Nyheter Avtal

Brutet avtal förbryllar facket

Svenskt Näringsliv har sagt upp avtalet med LO och PTK om hur försäkringsinformationen ska finansieras. En del av en översyn, säger Svenskt Näringsliv. Märkligt, säger LO.

Publicerad 19 september 2018
Brutet avtal förbryllar facket
Om organisationsgraden bland arbetare fortsätter att sjunka i samma takt äventyras den svenska modellen, menar professor Anders Kjellberg. Foto: Mostphotos
Peter Jeppsson
Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv

Sedan 1978 har LO, PTK och Svenskt Näringsliv varit överens om hur informationen kring de kollektivavtalade försäkringarna ska bekostas. Men nu är verksamhetens framtid oviss. I somras sade Svenskt Näringsliv upp avtalet, och begärde förhandling. Anledningen är att man vill göra en översyn, säger Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv.
– Det kanske går att göra mer effektivt, mot bakgrund av ny informationsteknik. Det kan också finnas en överlappning i vad parterna gör och vad försäkringsbolagen gör.

I år använder LO-förbunden inom privat sektor nästan 150 miljoner kronor i informationsmedel. Pengarna går framför allt till att utbilda försäkringsinformatörer. Hotell- och restaurangfackets del av summan är runt en miljon kronor. Per Persson, avtalssekreterare på HRF, ser Svenskt Näringslivs agerande som en krigsförklaring.
– Jag har svårt att se det som något annat. Vill man bara effektivisera saker hade man kunnat föra en konstruktiv dialog, säger han.

Renée Andersson, utredare på LO.

Renée Andersson är utredare inom försäkringsfrågor på LO. Hon tycker att uppsägningen är lite märklig.
– I våra övriga avtalsförhandlingar brukar det ju gå till så att man skickar en förhandlingsframställan. Sedan, om man inte lyckas komma överens, då kan man överväga att säga upp avtalet. Det är det normala förfarandet.
Hon tycker också att det är konstigt att Svenskt Näringsliv inte tagit upp frågan tidigare.
– Om man har något som man tycker är problematiskt brukar man ofta lyfta det med sin motpart i andra sammanhang.

Enligt Peter Jeppsson beror uppsägningen på att man bedömer att det är bättre att börja om från början med en grundlig genomgång. Han tillbakavisar att det skulle röra sig om någon form av krigsförklaring.
– Nej, verkligen inte. Vi har gemensamma intressen av att det här funkar på ett bra sätt. Att alla, både anställda och arbetsgivare, vet vad som gäller. Det är jätteviktigt.

Fakta: Avtalet om informationsmedel

Avtalet tecknades 1978 mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Det handlar om att tillsammans finansiera arbetet med information om de gemensamma
pensions- och försäkringsavtalen.

LO har inte ännu svarat på Svenskt Näringslivs förhandlingsframställan. Skulle parterna inte komma överens om ett nytt avtal faller informationsansvaret på försäkringsbolagen, säger Renée Andersson.
Det skulle innebära stora svårigheter eftersom Afa Försäkring, som sköter de flesta av de kollektivavtalade försäkringarna, inte vet vilka försäkringstagarna är. De får informationen först när en anmälan är gjord.
– Det är ju anledningen till den här överenskommelsen från början. Det är klart att man blir fundersam över hur Svenskt Näringsliv har tänkt sig att lösa det här gemensamma problemet, säger hon.

Nyheter brott

Krögare fälld för människoexploatering

En krögare i Norrköping döms för människoexploatering efter att ha utnyttjat ett par från Bangladesh som gratis arbetskraft. Norrköpings tingsrätt dömer mannen till åtta månader i fängelse.

Publicerad 5 december 2019 Kommentera
Krögare fälld för människoexploatering
Det var människoexploatering när krögaren lurade och utnyttjade ett gift par som gratis arbetskraft, menar Norrköpings tingsrätt. Foto: Colourbox, Carina Andreasson/Mostphotos

Domen som kom i dag är den första i sitt slag. Krögaren åtalades i tingsrätten för att ha lurat två personer från Bangladesh att arbeta gratis på hans krog i Norrköping. Brottsrubriceringen var människoexploatering, ett nytt brott som infördes i brottsbalken under 2018.

Tingsrätten skriver i domen att det är ställt utan rimligt tvivel att krögaren utnyttjat parets svåra situation som nyanlända i Sverige och att han exploaterat dem i arbete under uppenbart orimliga villkor.

Fakta: Människoexploatering

År 2018 infördes brottet människoexploatering i brottsbalken. Den som utnyttjar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år.
Om offret är under 18 år krävs det inte att något otillbörligt medel som exempelvis våld, hot eller tvång har använts mot dem för att förövaren ska dömas för människoexploatering. Om brottet gäller en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande döms förövaren för grov människoexploatering. Straffet är fängelse i lägst två och högst tio år. Källa: Polisen.se

Som bevisning har åklagaren bland annat använt vittnesmål från andra anställda på restaurangen. Det utsatta paret har vittnat om att de blivit lovade 100 kronor i timmen, samt mat och husrum. Men lönen fick de aldrig, och maten bestod av rester från restaurangen som de enbart tilläts äta på nätterna. De vittnar också om att de varit rädda för krögaren, som vid flera tillfällen hotat dem.

Tingsrätten dömer krögaren till åtta månaders fängelse. Han ska dessutom betala paret sammanlagt drygt 120 000 kronor i ersättning för kränkning och utebliven lön.

Krögaren har hela tiden nekat till anklagelserna. Han menar att paret inte alls arbetat på krogen.

Nyheter ÖVERVAKNING

Hotell-vd smygfilmade anställda

De anställda bytte om, vilade och gick på toaletten – utan en aning om att vd:n kunde se allt de gjorde.

Publicerad 3 december 2019 Kommentera
Hotell-vd smygfilmade anställda
Hotellets vd hade placerat en kamera i personalens vilrum. Foto: Colourbox

Personalen på ett hotell i norra Värmland har ett rum till sitt förfogande. Där kan de bland annat byta om och vila.

I oktober upptäckte en av de anställda en kamera i rummet.

Kameraövervakning i lagen

Privat verksamhet, som hotell, behöver inte särskilt tillstånd för att kamerabevaka. Däremot måste det finnas skäl och ske i enlighet med dataskyddsförordningen.
Den som vill kamerabevaka ska väga sitt eget behov och intressen mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Det ska finnas ett berättigat intresse för att få kamerabevaka, till exempel att förebygga och utreda brott.

Kameran var påslagen och filmade i riktning mot sängen och toaletten. Vd:n själv har uppgett att kameran finns där för att han misstänkte att det pågick oegentligheter.

Flera ur personalen hörde av sig till Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

– Vi har påkallat förhandling med hotellets vd om brott mot mbl och kränkning av de anställda, säger Martin Collander, tillförordnad kassör i avdelning Karlstad.

Personalen har också polisanmält vd:n för kränkande fotografering.

Nyheter INKOMSTFÖRSÄKRING

HRF lanserar inkomstförsäkring

Från den 1 februari 2020 omfattas alla medlemmar i HRF av en inkomstförsäkring. Försäkringen drygar ut a-kassan för den som tjänar mer än taket.

Publicerad 2 december 2019 2 kommentarer
HRF lanserar inkomstförsäkring
Om inte staten kan ge arbetslösa ekonomisk trygghet så får facket göra det, menar HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Därför lanserar förbundet nu en inkomstförsäkring. Foto: Anna-Karin Nilsson

I dag har de flesta fackförbund en inkomstförsäkring. HRF har hittills inte varit ett av dem. Kongressen 2014 beslutade att förbundet inte skulle ha en. Man ansåg att politiken måste se till att a-kassan förbättras, så att den faktiskt ger 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Men vid den senaste kongressen lät det annorlunda.

– Vi har inte ändrat oss ideologiskt, men eftersom politiken inte har förmått skapa en trygg arbetslöshetsförsäkring beslutades att vi skulle införa en inkomstförsäkring, om ekonomin tillät det. Nu har vi kommit fram till att vi har råd, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Taket i a-kassan ligger på 25 025 kronor. Det betyder att den som tjänar under det beloppet får ut 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. Alla som tjänar mer får 80 procent av 25 025 kronor. Det är för dem som inkomstförsäkringen ger extra pengar. HRF räknar med att runt 30 procent av medlemmarna ligger över taket.

Så funkar inkomstförsäkringen:

  • Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i Hotell- och restaurangfacket. Kostnaden kommer att bäras av de medlemmar som kan få ut ersättning.
  • För att få ersättning måste du också vara medlem i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, och uppfylla villkoren för inkomstbaserad ersättning.
  • Man ska ha varit medlem i 12 månader för att få ersättning. Det gäller dock inte den som är medlem i HRF och HRAK före den 1 februari nästa år.
  • För den som tjänar över 25 025 kronor i månaden täcker försäkringen dag 1-100 av arbetslöshet. Exempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden. Från a-kassan får du 14 501 kronor efter skatt. HRF:s inkomstförsäkring ger dig ytterligare 2 660 kronor, skattefritt.
  • Den som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden får 80 procent av sin tidigare lön genom a-kassan de första 100 dagarna som arbetslös. När a-kasseersättningen sjunker till 75 procent fyller HRF:s inkomstförsäkring på för den här gruppen, så att de får motsvarande 80 procent upp till 25 025 kronor per månad.
  • Det finns möjlighet att teckna en frivillig tilläggsförsäkring, så att man får mellan 100 och 200 extra dagar med inkomstförsäkring.

Inkomstförsäkringen ger 80 procent av inkomst upp till 50 000 kronor i månaden, i 100 dagar.
Efter 100 dagar sjunker ersättningen från a-kassan, från max 910 kronor per dag till max 760 kronor. Då kommer inkomstförsäkringen rikta sig till dem som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden, så att de får 80 procent av sin tidigare lön.

– I den inkomstgruppen ligger de flesta av våra medlemmar. Att också de får en utfyllnad av inkomsten känns viktigt för oss, säger Per Persson.

Försäkringen gäller från den 1 februari nästa år. De som är medlemmar då har möjlighet att få ersättning direkt. Den som går med i förbundet efter den 1 februari får vänta tolv månader innan försäkringen kan ge pengar vid arbetslöshet. Förutsättningen är att man också är med i HRAK.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i HRF. Samtidigt ser man nu över avgiftssystemet. Enligt ett förslag kommer den nya avgiftsmodellen innebära högre kostnader för vissa, och lägre för andra. Men den nya beräkningsmodellen är inte en konsekvens av inkomstförsäkringen, enligt Pim van Dorpel, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.

– Redan 2017 gjorde vi en ekonomiutredning, dels för att vi hade svårt att nå balans i ekonomin och dels för att den solidariska medlemsavgiften inte riktigt fungerade som tänkt. Det var för få avgiftsklasser. I det nya systemet kommer det inte bli så märkbar skillnad i medlemsavgift när man höjer sin inkomst.

Per Persson tror att försäkringen kommer att få effekter på mer än medlemmarnas plånböcker.

– Trygga människor vågar mer. De vågar byta jobb, köpa bostad och bilda familj. Det bästa vore om en sådan här försäkring inte behövdes. Men när inte samhället kan ordna tryggheten får facket göra det, säger Per Persson.

Texten har uppdaterats

Fråga om jobbet.
84
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här