Ledare
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Svartarbetaren målar sin egen framtid svart

Publicerad 14 mars 2006

Svartarbete är för många ett lite luddigt begrepp. Det finns i branscher där större delen av betalningarna sker i kontanter. Ofta utnyttjas asylsökande eller invandrare av oseriösa arbetsgivare i en verksamhet som kostar samhället stora pengar och som utsätter seriösa arbetsgivare för en osund konkurrens. Restauranger och frisersalonger är två exempel på företag där svartjobb är vanligt.
En undersökning som Sifo har gjort visar att allt färre svenskar tar avstånd från svartjobbandet. Fyra av tio kan tänka sig att betala för svart arbetskraft. Ännu fler, nästan hälften av de svenska männen i åldern 30 ? 40 år, kan tänka sig att ta ett svartjobb.
Trots att pensionen, föräldrapenningen och flera andra viktiga försäkringar påverkas är många alltså beredda att jobba svart.

Vår reporter Lisa Johnson har träffat Claudia, en av dem som jobbat svart inom restaurangbranschen. Claudia såg det först inte som något olagligt, bara som något man inte skulle prata högt om. Senare märkte hon att svartarbetet var en dålig affär. Lönen var låg och ibland fick hon och hennes kollegor inte ut sina pengar i tid. Eftersom deras löner var svarta hade de ingenstans att vända sig för att få hjälp.
Den som jobbar svart saknar också det skyddsnät som vanliga anställda har. Självklara saker som försäkring på arbetsplatsen, a-kassa om man blir arbetslös eller sjukpenning får man inte heller.
I längden är svartjobb alltså en dålig affär både för den anställde och för samhället i stort. Att det inte bara är arbetsgivaren utan också den som tar emot svarta pengar som begår ett brott, är det kanske heller inte alla som tänker på.

För något år sedan lyckades man i Norge genom ett samarbete mellan norska LO, näringslivet, kommunförbundet och skatteverket vända den positiva inställningen till att arbeta svart. Kanske vore detta något att prova på även här?
Som tur är finns det fler som jobbar vitt än som jobbar svart och för medlemmar i HRF som råkar illa ut på olika sätt finns hjälp att få, inte minst om man blir sjuk.
På sidan 37 kan du läsa om en sjukförsäkring som din arbetsgivare betalar.
Ombudsmannen Eva-Lotta Ramberg reder ut begreppen och förklarar hur du gör för att få pengar när du blivit sjuk.

Det är dock inte alltid det måste gå så långt som till sjukskrivning även om man kan vara rejält slut i kroppen efter ett långt arbetspass som bartender, servitör eller kallskänka med stel nacke och värkande rygg och fötter.
För bartendern Heidi Wernram har träningen blivit ett sätt att mota Olle i grind. Heidi leder träningspass när hon inte jobbar. Ett sätt att orka med ett tufft jobb som sliter på kroppen.
Restaurangfolk borde träna mer istället för att dricka öl efter jobbet, tycker hon.
På sidan 32 kan du läsa om hur Heidi orkar med jobbet tack vare sin roll som träningsledare.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

@hotellrevyn

Vi finns där du finns
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här