Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Bara toppen på ett isberg”

Avslöjandena om hur två arbetsledare inom McDonalds sålt arbetstillfällen är bara toppen på ett isberg, enligt Thord Pettersson på LO. Men något brott är det inte frågan om -- åtminstone inte mot reglerna för arbetskraftsinvandring.

Publicerad 3 december 2012

McDonalds polisanmälde de två männen i början av november. De två männen har stängts av från arbetet. Hotellrevyn erfar att de har arbetat på minst fyra olika restauranger i Stockholmsområdet, som platschef och arbetsledare.
Facket har sedan länge varit kritiskt till reglerna om arbetskraftsinvandring. HRF har tidigare bland annat granskat arbetsvillkor på restauranger som tagit hit arbetskraft från länder utanför EU. I en rapport, som kom sommaren 2011, kunde Stockholmsavdelningen visa att det förekom stora brister som för låga löner, obefintliga anställningsbevis och långa arbetsdagar.

I det nu aktuella fallet på McDonalds handlar det inte om sämre löner och arbetsmiljö utan att de anställda har betalat för att få jobbet. Samt att ha bott i fastigheter som hör till de två cheferna, och betalat höga hyror.
Enligt LO:s utredare Thord Pettersson är detta inte alls ovanligt. 
– I cirka hälften av alla arbetstillstånd inom LO-området förekommer någon form av betalning. Människor betalar för att få ett erbjudande från en arbetsgivare, säger han.
Han uppskattar att sedan de nya reglerna infördes 2008, handlar det om mellan 5 000 och 10 000 arbetstillstånd som sålts inom LO:s områden. Priset för ett jobb är mellan 40 000 och 250 000 kronor, enligt Pettersson.
Eller så betalar man ”i arbetstid” – alltså jobbar billigt eller gratis för att få komma till Sverige. Reglerna för arbetskraftsinvandring har blivit ett parallellt system för att söka asyl, enligt honom.
– Det finns exempelvis ett samband i att antalet ärenden från ett visst land i det här systemet, också följer antalet asylärenden.

De två arbetsledarna har alltså polisanmälts. Brottsrubriceringen är ocker.  Men det finns inom reglerna för arbetskraftsinvandring inget som de kan straffas för.
– Jag vet inte varför det är just ockerbegreppet som använts. Men gentemot Migrationsverket har de nog inte begått något fel. Däremot kan det ju handla om brott mot andra regler, exempelvis om de inte betalat skatt för sina ”sidoinkomster”, säger Thord Pettersson.

Alejandro Firpo, jurist på Migrationsverket, bekräftar den bilden.
– När dessa fall dök upp i media granskade vi vår egen hantering. De kontroller som ska göras har gjorts. Så det här är alltså inte något brott mot reglerna för arbetstillstånd.
Med detta menar Firpo att alla papper och ansökningar till Migrationsverket har varit i sin ordning. Verket ställer bland annat krav kring företagets ekonomiska situation och att rätt löner ska betalas ut – och det har inte funnits några skäl att misstänka McDonalds för något annat.
– Vi har som myndighet inte haft anledning att anta att McDonalds är en dålig arbetsgivare.
Firpo betonar att Migrationsverket har skärpt kontrollen i vissa branscher, däribland restaurangbranschen. Och under 2012 har antalet ansökningar minskat.

Grovt räknat finns det två sätt att bryta mot reglerna för arbetskraftsinvandring: antingen att lönen och villkoren är sämre än dem som arbetsgivaren har intygat, eller att det inte alls gick ut på att jobba. Migrationsverket kan då återkalla tillståndet.
– Men det finns ingen sanktion mot arbetsgivare som betalar lägre lön än vad som är utlovat.
En återkallelse betyder att grunden för att ha arbetstillstånd är borta, och då får den enskilde tre månader på sig innan tillståndet dras in. Thord Pettersson på LO anser att reglerna måste ändras. 
– Arbetsgivaren straffas inte. Det enda som händer är att arbetstagaren riskerar bli hemskickad. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här