Sänkt krogmoms påverkar antalet jobb för unga lika mycket som den sänkta arbetsgivaravgiften gjorde. Det vill säga inte alls, skriver Jenny Bengtsson.
»Om fler kan äta ute kan fler komma in«. Så löd rubriken på ledaren i Svenska Dagbladet för ungefär ett år sedan. Det handlade om den moms som tynger restaurangbranschen och som uppenbarligen är anledningen till att människor, med ungdomar i spetsen, inte får några jobb. Runt 8 000 nya jobb skulle skapas genom en halverad moms.
Ett år senare håller regeringen fast vid sitt 5,4 miljarder dyra förslag. Fortfarande lanseras det som ett sätt att ge unga arbete.
Nu räknar man emellertid bara med att sänkningen skapar 3 500 nya jobb.
Resonemanget är ganska lustigt om man jämför med sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Den sänkningen kostade ungefär 2 miljarder och skulle ge många unga jobb. Ett år efter den reformen undersökte HRF och Handels saken. Det visade sig att andelen unga anställda i stället hade sjunkit något. McDonalds, en av de största arbetsgivarna för ungdomar i Sverige, hade gjort vinster på flera miljoner utan att anställa fler.
Var pengarna – som skulle användas till fler anställningar – försvann kan man ju bara spekulera i. Ungdomarna på den iskalla svenska arbetsmarknaden fick i alla fall inte ta del av dem.
Då blir frågan vad som ska hända med pengarna som sparas in då restaurangmomsen sänks. För ökar anställningarna inte då, ja då har regeringen återigen lyckats med konststycket att kasta skattebetalarnas pengar rakt ned i VD-fickor.
2008 befann sig strax över 20 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år i arbetslöshet. 2010 hade den ökat till över 27 procent. Siffrorna visar en sak klart och tydligt. Regeringen har ingen aning om hur man bekämpar arbetslöshet bland unga.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.