I samband med förra avtalsrörelsen tillsattes en rad arbetsgrupper för att jobba med frågor som inte gick att lösa just då. Nu är de klara.
En av de partsgemensamma arbetsgrupper som tillsattes vid förra avtalsrörelsen fick i uppdrag att undersöka hur man kan höja sysselsättningsgraden för dem som jobbar på handelns avtal.
– Det var så oerhört få som jobbade heltid, det var inte mer än sex-sju procent, säger Eva-Lotta Ramberg, förbundsjurist på Hotell- och restaurangfacket.
När man pratar om HRF-medlemmar som jobbar inom handeln är det ett företag som sysselsätter de allra flesta – Ikea.
Arbetsgruppen som skulle titta på frågan bestod därför av personer från HRF, Svensk Handel och Ikea.
Gruppen fann snart att det är svårt att med en skrivning i kollektivavtal ge fler rätt till heltid. Det skulle inte funka att en anställd startar dagen på lagret, när det är som mest att göra där, för att sedan gå över till restaurangen vid lunchrusningen och avsluta med att plocka varor när kunderna strömmar till varuhuset, menar Eva-Lotta Ramberg.
– Man kan inte maxa fem dagar i veckan för att få upp sysselsättningen, då går folk sönder.
Det är ett inte helt enkelt pussel.Eva-Lotta Ramberg, HRF
Det fanns också andra svårlösta delar.
– Vem är till exempel min närmsta chef om jag jobbar på tre olika avdelningar? Vilken är min tillhörighet? Det är ett inte helt enkelt pussel, säger Eva-Lotta Ramberg.
Hon är ändå är nöjd med att frågan lyfts och att det verkar som att parterna och Ikea kommer att jobba vidare med ökad sysselsättning för fler.
– Vi hade alla ambitionen att ta fram något konkret, som en lista över åtgärder. Men det är stor skillnad mellan varuhusen och det måste man ta hänsyn till. Det är inte samma förutsättningar i Kalmar som i Barkarby.
Vi kommer att fortsätta arbetet.Linus Knutsson, Ikea
Linus Knutsson är co-worker relations manager på Ikea och ingick i arbetsgruppen. Han är nöjd, trots att gruppen inte hittade en lösning.
– Vi har identifierat komplexiteten i frågan, men också identifierat pusselbitarna. Vi kommer att fortsätta arbetet. Även andra länder har hört av sig för de har hört talas om att vi jobbar med frågan, så förhoppningsvis kan vi sprida det vidare. Vi vill alla samma sak; ha medarbetare som får vara på jobbet mycket och som mår bra.
En annan arbetsgrupp skulle titta på om det går att i kollektivavtal reglera ansvaret för sexuella trakasserier från tredje man, det vill säga gäster och liknande.
Parternas råd kring sextrakasserier från tredje man (gäst)
- Det ska finnas rutiner för vart man ska vända sig till vid trakasserier från gäster, leverantörer eller andra som befinner sig på arbetsplatsen.
- Anställda ska veta vad de har för mandat. Kan de till exempel avvisa den som trakasserar och vem fattar i så fall beslut om det?
- Finns det risk för trakasserier ska åtgärder finnas på plats. Det kan behövas olika åtgärder för olika arbetsplatser.
Men gruppen kom fram till att det i nuläget inte ska införas någon sådan reglering, berättar Kent Johansson, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor på HRF.
Anledningen var att man ville avvakta en statlig utredning om förstärkt skydd mot sexuella kränkningar, som eventuellt kan leda till ny lagstiftning.
– Generellt vill arbetsgivaren heller inte ha in avtalsskrivningar som kan leda till att vi kan tvista och begära skadestånd, säger Kent Johansson.
Arbetsgruppen har dock tagit fram ett dokument där det beskrivs hur man kan arbeta förebyggande och agera om något händer (se faktaruta).
HRF och Visita tillsatte ytterligare tre arbetsgrupper i förra avtalsrörelsen.
De skulle jobba med översyn av den gemensamma lönestatistiken, översyn av lönesystemet samt digitala kollektivavtal. Den sistnämnda gruppen har tagit fram ett förslag om e-publikation av avtalen.
De övriga gruppernas resultat ska presenteras för respektive styrelse i slutet av februari.
