Ledare
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Svenska språket är svårt, men ett måste i dagens arbetsliv

Publicerad 15 juli 2005

»Språket i tidningen ska vara både uttrycksfullt och lättillgängligt.«
Så står det i pärmen till årets HRF-kongress. Det är en mening av ungefär 5 000 i kongresspärmen.
I 35 år har svenska språket varit mitt yrke och arbetsredskap. Ändå tycker jag inte att jag kan det. Nästan varje arbetsdag diskuterar redaktionen språk. Vi skriver om, ändrar och rättar texter.
Är detta rätt ord eller finns det ett annat, bättre? Kommer läsaren att förstå?
Uttrycker vi det vi vill säga?

Svenska språket är svårt även för oss som har det som yrke. Kanske kan det vara en tröst för dig som känner att andra inte förstår vad du vill säga. För dig som inte hänger med när arbetskamraterna pratar fort och skämtar. För dig som läser långsamt och för dig som ständigt råkar ut för att ord hoppar runt på sidorna.
Språket kan vara både vän och fiende, men vi måste ha det. Det är med språket vi gör oss förstådda, förmedlar fakta och åsikter, tänker och drömmer.

I hotell- och restaurangbranschen har tusentals kollegor från andra länder lärt sig använda svenska språket i det praktiska livet. Många har upplevt otillräcklighet. De allra flesta lär sig behärska svenskan hjälpligt. Men nästa steg, att tala, läsa och skriva obehindrat, är betydligt svårare.
Häromdagen fick jag ett brev från en läsare. Han hade fått beskedet att han måste lära sig bättre svenska. Annars blir det inte högre lön. Är inte det diskriminerande, undrade han?
Det är svårt att svara utan att känna till förhållandena på just den arbetsplatsen. Men kunskaper i språk kan vara lika viktiga i arbetet som kunskaper i matlagning eller städmetoder.

Språkproblemen finns inte bara på köksgolvet utan även på universiteten. Nyligen slog några forskare och lärare i naturvetenskapliga ämnen larm. De anser att engelska har tagit över på universiteten. Man lär sig sämre på ett främmande språk och det gäller även dem som har mycket goda språkkunskaper. Många studenter och lärare kan inte längre föra en vetenskaplig diskussion på sitt modermål. Det leder till att universiteten isoleras från folket och det är ett hot mot demokratin, anser de.

I Sverige har vi tagit invandrarnas rätt till sitt modersmål på stort allvar. Alla skolbarn har möjlighet till undervisning på hemspråket, bland annat för att skolan vet att de lär sig bättre då. Modersmålet ger tryggheten att gå vidare med svenskan och andra språk. Men vi har varit sämre då det gäller svenska. Det finns stora brister i undervisningen i svenska för invandrare. Framför allt saknas bra kurser, så att man kan fortsätta att lära sig hela livet.
Det finns också brister i undervisningen för dem som har svårt att läsa och skriva. För 50 år sedan fanns det jobb även för den som var ordblind, som man sa då. På dagens arbetsplatser blir det allt svårare för den som inte behärskar bokstäverna.
I en demokrati uttrycker vi oss med ord, inte med nävarna. Det är språkets roll.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

@hotellrevyn

Vi finns där du finns
Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här