Dina rättigheter | Nyheter konflikt
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Blockerat läge för Berns

Brott mot LAS, kränkt föreningsrätt och omänskliga arbetsvillkor säger ena sidan. Utpressning, maffiametoder och hot säger den andra. Det är sedan lång tid tillbaka låst läge mellan Berns och facket SAC Syndikalisterna. Vi reder ut hur det blev så här.

Publicerad 16 november 2010
Blockerat läge för Berns
Ruben Tastas Duque företräder SAC Syndikalisterna, fackföreningen bakom blockaden utanför Berns. Foto: Elis Hoffman
inlinebild
”Det känns som ren utpressning” säger Yvonne Sörensen Björud, vd på Berns. Foto: Berns

Det är lördag kväll i ett höstruskigt Stockholm. ­Stadens nattsuddare har knappt börjat förfesta än, men utanför nöjesetablissemanget Berns i Berzelii park börjar det hända saker. Poliser stegar omkring och sätter upp blåvita avspärrningsband utanför entrén, medan nyfikna stannar upp och tittar.
– De brukar dyka upp vid tiotiden, så det är väl dags snart, säger en av poliserna.
Det är syndikalisterna han menar. Nästan varje fredag- och lördagskväll i snart nio månader har de samlats här för att protestera och informera om konflikten mellan SAC Syndikalisterna och Berns. Ibland fridfullt, ibland stökigare.
Vid ingången står Berns vd, Yvonne Sörensen Björud, och spejar.
– I går var det faktiskt inga här, men det stod på deras hemsida att de skulle komma i kväll. Så vi får se hur många det blir, säger hon.
I början av blockaden stod Yvonne ofta här själv på helgerna och pratade med blockadvakterna. Många kvällar har hon träffat Ruben Tastas Duque, som representerar motparten SAC Syndikalisterna. Eller mer ­korrekt: Stockholms restaurang- och ­hotellarbetarsyndikat.
– Men det går bra att säga bara syndikalisterna också, säger Ruben.   
För honom är blockaden mot Berns en nödvändighet.
– Vi måste göra det här för att visa att det inte är okej för företag att frångå sitt ansvar genom att använda bemanningsföretag.

Bakgrunden till
konflikten är komplicerad och mångbottnad. Huvudpersonerna är sju städare som varit anställda av olika bemanningsföretag för att städa, diska och möblera på Berns. Många av dem berättar om omänskliga arbetsvillkor.
– Vi jobbade många timmar varje, varje dag. Många jobbade så mycket att de inte hann åka hem och sova. Då sov de på kartonger, i städskrubbar och under bord.
Det säger Juan, som egentligen heter något annat. I nästan fyra år städade han på Berns på uppdrag av olika bemannings­företag. Själv bytte han arbetsgivare två gånger, efter att Berns fått en ny under­leverantör. En del av de andra städarna hann arbeta för tre eller fyra arbets­givare.
– Vi fick ibland ingen ob-ersättning och vi fick aldrig något schema.
Trots att han aldrig varit anställd direkt av Berns, tror Juan att många på företaget visste vad som pågick.
– Vi var ju där hela tiden, så det är klart att vi träffade folk och pratade med dem. Jag tror att många visste att vi jobbade jämt, men ingen gjorde något.

I september 2009 fick deras arbets­givare arbetsbrist och de sju städarna sades upp, tillsammans med tre andra på Berns. Senare anställdes två av de uppsagda direkt hos Berns, dock ingen av SAC:s medlemmar. Just på grund av att de var syndi­kalister, menar SAC. Inte alls, menar Berns, och hänvisar till att personerna som anställdes hade längst anställningstid.
Efter det har anklagelserna haglat. Syndikalisterna anser att Berns har gjort sig skyldig till brott mot turordningsreglerna, föreningsrättskränkning och att utnyttja arbetare genom underleverantörer. Berns å andra sidan anklagar Syndikalisterna för utpressning, smutskastning och för att olagligt hindra gäster från att komma in på Berns.

Förutom en del löne­specifikationer med orimligt många arbetade timmar, är det i dag svårt att finna bevis för det Juan och de andra berättar. Yvonne Sörensen Björud säger att hon försökt utreda om företagets underleverantörer gjort något fel. Ett par saker har upptäckts, men hon har inte funnit belägg för allt det som syndikalisterna påstår, säger hon.
– Vi har gått igenom så mycket man kan så här i efterhand. Vi hittade en felaktig anställning, men den hade också rättats till. Vi vet att det har funnits så kallade papperslösa anställda, som dock hade tillstånd att arbeta under asylsökningstiden. Men vi har inte funnit några belägg för att det ska ha förekommit svarta löner. Möjligtvis när det gäller extra- och övertidsarbete.

I februari
träffades parterna för förhandling. Berns erbjöd sig då att anställa en av de sju uppsagda städarna. Syndikalisterna ville dock att alla sju skulle få jobb, på minst halvtid.
– Det hade vi inte underlag för. Då hade vi fått säga upp annan personal, säger Yvonne.
Vid förhandlingarna framförde SAC ytterligare ett alternativ: att Berns skulle kompensera de uppsagda ekonomiskt med vardera 60 000 kronor samt betala 500 000 kronor till Stockholms restaurang- och hotellarbetarsyndikat.
– Det känns som ren utpressning, säger Yvonne.  

Ruben Tastas Duque säger dock att förslaget var resultat av en fråga.
– De ville ha en siffra på hur mycket pengar vi ville ha. Och när de får det så skriker de »maffia, de vill ha pengar för att låta oss vara ifred!«
Ruben säger att det främsta kravet är att de uppsagda syndikalisterna ska få ­tillbaka sina jobb. De som är kvar i landet och inte har fått nya jobb, vill säga.
– Men Berns har också möjlighet att köpa ut ­personer som man egentligen borde ha anställt.
För Ruben är konflikten dock större än enbart de uppsagda städarnas öde. Det handlar också om vilket ansvar företag som anlitar under­leverantörer har.
– Vi anser att de som köper tjänsterna inte kan kringgå lagar och avtal, bara för att de använder ett bemanningsföretag. De borde kontrollera eventuella miss­förhållanden, annars är de också skyldiga.

Yvonne Sörensen Björud menar att Berns ställer hårda krav på sina under­leverantörer.
– De ska ha kollektivavtal och göra rätt för sig när det gäller skatter och löner. Vi är ett schyst företag med kollektiv­avtal och har goda fackliga relationer.

Åtminstone var de goda förut. I dag är Yvonne besviken på Hotell- och restaurang­facket.
– Ja, det är jag faktiskt. Jag tycker att det är bra att folk är med i facket. När det här började bjöd jag in HRF för att informera på personalmötena.
Hon förstår inte varför HRF inte går ut och protesterar mot Syndikalisterna.
– De vill ju inte ens ha den svenska ­modellen med kollektivavtal. Den borde HRF vilja försvara.
Även Ruben Tastas Duque är ­besviken på hur Hotell- och restaurang­­facket har hanterat konflikten. Han tycker att HRF har ställt sig på arbetsgivarens sida, delvis genom att låta sig bjudas in till Berns under pågående konflikt. Han reagerar också på att en HRF-­ombudsman uttalat sig negativt om Syndikalisternas agerande i en ­tidning.
– De uttalar sig utan att veta bakgrunden. Jag tycker att HRF borde ha god insikt i hur sådana här bemannings­företag fungerar. Jag tycker att det är ganska skamligt.

Per Persson är
kassör på Hotell- och restaurangfackets Stockholmsavdelning. Han tycker att kritiken är konstig.
– Det här är två parter som strider i en sakfråga om personer som blivit uppsagda av ett städbolag. Den konflikten har inte med oss att göra, det är mellan dem.
Påståendet om att HRF skulle ta parti för Berns tycker Per är rent felaktigt.
– Att vi aktivt skulle ställa oss på Berns sida i sakfrågan är inte tänkbart. Man har rätt att diskutera vilka metoder som används i konflikten, men jag är beredd att försvara Syndikalisternas rätt att agera som en fri fackförening. För om de inte får göra det, så kommer vi inte heller att kunna göra det.
Per Persson tycker att både Berns och SAC är fel ute när de kritiserar förbundet.
– Det är väl för att de inte själva kan hantera sin konflikt.  I slutändan får de väl stämma varandra, kanske i Arbetsdomstolen. Själva kommer de nog aldrig överens.

Yvonne Sörensen Björud
tror också att det kan dröja innan konflikten är över. Just nu pågår inga förhandlingar alls.
– Vi har ju alltid alternativet att betala, men vi är inte skyldiga något. Vi har sagt till syndikalisterna att de gärna får gå till Arbets­domstolen med sina krav, men det vill de inte, säger Yvonne.
I stället hoppas hon på andra lösningar. Som att någon av polisanmälningarna Berns har gjort ska leda någonvart, eller att Syndikalisterna helt enkelt ska tröttna.
Det ser dock inte Ruben som en trolig utgång. Han tror att förhandling är den enda vägen, och eftersom någon sådan inte är planerad så kan det tid.
– Så vi ser ingen lösning i sikte. Men vi fortsätter så länge det behövs. Som det ser ut just nu blir det nog nästa år också.
Poliserna utanför Berns är inne på samma spår.
– Båda parter verkar vara väldigt ut­hålliga, så det kan säkert dröja. Men man kan ju hoppas att det blir en lösning snart. Det här kostar massor av skattemedel.

Fotnot: Det finns i dag ingen konflikt mellan SAC Syndikalisterna och städbolaget NCA, som fortfarande städar på Berns salonger.Därför vill ingen från företaget kommentera blockaden.

Detta har hänt

2007

Sommaren. Berns går dåligt. Avtal med underleverantörer sägs upp, bland dem Fastighets­vårdarna som städar, diskar och möblerar Berns.
Oktober: SAC inleder en blockad mot Berns för att medlemmar som arbetar för Fastighets­vårdarna ska få ut innestående lön och bättre anställningsvillkor. Blockaden avslutas efter att SAC fått igenom sina krav.

2008

Mars: Städföretaget NCA tar över efter Fastighetsvårdarna. En del av personalen följer med.

2009

Januari: Berns säljer China­teatern till Oscarsteatern, som väljer ett annat städbolag. NCA säger upp personal, däribland tre syndikalister enligt SAC.
Februari: SAC inleder blockad mot Berns för att de tre syndikalisterna ska få tillbaka sina jobb eller kompenseras ekonomiskt.
Maj: NCA tar över städkontraktet på Berns hotell och återanställer de tre syndikalisterna.  
September: NCA säger upp 25 anställda på grund av arbetsbrist, varav tio på Berns. Av dem är eller blir sju syndikalister. Samtidigt meddelas att NCA inte ska sköta städningen efter årsskiftet.
Oktober: SAC lämnar offert på att de tidigare anställda ska kunna ta över städningen på hotellet i ett kooperativ, El Registro Städ­service.

2010

Januari: El Registro lämnar åter­igen offert. Berns säger nej till offerterna och meddelar att man tänker anställa egna städare.
Februari: Berns och SAC förhandlar. Syndikalisterna kräver att de sju syndikalister som sagts upp från NCA ska anställas direkt av Berns på minst halvtid, eller kompenseras ekonomiskt. Berns går inte med på kravet.
Februari: SAC inleder sin fackliga blockad mot Berns.
10 april: Stökig kväll utanför Berns. Minst fem personer grips.
1 maj
: Berns stänger på grund av risk för bråk.
Juli: Polisen bedömer området närmast Berns som »PL24«, område med överhängande risk för ordningsstörningar.
Juli: Syndikalisterna stoppar tillfälligt blockaden för att öppna för förhandling.  
18 augusti: Syndikalistiska fackföreningar i Storbritannien håller en sympatiaktion mot Berns ägare i London.
17 oktober: SHR Stockholm anordnar en fest på Berns till stöd för företaget. Tanken var att inkomsterna skulle gå till välgörenhet. Varken Amnesty eller Läkare utan gränser ville dock ha pengarna. I stället blev det Stadsmissionen som tog emot dem.

Syndikalisterna

  • Fackföreningen Sveriges arbetares centralorganisation, SAC Syndikalisterna, bildades år 1910.
  • Föreningen skiljer sig en del från förbunden inom LO, TCO och Saco. Till exempel bygger SAC på självständiga lokala enheter: Lokala samorganisationer, branschsyndikat samt arbetsplatssektioner.
  • Fackföreningen tecknar i stort sett aldrig kollektivavtal med arbetsgivare. Därmed är de sällan bundna av fredsplikten.  
  • Syndikalisterna organiserar anställda i alla yrken, eftersom man anser att alla arbetare i grunden har gemensamma intressen. Som mest har SAC haft 37 000 medlemmar, år 1924. I dag är de mellan 7 000 och 8 000 stycken.  

Källa: SAC

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter VOVVAR PÅ KROGEN

Det här gäller för fyrbenta gäster

Att ta med hunden ut på restaurang är varken totalförbjudet eller en rättighet. Men inne i köket råder husdjursförbud, det slår lagstiftningen fast.

Publicerad 20 maj 2020 Kommentera
Det här gäller för fyrbenta gäster
Får lille Fido följa med in och fika? Foto: Istockphoto

1 Kund går före hund. Det är ingen rättighet att få fika ihop med lille Fido. Det är i slutändan företagets ägare som avgör om man får ha med sig djur och var djuret i så fall får vara. Med hänsyn till allergiska och hundrädda gäster är det många som säger nej.

2 Stanna! Hundar får inte följa med in om det finns risk för att livsmedel smutsas ned eller att någon smitta överförs. Den risken är kanske störst i butiker med frukt och annat på öppna hyllor, men skulle även kunna vara aktuellt på en servering med självplock.

3 Hundgöra. En gäst bör få ta med sig sin ledarhund, servicehund eller liknande in i en serveringslokal, enligt Livsmedelsverket. Undantaget är om det finns risk för att livsmedel smutsas ned.

Läs mer

Reglerna är EU:s gemensamma om livsmedelshygien, EG-förordningen 852/2004, kapitel ıx.

4 Hit! (men inte längre). Släpp inte in vofsingar i köket. Husdjur får inte vara i lokaler där livsmedel bereds eller hanteras. Det finns däremot inga regler för exempelvis matsalar, personalutrymmen eller liknande.

5 Får man klappa? Bäst att hälsa på avstånd om du har arbetskläder på dig. Undvik allt som riskerar att sprida eventuella bakterier till mat och dryck. Det gäller även indirekt spridning, det vill säga om arbetskläder, redskap eller liknande skulle få hundbacil­lusker på sig och sedan komma i kontakt med livsmedel.

6 Inte tigga! Vissa ställen har speciell hundmeny, andra erbjuder bara en vattenskål. Och vatten är ett säkert val. Det finns mycket som kan vara skadligt för en hunds hälsa, bland annat avokado, choklad, deg, nötter, russin och druvor. Det är självklart hundägarens ansvar att se till att vovven inte får i sig något farligt.

7 Andra djur då? Reglerna gäller för alla husdjur, men det är sällan kakaduor, katter och andra sällskapsdjur hänger med ut.

Nyheter KRIMINALITET

Kriminella köper in sig i branschen

Restaurangverksamhet har länge lockat kriminella som till exempel vill tvätta pengar. Nu ser fler chansen att ta sig in i branschen med onda avsikter.

Publicerad 19 maj 2020 Kommentera
Kriminella köper in sig i branschen
Många restauranger har svårt att få ekonomin att gå ihop på grund av coronakrisen. Det har öppnat upp för kriminella att ta sig in i branschen. Foto: Colourbox

Coronakrisen gör att många krögare har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det har gett kriminella ökad möjlighet att köpa restaurangverksamheter.

– Jag kan säga att det har ökat, utan att gå in på detaljer. Och risken är stor att det kommer att bli fler, säger Carina Cutlip, enhetschef på Stockholms stads tillståndsenhet.

Hennes verksamhet samverkar med polisen för att öka kontrollen.
– Det finns en serie omständigheter som gör att vi har extra koll på det här, med tanke på det läge som är.

Flera av de tips man fått in har kommit från anställda.
– Det kan vara anställda som hör av sig till oss eller polisen och uppger att man har uppmanats att slå in fel i kassan eller liknande.

Carina Cutlip tror att många som jobbar i branschen har en känsla för när allt inte står rätt till.
– Sedan kan det vara att man befinner sig i en beroendesituation eller att man är rädd, som gör att man inte anmäler. Det går alltid att höra av sig till oss eller till polisen helt anonymt.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter corona

”Det känns som det går åt rätt håll”

En har fått jaga timmar inom kommunen, en är korttidspermitterad och en bytte jobb mitt i röran. Och en fick behålla sitt arbetstillstånd och stanna i Sverige. Så har det gått för några av HRF:arna under coronakrisen.

Publicerad 18 maj 2020 Kommentera
”Det känns som det går åt rätt håll”
Bryan Conejeros Cabrera, Jenny Kallin Stillman, Katrin Y Euw, Bijendra Manandhar. Foto: Privat, Elis Hoffman, Anna-Lena Lundqvist.
Jenny Kallin Stillman. Foto: Privat

För hotell- och restaurangbranschens anställda har de senaste månaderna varit minst sagt turbulenta. För två månader sedan varslades kocken Jenny Kallin Stillman om uppsägning från sitt trygga jobb på Hotell Toppen i Storuman. Sedan uppsägningstiden tog slut har hon jagat timmar i kommunens olika kök.
– Jag har hankat mig fram som timvikarie. Det känns som att gå tillbaka i tiden, säger hon.

De var många som fick sluta. Hotellet har fortfarande öppet, men det är väldigt lite att göra, säger Jenny. Nyligen var hon tillbaka när arbetsgivaren ordande grillkväll för både gamla och nuvarande anställda.
– Först visste jag inte om jag skulle gå, men det var trevligt. Det känns väldigt tråkigt att det blev så här.

För ett par dagar sedan fick hon erbjudande om ett vikariat som köksansvarig, som hon tackade ja till.
– Det känns skönt, då har jag lite tid att hitta något annat. Jag hoppas att det löser sig.

Vi längtar efter att det ska bli bättreBijendra Manandhar, hotellstädare

Bijendra Manandhar. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Även för hotellstädaren Bijendra Manandhar på mässhotellet Gothia Towers i Göteborg var läget oklart för två månader sedan. Gästantalet sjönk snabbt i takt med att alla stora mässor ställdes in. Bijendra, som nyligen fått en tillsvidareanställning, var orolig för att förlora jobbet. Men så blev det inte.
– Jag jobbar fortfarande. De har varslat runt 200 personer, men jag är inte en av dem. Det känns skönt att ha en tjänst kvar.

I nuläget är Bijendra korttidspermitterad och jobbar bara 20 procent.
– Det finns lite att göra, men vi jobbar på och försöker att vara glada på jobbet. Vi är väldigt noga med städningen och alla detaljer.
Han hoppas nu att sommaren ska innebära att gästerna kommer tillbaka.
– Vi längtar efter att det ska bli bättre. Att det inte ska vara kaos i världen längre.

Jag har hört om många som får tillbaka sina timmarBryan Conejeros Cabrera, kock

Bryan Conejeros Cabrera. Foto: Privat

Det var i Stockholm som coronaviruset först slog till på allvar i mars. På restaurang Sturehof i centrala Stockholm märktes nedgången snabbt. Kocken Bryan Conejeros Cabrera berättade då om tomma bord och personal som inte hade något att göra. Nu tycker han att läget är ett annat.
– Det är lite mer folk ute, folk rör sig mer och mer. Man orkar inte vara hemma längre, och smittotalet har sjunkit så att man vågar sig ut.

Bryan säger att hans vänner och bekanta i branschen börjar få arbeta mer igen.
– Jag har hört om många som får tillbaka sina timmar eller sina jobb. Jag har hört om arbetsgivare som varslade om uppsägning i stället för att korttidspermittera, och som ångrar sig nu. Det känns som att det går åt rätt håll.
Själv jobbar Bryan inte kvar på Sturehof. Mitt i krisen fick han nytt jobb som souschef på en annan restaurang. När pandemin bröt ut hade han precis tackat ja till erbjudandet.
– Så jag var lite skraj för att det inte skulle bli av, men det var ingen fara. Det känns jättekul.

Det är enorm lättnadKatryn Y Euw, kock

Katrin Y Euw. Foto: Elis Hoffman

En grupp som drabbats extra hårt av coronakrisen är hotell- och restauranganställda med arbetstillstånd från Migrationsverket. För två månader sedan pratade Hotellrevyn med paret Katrin Y Euw och Imadesuryasa från Indonesien. De hade precis sagts upp från sina jobb som kockar på Hotel Clarion Sign i Stockholm, och hade tre månader på sig att hitta nya anställningar för att inte riskera utvisning. Nu har det löst sig, åtminstone för Katrin.
– Mina chefer har verkligen försökt hjälpa mig, de har varit fantastiska.
Som ett resultat av det arbetet har hon fått sitt jobb tillbaka, fast med nya arbetsuppgifter. Hon ska laga sushi till hotellets spaavdelning.
– Det är en enorm lättnad, både för oss och för våra barn. De är jättelyckliga och kan sova igen på nätterna.

Det är fortfarande väldigt lugnt på hotellet, men Katrin tycker ändå att hon ser en ljusning.
– Det är på väg upp. Det kommer mer gäster varje vecka. Folk har tröttnat på att vara hemma.

Fråga om jobbet.
95
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här