillägget. Att en som säljer korv på Seven Eleven en lördagskväll har 100 procent i ob medan den som serverar à la cartemat får 15 kronor extra efter klockan åtta är svårt att smälta, tycker han.
– Samma sak med momssatserna, att de är olika på Seven Eleven och på restauranger. Och att Skatteverket hoppar på näringar som krog, frisör och taxi andas smygrasism. Konst, hantverk och trädgård då? Sysslar inte de med svarta inkomster? Facket borde verka för rättvisa på sådana fronter också. Thore efterlyser en röd tråd i den fackliga verksamheten och framhåller hela tiden vilken fantastisk bransch det är att jobba i samtidigt som det är ett riktigt slitgöra. Han tycker inte att facket bara är dåligt, men han skulle själv, om han var facklig medlem, ha svårt att argumentera för att fler skulle gå med. Och något medlemskap är inte aktuellt för honom själv.
– Det finns inget som skulle få mig att gå med i Hotell- och restaurangfacket igen! Det skulle vara att det blir obligatoriskt, så som Sven Otto Littorin förespråkade men som inte verkar bli av. Eller att facket lyckas prestera något bra, typ högre ob-tillägg.

Anställda i branschen

Hotell- och restaurangbranschen sysselsatte under 2006 mellan 90 000 och 100 000 anställda.

Under 2007 ökade antalet anställningar med 13 procent.

Hotell- och restaurangfacket förlorade 18,9 procent av medlemskåren under 2007 och hade vid årsskiftet 46 043 medlemmar.

Källa: SCB, SHR, HRF

8 tips till facket

Malin, Ulrica och Tommy om vad som skulle göra facket intressant för dem. Sänk kostnaden rejält! Det är alldeles för dyrt att vara medlem.

1. Gör en vettig informationsbroschyr. Där kan facket berätta vad det står för, vart pengarna går och vad man får ut av det. 2. Facket ska kunna lämna garanti på att man får hjälp när man behöver det. 3. Tidsbegränsade anställningar för fackligt aktiva. Ingen kan brinna för evigt. 4. Bryt upp facket i smådelar. Då kan det bli mer specificerat för varje yrkesgrupp. 5. Visa konkreta resultat. Få upp ob-tillägget till Handels nivåer! 6. Visa er på arbetsplatserna. 7. Var inte anonyma och tysta. 8. Välj era strider! Bråka inte med en liten salladsbar samtidigt som ni accepterar ett uruselt ob-tillägg.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här