Dina rättigheter | Nyheter konflikt
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Blockerat läge för Berns

Brott mot LAS, kränkt föreningsrätt och omänskliga arbetsvillkor säger ena sidan. Utpressning, maffiametoder och hot säger den andra. Det är sedan lång tid tillbaka låst läge mellan Berns och facket SAC Syndikalisterna. Vi reder ut hur det blev så här.

Publicerad 16 november 2010
Blockerat läge för Berns
Ruben Tastas Duque företräder SAC Syndikalisterna, fackföreningen bakom blockaden utanför Berns. Foto: Elis Hoffman
inlinebild
”Det känns som ren utpressning” säger Yvonne Sörensen Björud, vd på Berns. Foto: Berns

Det är lördag kväll i ett höstruskigt Stockholm. ­Stadens nattsuddare har knappt börjat förfesta än, men utanför nöjesetablissemanget Berns i Berzelii park börjar det hända saker. Poliser stegar omkring och sätter upp blåvita avspärrningsband utanför entrén, medan nyfikna stannar upp och tittar.
– De brukar dyka upp vid tiotiden, så det är väl dags snart, säger en av poliserna.
Det är syndikalisterna han menar. Nästan varje fredag- och lördagskväll i snart nio månader har de samlats här för att protestera och informera om konflikten mellan SAC Syndikalisterna och Berns. Ibland fridfullt, ibland stökigare.
Vid ingången står Berns vd, Yvonne Sörensen Björud, och spejar.
– I går var det faktiskt inga här, men det stod på deras hemsida att de skulle komma i kväll. Så vi får se hur många det blir, säger hon.
I början av blockaden stod Yvonne ofta här själv på helgerna och pratade med blockadvakterna. Många kvällar har hon träffat Ruben Tastas Duque, som representerar motparten SAC Syndikalisterna. Eller mer ­korrekt: Stockholms restaurang- och ­hotellarbetarsyndikat.
– Men det går bra att säga bara syndikalisterna också, säger Ruben.   
För honom är blockaden mot Berns en nödvändighet.
– Vi måste göra det här för att visa att det inte är okej för företag att frångå sitt ansvar genom att använda bemanningsföretag.

Bakgrunden till
konflikten är komplicerad och mångbottnad. Huvudpersonerna är sju städare som varit anställda av olika bemanningsföretag för att städa, diska och möblera på Berns. Många av dem berättar om omänskliga arbetsvillkor.
– Vi jobbade många timmar varje, varje dag. Många jobbade så mycket att de inte hann åka hem och sova. Då sov de på kartonger, i städskrubbar och under bord.
Det säger Juan, som egentligen heter något annat. I nästan fyra år städade han på Berns på uppdrag av olika bemannings­företag. Själv bytte han arbetsgivare två gånger, efter att Berns fått en ny under­leverantör. En del av de andra städarna hann arbeta för tre eller fyra arbets­givare.
– Vi fick ibland ingen ob-ersättning och vi fick aldrig något schema.
Trots att han aldrig varit anställd direkt av Berns, tror Juan att många på företaget visste vad som pågick.
– Vi var ju där hela tiden, så det är klart att vi träffade folk och pratade med dem. Jag tror att många visste att vi jobbade jämt, men ingen gjorde något.

I september 2009 fick deras arbets­givare arbetsbrist och de sju städarna sades upp, tillsammans med tre andra på Berns. Senare anställdes två av de uppsagda direkt hos Berns, dock ingen av SAC:s medlemmar. Just på grund av att de var syndi­kalister, menar SAC. Inte alls, menar Berns, och hänvisar till att personerna som anställdes hade längst anställningstid.
Efter det har anklagelserna haglat. Syndikalisterna anser att Berns har gjort sig skyldig till brott mot turordningsreglerna, föreningsrättskränkning och att utnyttja arbetare genom underleverantörer. Berns å andra sidan anklagar Syndikalisterna för utpressning, smutskastning och för att olagligt hindra gäster från att komma in på Berns.

Förutom en del löne­specifikationer med orimligt många arbetade timmar, är det i dag svårt att finna bevis för det Juan och de andra berättar. Yvonne Sörensen Björud säger att hon försökt utreda om företagets underleverantörer gjort något fel. Ett par saker har upptäckts, men hon har inte funnit belägg för allt det som syndikalisterna påstår, säger hon.
– Vi har gått igenom så mycket man kan så här i efterhand. Vi hittade en felaktig anställning, men den hade också rättats till. Vi vet att det har funnits så kallade papperslösa anställda, som dock hade tillstånd att arbeta under asylsökningstiden. Men vi har inte funnit några belägg för att det ska ha förekommit svarta löner. Möjligtvis när det gäller extra- och övertidsarbete.

I februari
träffades parterna för förhandling. Berns erbjöd sig då att anställa en av de sju uppsagda städarna. Syndikalisterna ville dock att alla sju skulle få jobb, på minst halvtid.
– Det hade vi inte underlag för. Då hade vi fått säga upp annan personal, säger Yvonne.
Vid förhandlingarna framförde SAC ytterligare ett alternativ: att Berns skulle kompensera de uppsagda ekonomiskt med vardera 60 000 kronor samt betala 500 000 kronor till Stockholms restaurang- och hotellarbetarsyndikat.
– Det känns som ren utpressning, säger Yvonne.  

Ruben Tastas Duque säger dock att förslaget var resultat av en fråga.
– De ville ha en siffra på hur mycket pengar vi ville ha. Och när de får det så skriker de »maffia, de vill ha pengar för att låta oss vara ifred!«
Ruben säger att det främsta kravet är att de uppsagda syndikalisterna ska få ­tillbaka sina jobb. De som är kvar i landet och inte har fått nya jobb, vill säga.
– Men Berns har också möjlighet att köpa ut ­personer som man egentligen borde ha anställt.
För Ruben är konflikten dock större än enbart de uppsagda städarnas öde. Det handlar också om vilket ansvar företag som anlitar under­leverantörer har.
– Vi anser att de som köper tjänsterna inte kan kringgå lagar och avtal, bara för att de använder ett bemanningsföretag. De borde kontrollera eventuella miss­förhållanden, annars är de också skyldiga.

Yvonne Sörensen Björud menar att Berns ställer hårda krav på sina under­leverantörer.
– De ska ha kollektivavtal och göra rätt för sig när det gäller skatter och löner. Vi är ett schyst företag med kollektiv­avtal och har goda fackliga relationer.

Åtminstone var de goda förut. I dag är Yvonne besviken på Hotell- och restaurang­facket.
– Ja, det är jag faktiskt. Jag tycker att det är bra att folk är med i facket. När det här började bjöd jag in HRF för att informera på personalmötena.
Hon förstår inte varför HRF inte går ut och protesterar mot Syndikalisterna.
– De vill ju inte ens ha den svenska ­modellen med kollektivavtal. Den borde HRF vilja försvara.
Även Ruben Tastas Duque är ­besviken på hur Hotell- och restaurang­­facket har hanterat konflikten. Han tycker att HRF har ställt sig på arbetsgivarens sida, delvis genom att låta sig bjudas in till Berns under pågående konflikt. Han reagerar också på att en HRF-­ombudsman uttalat sig negativt om Syndikalisternas agerande i en ­tidning.
– De uttalar sig utan att veta bakgrunden. Jag tycker att HRF borde ha god insikt i hur sådana här bemannings­företag fungerar. Jag tycker att det är ganska skamligt.

Per Persson är
kassör på Hotell- och restaurangfackets Stockholmsavdelning. Han tycker att kritiken är konstig.
– Det här är två parter som strider i en sakfråga om personer som blivit uppsagda av ett städbolag. Den konflikten har inte med oss att göra, det är mellan dem.
Påståendet om att HRF skulle ta parti för Berns tycker Per är rent felaktigt.
– Att vi aktivt skulle ställa oss på Berns sida i sakfrågan är inte tänkbart. Man har rätt att diskutera vilka metoder som används i konflikten, men jag är beredd att försvara Syndikalisternas rätt att agera som en fri fackförening. För om de inte får göra det, så kommer vi inte heller att kunna göra det.
Per Persson tycker att både Berns och SAC är fel ute när de kritiserar förbundet.
– Det är väl för att de inte själva kan hantera sin konflikt.  I slutändan får de väl stämma varandra, kanske i Arbetsdomstolen. Själva kommer de nog aldrig överens.

Yvonne Sörensen Björud
tror också att det kan dröja innan konflikten är över. Just nu pågår inga förhandlingar alls.
– Vi har ju alltid alternativet att betala, men vi är inte skyldiga något. Vi har sagt till syndikalisterna att de gärna får gå till Arbets­domstolen med sina krav, men det vill de inte, säger Yvonne.
I stället hoppas hon på andra lösningar. Som att någon av polisanmälningarna Berns har gjort ska leda någonvart, eller att Syndikalisterna helt enkelt ska tröttna.
Det ser dock inte Ruben som en trolig utgång. Han tror att förhandling är den enda vägen, och eftersom någon sådan inte är planerad så kan det tid.
– Så vi ser ingen lösning i sikte. Men vi fortsätter så länge det behövs. Som det ser ut just nu blir det nog nästa år också.
Poliserna utanför Berns är inne på samma spår.
– Båda parter verkar vara väldigt ut­hålliga, så det kan säkert dröja. Men man kan ju hoppas att det blir en lösning snart. Det här kostar massor av skattemedel.

Fotnot: Det finns i dag ingen konflikt mellan SAC Syndikalisterna och städbolaget NCA, som fortfarande städar på Berns salonger.Därför vill ingen från företaget kommentera blockaden.

Detta har hänt

2007

Sommaren. Berns går dåligt. Avtal med underleverantörer sägs upp, bland dem Fastighets­vårdarna som städar, diskar och möblerar Berns.
Oktober: SAC inleder en blockad mot Berns för att medlemmar som arbetar för Fastighets­vårdarna ska få ut innestående lön och bättre anställningsvillkor. Blockaden avslutas efter att SAC fått igenom sina krav.

2008

Mars: Städföretaget NCA tar över efter Fastighetsvårdarna. En del av personalen följer med.

2009

Januari: Berns säljer China­teatern till Oscarsteatern, som väljer ett annat städbolag. NCA säger upp personal, däribland tre syndikalister enligt SAC.
Februari: SAC inleder blockad mot Berns för att de tre syndikalisterna ska få tillbaka sina jobb eller kompenseras ekonomiskt.
Maj: NCA tar över städkontraktet på Berns hotell och återanställer de tre syndikalisterna.  
September: NCA säger upp 25 anställda på grund av arbetsbrist, varav tio på Berns. Av dem är eller blir sju syndikalister. Samtidigt meddelas att NCA inte ska sköta städningen efter årsskiftet.
Oktober: SAC lämnar offert på att de tidigare anställda ska kunna ta över städningen på hotellet i ett kooperativ, El Registro Städ­service.

2010

Januari: El Registro lämnar åter­igen offert. Berns säger nej till offerterna och meddelar att man tänker anställa egna städare.
Februari: Berns och SAC förhandlar. Syndikalisterna kräver att de sju syndikalister som sagts upp från NCA ska anställas direkt av Berns på minst halvtid, eller kompenseras ekonomiskt. Berns går inte med på kravet.
Februari: SAC inleder sin fackliga blockad mot Berns.
10 april: Stökig kväll utanför Berns. Minst fem personer grips.
1 maj
: Berns stänger på grund av risk för bråk.
Juli: Polisen bedömer området närmast Berns som »PL24«, område med överhängande risk för ordningsstörningar.
Juli: Syndikalisterna stoppar tillfälligt blockaden för att öppna för förhandling.  
18 augusti: Syndikalistiska fackföreningar i Storbritannien håller en sympatiaktion mot Berns ägare i London.
17 oktober: SHR Stockholm anordnar en fest på Berns till stöd för företaget. Tanken var att inkomsterna skulle gå till välgörenhet. Varken Amnesty eller Läkare utan gränser ville dock ha pengarna. I stället blev det Stadsmissionen som tog emot dem.

Syndikalisterna

  • Fackföreningen Sveriges arbetares centralorganisation, SAC Syndikalisterna, bildades år 1910.
  • Föreningen skiljer sig en del från förbunden inom LO, TCO och Saco. Till exempel bygger SAC på självständiga lokala enheter: Lokala samorganisationer, branschsyndikat samt arbetsplatssektioner.
  • Fackföreningen tecknar i stort sett aldrig kollektivavtal med arbetsgivare. Därmed är de sällan bundna av fredsplikten.  
  • Syndikalisterna organiserar anställda i alla yrken, eftersom man anser att alla arbetare i grunden har gemensamma intressen. Som mest har SAC haft 37 000 medlemmar, år 1924. I dag är de mellan 7 000 och 8 000 stycken.  

Källa: SAC

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LAS

Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse

Fackförbunden IF Metall och Kommunal väljer att ansluta sig till den uppgörelse som PTK och Svensk Näringsliv gjorde i oktober. Det handlar bland annat turordningsregler och omställning.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse
Kommunal är ett av LO-förbunden som nu ansluter sig till den uppgörelse kring las och omställning som PTK och Svenskt Näringsliv undertecknat. Även IF Metall går med. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I mitten av oktober valde LO att säga nej till förslaget som fanns om nya regler inom arbetsrätt och omställning. Organisationerna PTK och Svenskt Näringsliv sade ja, och regeringen valde att jobba vidare med deras överenskommelse.

I dag meddelade LO-facken Kommunal och IF Metall att de väljer att ansluta sig.
– När vi får möjlighet att direkt förhandla med Svenskt Näringsliv så tar vi det ansvaret, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal, vid en pressträff.

De båda LO-förbunden har fått till två stora förändringar i den uppgörelse som fanns. Dels har tidsgränsen sänkts för när den som har en särskild visstidsanställning ska erbjudas en tillsvidareanställning, från 18 till 12 månader. Särskild visstid ersätter i uppgörelsen allmän visstid. Dels har man fått gehör för att det ska finnas upp till tre månaders omställningstid när en anställd får minskad tjänstgöringsgrad, så kallad hyvling.

Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande, är inte förvånad över att IF Metall väljer att ansluta sig till överläggningarna.
– Jag har uppfattat IF Metall som väldigt tydliga med att de ser frågor om kompetensutveckling som oerhört viktiga för medlemmarna. Sedan om det skulle resultera i den här överenskommelsen, det har jag inte spekulerat om.

Att det här skulle skada LO och dess sammanhållning tror hon inte.
– Nej, det här handlar om att två förbund har gått vidare för att det är viktiga frågor för deras medlemmar. Det finns inget som säger att de inte kan göra det. Nu är det viktigt att LO diskuterar strategin i det fortsatta arbetet.

Överväger HRF att ansluta sig till uppgörelsen?
– Vi har inte haft en intern diskussion utifrån det ställningstagande som IF Metall och Kommunal har gjort. Vårt ansvar är att förhandla fram något som är bra för våra medlemmar, och det finns många delar i den uppgörelsen som inte är det. Nu ska vi se hur LO:s gemensamma strategi ser ut framöver.

Nyheter A-KASSA

Pressad väntan på a-kassa

Medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa har under pandemin behövt vänta upp till 15 veckor på att få sin ersättning. Väntetiden är nu kortare, men fortfarande längre än i andra branscher.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Pressad väntan på a-kassa
Rekordmånga arbetslösa inom branschen ger långa väntetider för att få a-kassa. Foto: Madelen/Mostphotos

Utan jobb och utan pengar. Så är läget för många av de hotell- och restauranganställda som förlorat jobbet på grund av coronaviruset. Under pandemin har väntetiderna för att få ut ersättning från a-kassan ökat kraftigt.

Just nu ligger väntetiden på nio veckor för medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK. Det är två veckor längre än genomsnittet för alla a-kassor. Och väntetiderna har varit uppe i så mycket som 15 veckor.

Karin Pettersson, föreståndare för HRAK, inser att detta innebär stora problem för de drabbade.
– Jag förstår att de är besvikna och vi tycker själva att det är oacceptabelt. Många medlemmar har en tuff situation, det märker vi på samtalen. Det kan vara flera i hushållet som arbetar i branschen. Människor är oroliga för att behöva gå ifrån hus och hem, och tvingas låna pengar.

Hittills i år har HRAK betalat ut ersättning till 23 000 personer. Ett vanligt år brukar det vara omkring 13 000. Karin Pettersson beskriver situationen som extrem.
– Vår organisation befinner sig i stabsläge. Vi har fått viss hjälp av andra a-kassor, men det är så otroligt stora volymer.

Medlemsantalet har i år gått från 73 500 till 93 500.
– De tre sista veckorna har vi fått in omkring 2 000 nya medlemmar som känner oro för sin framtid inom branschen. Vår prognos är att de också kommer att söka ersättning.

HRAK har fått extra ekonomiskt tillskott för att kunna anställa fler handläggare, men det löser inte problemen på kort sikt, säger Karin Pettersson.
– Det tar 12 till 24 månader för en handläggare att bli fullt ut produktiv. Vi har ett komplext gammalt regelverk med otroligt många villkor som ska uppfyllas. Vi har gjort beslutsfattare uppmärksamma på att reglerna behöver förenklas.

Ett fortsatt problem är också att arbetsgivare dröjer med att lämna arbetsgivarintyg eller fyller i dem på fel sätt.

Att vara arbetslös på grund av pandemin innebär en ny sorts press, säger Karin Pettersson.
– Det finns sorg och frustration bland serviceproffs som inte vet om de kommer att kunna jobba inom sitt yrke igen. Hur branschen kommer ut på andra sidan vet vi ju inte. Men vi kalkylerar med en hög arbetslöshet även under 2021 och en bit in på 2022.

I april bedömer Karin Pettersson att HRAK kommer att vara nere i samma väntetider som övriga a-kassor.

Nyheter PRIS

Hotellrevyns vinskribent hyllas

Hurra, säger vi för Ulrika Karlsson, sommelier och Hotellrevyns egen vinskribent, vars restaurang Krakas krog utsetts till Årets resmål av tidningen Dagens Industri.

Publicerad 3 december 2020 Kommentera
Hotellrevyns vinskribent hyllas
Hållbart och lokalt fokus var det som gav Ulrika Karlsson och Krakas krog utmärkelsen Årets resmål. Foto: Krakas.se, Annika af Klercker

Hur stort är det här?
– Det är stort. Under alla år har vi märkt att Dagens Industri har stor inverkan på våra gäster. De använder den som en guide. Du skulle se min mejlbox och min telefon nu, vi pratar hundratals gratulationer från gäster och branschkollegor. Jag blir så glad att de tar sig tid.

Vad betyder det för dig?
– När man ligger så här avsides är det viktigt med uppmärksamhet för att hålla gästernas intresse uppe. En sådan här utmärkelse sporrar oss att fortsätta arbeta med högsta kvalitet i det vi gör. Det är ganska hårt arbete att driva restaurang som vi gör, med fokus på hållbarhet och närodlat. Det är kul, men det är långa dagar och kräver stort engagemang.

Krakas krog ligger på Gotland, ungefär fyra mil från Visby. Vilka gästar er?
– Den här sommaren har det varit många nya gäster. 95 procent kommer inte från Gotland. Vi var lite oroliga när vi insåg att våra utländska gäster inte skulle kunna komma. Men det har varit hur många svenska gäster som helst. Våra väntelistor var enorma den här sommaren.

Hade önskat att vi kunde samla hela teamet.

Ni har bara öppet fyra månader om året, hur kommer det sig?
– Det är utifrån vad som finns råvarumässigt. Vi jobbar med hållbarhet och närodlat, den filosofin passar bäst under sommarmånaderna. Men vi har stretchat ut det. Tidigare stängde vi i slutet av augusti, och nu i mitten av oktober. Vi har ju jobbat så här sedan 2006 och ju längre man håller på desto mer är odlare och producenter med på tåget. Så de har hjälpt oss att förlänga säsongen.

Hur har ni firat?
– Det blev en liten utdelning med en jättefin lunch på Nour, Sayan Isakssons restaurang i Stockholm. Så firade vi lite med en riktigt god flaska vin när jag kom hem. Vi läser upp alla lyckönskningar för varandra, min man och jag. Man hade önskat att vi kunde samla hela teamet, men det går inte nu. Det kommer vi att göra sen.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här