Nyheter förhandling

Avskedad via sms efter 30 års anställning

Catarina Andersson hade varit anställd längst av alla. Men arbetsgivaren hade bestämt sig – hon skulle bort. Nu väntar Catarina på pengar för outbetald lön.

Publicerad 9 november 2017
Avskedad via sms efter 30 års anställning
Ombudsman Anette Olsson har drivit Catarina Anderssons ärende. Tingsrätten kan sätta företaget i konkurs. Foto: Pernilla Wahlman
Anette Olsson
Anette Olsson. Foto: Pernilla Wahlman

Vintern 2017 hörde arbetsgivaren på Selmas kök i Sandviken av sig till Hotell- och restaurangfacket avdelning Mitt. Han planerade att säga upp personal efter att ha mist ett kontrakt på matleveranser.
Den första han ville säga upp var restaurangbiträdet Catarina Andersson, som hade längst anställningstid av alla. Hon hade då varit på arbetsplatsen i 30 år, stått i kassan, jobbat i kallskänken och i matportioneringen. Ägaren var ny sedan ett halvår.

Ombudsmannen Anette Olsson tog hand om ärendet.
– Catarina var för dyr, eftersom hon inte hade någon form av bidragsanställning, sade han.
När arbetsgivaren insåg att han måste följa turordningen påstod han att det var samarbetssvårigheter som var grund till uppsägningen. Anette Olsson förklarade att det i så fall måste bli en ny förhandling om uppsägning av personliga skäl. Han valde att dra tillbaka uppsägningen. Catarina fick vara kvar.

Efter en tid hörde Catarina av sig till HRF igen. Arbetsgivaren hade skickat sms om att hon inte skulle komma till arbetsplatsen igen.
– Om jag undrade något skulle jag ta det via facket, inte ringa eller komma dit. Jag var avstängd från jobbet, berättar Catarina.
HRF ansåg att sms:et var ett avsked och ogiltigförklarade det. Men vid det här laget mådde Catarina så pass dåligt att hon inte orkade fortsätta att kämpa för sitt jobb. HRF gjorde en uppgörelse om att hon skulle få några månaders uppsägningstid med lön.

Det fanns skäl till att Catarina inte orkade vara kvar. Arbetsgivaren hade fått henne att känna sig obekväm. Hon blev anklagad för att ha pratat illa om restaurangen och fick inte sitta i kassan längre.
Ombudsmannen Anette Olsson är inte förvånad över beteendet.
– Arbetsgivare som inte har saklig grund för att säga upp någon försöker ibland genom olika slags trakasserier få personen att sluta självmant, säger Anette Olsson.

Catarina Andersson. Foto: Pernilla Wahlman

I början av juni slutade Catarina på Selmas kök. Ett annat bolag tog över företaget och verkar sköta restaurangen bra. Men den tidigare arbetsgivaren har inte betalat lön till Catarina. Hon har varken fått lön för den sista tiden hon arbetade eller för uppsägningstiden, totalt 145 000 kronor.
– Jag har tur som har en sambo, men jag har ju fått ta av mitt pensionssparande så det har varit jobbigt ekonomiskt, säger Catarina.

Men det är inte bara ekonomin som har varit jobbig, utan också saknaden efter arbetsplatsen. Catarina var 25 år när hon började på restaurangen, som då hörde till varuhuset Domus.
– Jag har alltid trivts med cheferna, arbetskamraterna och gästerna. Det kändes som mitt hem.

Nu söker hon jobb i Sandviken eller Gävle, på restaurang eller som timvikarie hos kommunen.
– Jag skulle nog gilla att jobba med gamla. Många av våra stammisar var äldre och jag tyckte om att vara med dem.
Hotellrevyn har sökt arbets­givaren utan att få tag på honom.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här