Nyheter Löner
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Branschens löner halkar efter

Hotell- och restaurangbranschens anställda har bland de lägsta lönerna i landet. Det gäller både för arbetare och tjänstemän. LO:s lönerapport visar att en byggarbetare nu tjänar lika mycket som en tjänsteman i branschen, och därmed också 7 000 kronor mer i månaden än en hotell- och restaurangarbetare.

Publicerad 26 september 2013

De tre senaste åren har lönerna ökat med ungefär 7 procent på den svenska arbetsmarknaden. Sett till procent har arbetarnas löner ökat något mer än tjänstemännens, 7,2 procent mot 7 procent. Men sett till kronor och ören har glappet mellan grupperna vuxit ytterligare. En genomsnittlig arbetare tjänade år 2012 23 5000 kronor, vilket är drygt 10 000 kronor mindre än en tjänstemans lön.   
– Att vi håller jämna steg med tjänstemännen är förhållandevis bra men att skillnaden fortfarande är mer än 10 000 kronor i månaden är ytterst otillfredsställande, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Det finns även stora skillnader mellan yrkesgrupperna. I hotell- och restaurangbranschen var medellönen 21 000 kronor förra året för arbetare. Det kan jämföras med byggarbetare som tjänade 28 000 kronor i snitt och arbetare inom verkstadsindustrin som tjänade 25 600 kronor. I lönebotten hamnar anställda inom den kommunala barnomsorgen där medellönen låg på 20 800 kronor förra året.

Och skillnaderna mellan yrkesgrupperna inom LO växer. Mellan 2010 och 2012 ökade medellönerna för de manligt dominerade branscherna, som bygg- och tillverkningsindustrierna, procentuellt mer än de kvinnligt dominerade, som hotell- och restaurang samt handeln. Detta trots LO-kollektivets satsningar på kvinnolöner under de senaste avtalsrörelserna.
– Det går inte att utläsa att samordningen har haft den effekt som vi har hoppats på. Vi måste ställa oss frågan om det finns en negativ löneglidning, att vi inte får ut det vi ska ha, säger Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia.  

Hon tycker att det är viktigt att föra löneskillnaderna mellan män och kvinnor högre upp på agendan. Att diskutera varför klassiskt manliga yrken, som maskinförare, värderas högre än till exempel vårdyrken som många kvinnor har.
– LO-kvinnor förlorar hela yrkeslivet vad det gäller lön. Och sedan slår det igenom när det är dags för pensionen. Frågan är hur länge de har tålamod att vänta på en ändring, säger Ella Niia.

Tjänstemännens löner följer samma trend. Förra året tjänade en genomsnittlig tjänsteman i hotell- och restaurangbranschen 28 700 kronor, och hade en löneutveckling med 0,7 procent sedan 2010. Det kan jämföras med en tjänsteman inom verkstadsindustrin som hade en löneutveckling på nästan 9 procent och en medellön på 40 400 kronor.

Siffrorna kommer från LO:s lönerapport år 2013. Den bygger på Statistiska centralbyråns lönestrukturstatistik för år 2012.

Fler siffror ur rapporten:

Medellön (månadslön, grundlön) för år 2012, arbetare

Byggindustrin: 28 000
Verkstadsindustrin: 25 600
Tillverkningsindustrin: 25 100
Transport: 24 400
Kommunalanställda: 21 400
Hotell- och restaurang: 21 000

Löneutveckling i procent de tre senaste åren:

Byggindustrin: 6,9
Verkstadsindustrin: 9,1
Tillverkningsindustrin: 8,8
Transport: 7,8
Kommunalanställda: 6,4
Hotell- och restaurang: 6,3

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter konkurs

Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut

I juli var konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen elva procent fler än för ett år sedan. Personalbrist är en bidragande orsak, tror Richard Damberg på kreditupplysningsföretaget UC.

Publicerad 3 augusti 2021 Kommentera
Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut
Konkurserna inom hotell och restaurang ökade i juli. En orsak är personalbrist, säger UC. Foto: Lisa Castilla
Richard Damberg. Foto: UC

Förra sommaren innebar ett välkommet avbrott i en fallande ekonomi för branschens företag. Men med hösten hopade sig återigen problem.
Smittan ökade, restriktioner skärptes och många tvingades ställa in de avgörande julborden.
Det, i kombination med små marginaler, resulterade i att hotell- och restaurangföretag toppade konkursstatistiken för 2020.

I våras minskade antalet konkurser, för att i juli åter vända uppåt.
– Det finns dels gamla skulder som gör att de här företagen går i konkurs. Men jag har hört från många håll att personalbrist är ett stort problem, säger Richard Damberg, kreditexpert på UC.

Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut

Enligt honom har många som jobbat i branschen sökt sig till andra sektorer eller börjat studera.
– Om det fanns fler att anställa skulle många företag kunna ha högre omsättning.

Men allt är inte nattsvart. UC gör bedömningen att efterfrågan kommer att öka.
– Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här