Dina rättigheter | Nyheter konflikt
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Blockerat läge för Berns

Brott mot LAS, kränkt föreningsrätt och omänskliga arbetsvillkor säger ena sidan. Utpressning, maffiametoder och hot säger den andra. Det är sedan lång tid tillbaka låst läge mellan Berns och facket SAC Syndikalisterna. Vi reder ut hur det blev så här.

Publicerad 16 november 2010
Blockerat läge för Berns
Ruben Tastas Duque företräder SAC Syndikalisterna, fackföreningen bakom blockaden utanför Berns. Foto: Elis Hoffman
inlinebild
”Det känns som ren utpressning” säger Yvonne Sörensen Björud, vd på Berns. Foto: Berns

Det är lördag kväll i ett höstruskigt Stockholm. ­Stadens nattsuddare har knappt börjat förfesta än, men utanför nöjesetablissemanget Berns i Berzelii park börjar det hända saker. Poliser stegar omkring och sätter upp blåvita avspärrningsband utanför entrén, medan nyfikna stannar upp och tittar.
– De brukar dyka upp vid tiotiden, så det är väl dags snart, säger en av poliserna.
Det är syndikalisterna han menar. Nästan varje fredag- och lördagskväll i snart nio månader har de samlats här för att protestera och informera om konflikten mellan SAC Syndikalisterna och Berns. Ibland fridfullt, ibland stökigare.
Vid ingången står Berns vd, Yvonne Sörensen Björud, och spejar.
– I går var det faktiskt inga här, men det stod på deras hemsida att de skulle komma i kväll. Så vi får se hur många det blir, säger hon.
I början av blockaden stod Yvonne ofta här själv på helgerna och pratade med blockadvakterna. Många kvällar har hon träffat Ruben Tastas Duque, som representerar motparten SAC Syndikalisterna. Eller mer ­korrekt: Stockholms restaurang- och ­hotellarbetarsyndikat.
– Men det går bra att säga bara syndikalisterna också, säger Ruben.   
För honom är blockaden mot Berns en nödvändighet.
– Vi måste göra det här för att visa att det inte är okej för företag att frångå sitt ansvar genom att använda bemanningsföretag.

Bakgrunden till
konflikten är komplicerad och mångbottnad. Huvudpersonerna är sju städare som varit anställda av olika bemanningsföretag för att städa, diska och möblera på Berns. Många av dem berättar om omänskliga arbetsvillkor.
– Vi jobbade många timmar varje, varje dag. Många jobbade så mycket att de inte hann åka hem och sova. Då sov de på kartonger, i städskrubbar och under bord.
Det säger Juan, som egentligen heter något annat. I nästan fyra år städade han på Berns på uppdrag av olika bemannings­företag. Själv bytte han arbetsgivare två gånger, efter att Berns fått en ny under­leverantör. En del av de andra städarna hann arbeta för tre eller fyra arbets­givare.
– Vi fick ibland ingen ob-ersättning och vi fick aldrig något schema.
Trots att han aldrig varit anställd direkt av Berns, tror Juan att många på företaget visste vad som pågick.
– Vi var ju där hela tiden, så det är klart att vi träffade folk och pratade med dem. Jag tror att många visste att vi jobbade jämt, men ingen gjorde något.

I september 2009 fick deras arbets­givare arbetsbrist och de sju städarna sades upp, tillsammans med tre andra på Berns. Senare anställdes två av de uppsagda direkt hos Berns, dock ingen av SAC:s medlemmar. Just på grund av att de var syndi­kalister, menar SAC. Inte alls, menar Berns, och hänvisar till att personerna som anställdes hade längst anställningstid.
Efter det har anklagelserna haglat. Syndikalisterna anser att Berns har gjort sig skyldig till brott mot turordningsreglerna, föreningsrättskränkning och att utnyttja arbetare genom underleverantörer. Berns å andra sidan anklagar Syndikalisterna för utpressning, smutskastning och för att olagligt hindra gäster från att komma in på Berns.

Förutom en del löne­specifikationer med orimligt många arbetade timmar, är det i dag svårt att finna bevis för det Juan och de andra berättar. Yvonne Sörensen Björud säger att hon försökt utreda om företagets underleverantörer gjort något fel. Ett par saker har upptäckts, men hon har inte funnit belägg för allt det som syndikalisterna påstår, säger hon.
– Vi har gått igenom så mycket man kan så här i efterhand. Vi hittade en felaktig anställning, men den hade också rättats till. Vi vet att det har funnits så kallade papperslösa anställda, som dock hade tillstånd att arbeta under asylsökningstiden. Men vi har inte funnit några belägg för att det ska ha förekommit svarta löner. Möjligtvis när det gäller extra- och övertidsarbete.

I februari
träffades parterna för förhandling. Berns erbjöd sig då att anställa en av de sju uppsagda städarna. Syndikalisterna ville dock att alla sju skulle få jobb, på minst halvtid.
– Det hade vi inte underlag för. Då hade vi fått säga upp annan personal, säger Yvonne.
Vid förhandlingarna framförde SAC ytterligare ett alternativ: att Berns skulle kompensera de uppsagda ekonomiskt med vardera 60 000 kronor samt betala 500 000 kronor till Stockholms restaurang- och hotellarbetarsyndikat.
– Det känns som ren utpressning, säger Yvonne.  

Ruben Tastas Duque säger dock att förslaget var resultat av en fråga.
– De ville ha en siffra på hur mycket pengar vi ville ha. Och när de får det så skriker de »maffia, de vill ha pengar för att låta oss vara ifred!«
Ruben säger att det främsta kravet är att de uppsagda syndikalisterna ska få ­tillbaka sina jobb. De som är kvar i landet och inte har fått nya jobb, vill säga.
– Men Berns har också möjlighet att köpa ut ­personer som man egentligen borde ha anställt.
För Ruben är konflikten dock större än enbart de uppsagda städarnas öde. Det handlar också om vilket ansvar företag som anlitar under­leverantörer har.
– Vi anser att de som köper tjänsterna inte kan kringgå lagar och avtal, bara för att de använder ett bemanningsföretag. De borde kontrollera eventuella miss­förhållanden, annars är de också skyldiga.

Yvonne Sörensen Björud menar att Berns ställer hårda krav på sina under­leverantörer.
– De ska ha kollektivavtal och göra rätt för sig när det gäller skatter och löner. Vi är ett schyst företag med kollektiv­avtal och har goda fackliga relationer.

Åtminstone var de goda förut. I dag är Yvonne besviken på Hotell- och restaurang­facket.
– Ja, det är jag faktiskt. Jag tycker att det är bra att folk är med i facket. När det här började bjöd jag in HRF för att informera på personalmötena.
Hon förstår inte varför HRF inte går ut och protesterar mot Syndikalisterna.
– De vill ju inte ens ha den svenska ­modellen med kollektivavtal. Den borde HRF vilja försvara.
Även Ruben Tastas Duque är ­besviken på hur Hotell- och restaurang­­facket har hanterat konflikten. Han tycker att HRF har ställt sig på arbetsgivarens sida, delvis genom att låta sig bjudas in till Berns under pågående konflikt. Han reagerar också på att en HRF-­ombudsman uttalat sig negativt om Syndikalisternas agerande i en ­tidning.
– De uttalar sig utan att veta bakgrunden. Jag tycker att HRF borde ha god insikt i hur sådana här bemannings­företag fungerar. Jag tycker att det är ganska skamligt.

Per Persson är
kassör på Hotell- och restaurangfackets Stockholmsavdelning. Han tycker att kritiken är konstig.
– Det här är två parter som strider i en sakfråga om personer som blivit uppsagda av ett städbolag. Den konflikten har inte med oss att göra, det är mellan dem.
Påståendet om att HRF skulle ta parti för Berns tycker Per är rent felaktigt.
– Att vi aktivt skulle ställa oss på Berns sida i sakfrågan är inte tänkbart. Man har rätt att diskutera vilka metoder som används i konflikten, men jag är beredd att försvara Syndikalisternas rätt att agera som en fri fackförening. För om de inte får göra det, så kommer vi inte heller att kunna göra det.
Per Persson tycker att både Berns och SAC är fel ute när de kritiserar förbundet.
– Det är väl för att de inte själva kan hantera sin konflikt.  I slutändan får de väl stämma varandra, kanske i Arbetsdomstolen. Själva kommer de nog aldrig överens.

Yvonne Sörensen Björud
tror också att det kan dröja innan konflikten är över. Just nu pågår inga förhandlingar alls.
– Vi har ju alltid alternativet att betala, men vi är inte skyldiga något. Vi har sagt till syndikalisterna att de gärna får gå till Arbets­domstolen med sina krav, men det vill de inte, säger Yvonne.
I stället hoppas hon på andra lösningar. Som att någon av polisanmälningarna Berns har gjort ska leda någonvart, eller att Syndikalisterna helt enkelt ska tröttna.
Det ser dock inte Ruben som en trolig utgång. Han tror att förhandling är den enda vägen, och eftersom någon sådan inte är planerad så kan det tid.
– Så vi ser ingen lösning i sikte. Men vi fortsätter så länge det behövs. Som det ser ut just nu blir det nog nästa år också.
Poliserna utanför Berns är inne på samma spår.
– Båda parter verkar vara väldigt ut­hålliga, så det kan säkert dröja. Men man kan ju hoppas att det blir en lösning snart. Det här kostar massor av skattemedel.

Fotnot: Det finns i dag ingen konflikt mellan SAC Syndikalisterna och städbolaget NCA, som fortfarande städar på Berns salonger.Därför vill ingen från företaget kommentera blockaden.

Detta har hänt

2007

Sommaren. Berns går dåligt. Avtal med underleverantörer sägs upp, bland dem Fastighets­vårdarna som städar, diskar och möblerar Berns.
Oktober: SAC inleder en blockad mot Berns för att medlemmar som arbetar för Fastighets­vårdarna ska få ut innestående lön och bättre anställningsvillkor. Blockaden avslutas efter att SAC fått igenom sina krav.

2008

Mars: Städföretaget NCA tar över efter Fastighetsvårdarna. En del av personalen följer med.

2009

Januari: Berns säljer China­teatern till Oscarsteatern, som väljer ett annat städbolag. NCA säger upp personal, däribland tre syndikalister enligt SAC.
Februari: SAC inleder blockad mot Berns för att de tre syndikalisterna ska få tillbaka sina jobb eller kompenseras ekonomiskt.
Maj: NCA tar över städkontraktet på Berns hotell och återanställer de tre syndikalisterna.  
September: NCA säger upp 25 anställda på grund av arbetsbrist, varav tio på Berns. Av dem är eller blir sju syndikalister. Samtidigt meddelas att NCA inte ska sköta städningen efter årsskiftet.
Oktober: SAC lämnar offert på att de tidigare anställda ska kunna ta över städningen på hotellet i ett kooperativ, El Registro Städ­service.

2010

Januari: El Registro lämnar åter­igen offert. Berns säger nej till offerterna och meddelar att man tänker anställa egna städare.
Februari: Berns och SAC förhandlar. Syndikalisterna kräver att de sju syndikalister som sagts upp från NCA ska anställas direkt av Berns på minst halvtid, eller kompenseras ekonomiskt. Berns går inte med på kravet.
Februari: SAC inleder sin fackliga blockad mot Berns.
10 april: Stökig kväll utanför Berns. Minst fem personer grips.
1 maj
: Berns stänger på grund av risk för bråk.
Juli: Polisen bedömer området närmast Berns som »PL24«, område med överhängande risk för ordningsstörningar.
Juli: Syndikalisterna stoppar tillfälligt blockaden för att öppna för förhandling.  
18 augusti: Syndikalistiska fackföreningar i Storbritannien håller en sympatiaktion mot Berns ägare i London.
17 oktober: SHR Stockholm anordnar en fest på Berns till stöd för företaget. Tanken var att inkomsterna skulle gå till välgörenhet. Varken Amnesty eller Läkare utan gränser ville dock ha pengarna. I stället blev det Stadsmissionen som tog emot dem.

Syndikalisterna

  • Fackföreningen Sveriges arbetares centralorganisation, SAC Syndikalisterna, bildades år 1910.
  • Föreningen skiljer sig en del från förbunden inom LO, TCO och Saco. Till exempel bygger SAC på självständiga lokala enheter: Lokala samorganisationer, branschsyndikat samt arbetsplatssektioner.
  • Fackföreningen tecknar i stort sett aldrig kollektivavtal med arbetsgivare. Därmed är de sällan bundna av fredsplikten.  
  • Syndikalisterna organiserar anställda i alla yrken, eftersom man anser att alla arbetare i grunden har gemensamma intressen. Som mest har SAC haft 37 000 medlemmar, år 1924. I dag är de mellan 7 000 och 8 000 stycken.  

Källa: SAC

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter UTBILDNING

Lättare komma vidare efter yrkesprogram

Det ska bli lättare att läsa in behörighet till högskola på yrkesprogrammen, föreslår regeringen. Äntligen, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Lättare komma vidare efter yrkesprogram
Högskolebehörighet kan göra att fler söker till yrkesprogram. Foto: Colourbox

Allt färre söker till yrkesförberedande program. Nu vill regeringen öka intresset genom att göra det lättare att komma vidare till högskola efter utbildningen. Alla ska vara garanterade att kunna läsa in de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildningar.

– Äntligen har man fattat ett helt nödvändigt beslut om att ge full högskolebehörighet, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Regeringen vill avsätta 59 miljoner med början år 2024, och sedan stegvis öka kompensationen till kommunerna, för att dessa ska kunna se till så att yrkesprogrammen kan utvidga sin verksamhet.

Även i dag ska det gå att läsa kurser som ger behörighet, men de ingår inte automatiskt i programinnehållet.

– Det har i praktiken varit praktiskt omöjligt på många håll. Den som vill läsa extra har fått göra det på tider som inte fungerar, säger Pim van Dorpel.

Om förslaget går igenom kommer det att leda till att fler söker till program som hotell- och turism eller restaurang- och livsmedel, tror han.

– Jag hoppas att många föräldrar låter sina barn söka till utbildningarna. Nu vet vi att det finns de som avråder eftersom det ses som svårt att komma vidare till högre utbildningar. Men i slutänden är det förstås också avgörande hur attraktiv en bransch är.

Nyheter arbetsmarknad

Rekordmånga vill anställa i branschen

Rekordmånga hotell- och restaurangarbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa i höst. Det visar en undersökning från Manpower Group.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Rekordmånga vill anställa i branschen
Det kommer att behövas många nya anställda i branschen under hösten, visar undersökningen. Foto: Mostphotos

I takt med att samhället öppnar upp igen ökar företagens framtidshopp. I Manpower Groups Arbetsmarknadsbarometer tror nu rekordmånga svenska arbetsgivare att de kommer att behöva anställa under det sista kvartalet i år.

Allra mest positiva är arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, med den starkaste sysselsättningstrenden av alla. Branscharbetsgivarnas prognos för anställningstakten i höst är den högsta sedan 2003, då Manpower Group började med undersökningen.

– Utmaningen för arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen är nu att få tag på personal med rätt kompetens och erfarenhet. En del av de som förlorade jobbet efter pandemin har nu gått vidare till andra yrken eller studier, vilket gör det svårt att möta det skriande behovet av arbetskraft, säger Mikael Jansson, vd för Manpower Group.

Den positiva prognosen gäller företag i alla storlekar, och framför allt i storstadsregionerna. Läs hela prognosen här.

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter forskning

”Trygghet har blivit en klassfråga”

Antalet osäkert anställda ökar i Sverige. Effekterna av detta är stora, både för individen och samhället. Det menar Johan Alfonsson, forskare i sociologi på Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om tillvaron och villkoren för behovsanställda.

Publicerad 9 september 2021 Kommentera
”Trygghet har blivit en klassfråga”
De mest osäkert anställda, de som blir inringda eller har så kallade sms-anställningar, har ofta en väldigt svår situation. Det menar forskaren Johan Alfonsson. Foto: Juan Jimenez/Mostphotos
Johan Alfonsson. Foto: Axel Kronholm

– För dem med den mest otrygga anställningen, som blir inringda på morgonen eller måste slåss om tiderna, skapar det stora problem i livet. De kan inte planera sitt sociala liv, de vet inte om de kan betala sina räkningar. De känner inte heller andra anställda på arbetsplatserna eller vet hur arbetet ska utföras där, vilket riskerar göra dem utanför eller utstötta. Det är en väldigt utsatt situation.

Vilka är det som har de osäkra anställningarna?
– I antal är det flest inom omsorgssektorn. I andel av de anställda är det störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där har nästan hälften en tillfällig anställning. Det som generellt sticker ut är klasstillhörighet. 80 procent av de behovsanställda är arbetarklass. En majoritet är under 30, men många är äldre än så också. Utrikesfödda, framför allt utanför Europa, har större risk att ha den här typen av anställning.

Vad får det för konsekvenser?
– Det skapar en situation där ojämlikheten ökar väldigt mycket i samhället. Skillnaderna mellan klassgrupperna har ökat, klassklyftorna ökar. Nu är det inte bara det ekonomiska som skiljer, utan även när det gäller trygghet.

Fakta: Om avhandlingen

Avhandlingen ”Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen” utsågs nyligen till årets bästa avhandling inom arbetsliv och arbetsmiljö av Arbetsmiljöhögskolan. Den bygger bland annat på djupintervjuer med 17 behovsanställda.

Hur hamnade vi i den här situationen?
– Det är två övergripande orsaker. Den ena är att lagen om anställningsskydd drastiskt förändrats sedan 90-talet, till exempel när allmän visstid infördes. Den andra är skyddet för arbetslösa som successivt har försämrats. Ersättningen från a-kassan har försämrats, och pressen att söka alla typer av jobb har ökat. Det gör att fler är pressade att ta vilket jobb som helst, vilket ökar utbudet på sådan här arbetskraft. Samtidigt som arbetsgivarsidan strävar efter att öka sin flexibilitet och efterfrågar tillfällig arbetskraft.

Vad ser du för lösningar?
– Man får gå tillbaka till orsakerna. Begränsa när tillfälliga anställningar kan användas, förbättra skyddet för de arbetslösa. Det skulle minska möjligheten att anställa tillfälligt och minska utbudet på den typen av arbetskraft. Norge är ett bra exempel, där har man en betydligt mindre andel tillfälligt anställda.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här