Ur artikelarkivet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Därför är inte Malin med i facket

HRF är i kris efter att ha tappat en femtedel av alla medlemmarna på ett år. Malin, Ulrica och Tommy berättar om varför de står utanför facket, och vad som skulle få dem att gå med.

Publicerad 1 mars 2008

Malin Raita, 20, gick hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet. Hon kan inte minnas att facket nämndes en enda gång. När hon började jobba hörde hon arbetskamraterna prata om Hotell- och restaurangfacket. Då försökte hon ta reda på varför man skulle vara medlem med fick inget övertygande svar.
– Fackförbund för mig låter som något som kostar pengar för något man inte får, säger Malin Raita. Sedan hon slutade skolan har hon jobbat som servitris på Stockholm Fisk. Det är en tidsbegränsad anställning, men att hon skulle bli arbetslös är inget hon går runt och tänker på. Inte heller att hon skulle vara oschyst behandlad av sin arbetsgivare.
– Nej, inte alls! Jobb är lätt att få, och skulle det vara något konstigt på jobbet skulle jag först prata med kollegorna och sedan gå till chefen, säger Malin.
– Dessutom har jag aldrig träffat någon från facket eller hört talas om någon som fått hjälp därifrån. Inte långt från Stockholm Fisk ligger systerföretaget Skybar. Där jobbar Ulrica Bjurström, 25, som inte heller någonsin varit med i facket. Hon möttes däremot av skeptiska blickar och kommentarer av sina kollegor. Nästan alla på hennes arbetsplats var fackanslutna, och hon kände sig ifrågasatt för att hon inte ville bli medlem i Hotell- och restaurangfacket.
– Mina kollegor är lite äldre. När de gick med för tio, femton år sedan var det som att facket var något självklart. Men nu börjar också de vackla och pratar om nyttan med medlemskapet. Jag har hört många som vill lämna och bara vara med i a-kassan.
– Jag vet helt enkelt inte vad det är med facket som är bra för just mig! När Ulrica jobbade utomlands fick hon en känsla av att där skulle hon kunna komma att behöva ett fackförbund. Där var känslan lite mer som den hennes föräldrar pratat om: Man måste hålla ihop, annars blir man utnyttjad.
– När min pappa var ung var han tvungen att vara med i facket för att få jobb. Att vara svartfot var inget som stod högt i kurs på den tiden. Och det är det som är grejen: det låter ålderdomligt med fackförbund. Det känns inte Sverige 2008.
– Jag har det så bra på jobbet. Och blir jag arbetslös, så hittar jag snabbt ett nytt jobb! Ulrica Bjurström tycker att facket måste visa vad de går för, till exempel i lönerörelser. Även om HRF fick upp lönerna procentuellt sett mest av alla fackförbund i senaste avtalsrörelsen, är hon inte nöjd. Jämfört med andra branscher är restauranglönerna fortfarande mycket låga.
– Vi har verkligen inte de bästa lönerna, och facket har inte på allvar visat att de kan slåss för att lönerna ska bli bättre!

Tommy »Thore« Olsson, 41, instämmer. Han är barchef på Stockholm Fisk och gick med i Hotell- och restaurangfacket i början av 1990-talet. Då var Sverige i ekonomisk gungning med finanskris och osäker framtid.
– Då skulle alla vara med i facket, det var liksom självklart. Facket var något att luta sig mot. Och det gjorde jag ett par år senare när vi inte fick ut våra ob-tillägg. Jag ringde facket fem, sex gånger, men ingen gjorde något. Jag hade verkligen förväntat mig att något skulle hända. Thore – som han kallas, eftersom han är lik Thore Skogman – har till skillnad från sina yngre, kvinnliga kollegor träffat folk från Hotell- och restaurangfacket. Han har dessutom gått en facklig grundkurs en helg.
– Det var av eget intresse, men jag kände mig inte lockad att fortsätta. Däremot har jag all respekt för dem som lämnar golvet och gör karriär i facket. Thore tror att det är farligt att stanna för länge på ett förtroendeuppdrag, att man tappar kontakten med verkligheten.
– Till exempel när det gäller scheman. Det är omöjligt att göra scheman efter fackets krav på arbetstider, det är en helt byråkratisk modell skapad från skrivbordet och inte från verksamheten.

Thore Olsson lämnade facket för knappt tio år sedan, mycket på grund av det låga ob-tillägget. Att en som säljer korv på Seven Eleven en lördagskväll har 100 procent i ob medan den som serverar à la cartemat får 15 kronor extra efter klockan åtta är svårt att smälta, tycker han.
– Samma sak med momssatserna, att de är olika på Seven Eleven och på restauranger. Och att Skatteverket hoppar på näringar som krog, frisör och taxi andas smygrasism. Konst, hantverk och trädgård då? Sysslar inte de med svarta inkomster? Facket borde verka för rättvisa på sådana fronter också. Thore efterlyser en röd tråd i den fackliga verksamheten och framhåller hela tiden vilken fantastisk bransch det är att jobba i samtidigt som det är ett riktigt slitgöra. Han tycker inte att facket bara är dåligt, men han skulle själv, om han var facklig medlem, ha svårt att argumentera för att fler skulle gå med. Och något medlemskap är inte aktuellt för honom själv.
– Det finns inget som skulle få mig att gå med i Hotell- och restaurangfacket igen! Det skulle vara att det blir obligatoriskt, så som Sven Otto Littorin förespråkade men som inte verkar bli av. Eller att facket lyckas prestera något bra, typ högre ob-tillägg.

Anställda i branschen

Hotell- och restaurangbranschen sysselsatte under 2006 mellan 90 000 och 100 000 anställda.

Under 2007 ökade antalet anställningar med 13 procent.

Hotell- och restaurangfacket förlorade 18,9 procent av medlemskåren under 2007 och hade vid årsskiftet 46 043 medlemmar.

Källa: SCB, SHR, HRF

8 tips till facket

Malin, Ulrica och Tommy om vad som skulle göra facket intressant för dem. Sänk kostnaden rejält! Det är alldeles för dyrt att vara medlem.

1. Gör en vettig informationsbroschyr. Där kan facket berätta vad det står för, vart pengarna går och vad man får ut av det. 2. Facket ska kunna lämna garanti på att man får hjälp när man behöver det. 3. Tidsbegränsade anställningar för fackligt aktiva. Ingen kan brinna för evigt. 4. Bryt upp facket i smådelar. Då kan det bli mer specificerat för varje yrkesgrupp. 5. Visa konkreta resultat. Få upp ob-tillägget till Handels nivåer! 6. Visa er på arbetsplatserna. 7. Var inte anonyma och tysta. 8. Välj era strider! Bråka inte med en liten salladsbar samtidigt som ni accepterar ett uruselt ob-tillägg.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här