Restauranger som inte tillgänglighetsanpassar lokalerna kan stämmas i domstol. Det är innebörden i ett lagförslag som nu överlämnas till riksdagen. Men förslaget får hård kritik för att vara tandlöst.
I sitt förslag till riksdagen vill nu regeringen att bristande tillgänglighet ska läggas till i Diskrimineringslagen som en ny form av diskriminering. Det betyder bland annat att en person med funktionsnedsättning ska kunna stämma en restaurang på grund av bristande tillgänglighet, på samma sätt som någon som diskriminerats på grund av etnicitet eller sexuell läggning kan göra. I teorin i alla fall. Det finns nämligen en rad undantag i regeringens lagförslag. Till exempel ska det inte gälla för tjänste- och serviceföretag med färre än tio anställda. Enligt regeringens egna siffror undantar detta så många som 92 procent av företagen inom handel, 89 procent inom hotell- och restaurangbranschen och hela 99 procent inom kultursektorn.
Detta får flera av Sveriges stora organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar att se rött.
– Här har våra medlemmar trott att det ska bli lättare att komma in på kaféer, butiker och restauranger. Men så kommer det inte att bli. Det måste vara minst lika mycket diskriminering om man är tio anställda som om man vore fler, säger Rasmus Isaksson som är ordförande för DHR, förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.
Ett annat undantag som väckt uppmärksamhet är kravet på att det ska finnas en varaktig relation mellan verksamhetsutövare och den som känt sig diskriminerad, för att ärendet ska falla in under Diskrimineringslagen.
– Vi ifrågasätter att det ens går att skapa en varaktig relation när man inte ens kommer in på företaget. Som lagen ser ut just nu är den nästintill omöjlig att använda, säger Rasmus Isaksson.
I förslaget står även att se anpassningar som krävs måste vara skäliga. Bedömningen av vad som är skäligt och inte ska bland annat göras utifrån företagets ekonomi. Till exempel kan kanske inte kostsamma ombyggnationer krävas av mindre företag, skriver regeringen i förslaget. I stället kan det handla om mindre åtgärder, som att hålla upp dörren för gäster, läsa upp restaurangmenyn för den som inte kan läsa själv eller att plocka bort varor från butiksgångar så att alla kan komma fram.
Även arbetsgivarorganisationen Visita, som varit en av remissinstanserna för lagförslaget, är kritiska. De menar att lagförslaget är luddigt.
– Företagare har inget intresse av att utestänga gäster. Men regeringens förslag är i många avseenden väldigt otydligt och man lägger över bedömningsbördan på den enskilda företagaren. Det är inte rimligt att en företagare ska fällas för diskriminering när det inte på förhand går att avgöra vad som är diskriminerande eller inte, skriver Stefan Lundin, chefsjurist på Visita, i ett pressmeddelande.
Lagändringen kan träda i kraft den 1 januari 2015.
Fakta: Tisdag- och torsdagsaktionen
Under namnet Torsdagsaktionen har ett tjugotal organisationer för människor med funktionsnedsättningar i flera år manifesterat varje torsdag utanför Rosenbad. Målet har varit att få bristande tillgänglighet godkänt som diskrimineringsgrund. Efter att propositionen överlämnats till riksdagen flyttar nu manifestationen till riksdagshuset och byter namn till Tisdagsaktionen. Målet är nu att få bort undantagen ur lagförslaget.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
