Under de senaste veckorna har temperaturen i diskussionerna i landets fikarum och på tidningarnas debattsidor stigit. Det märks att Sverige är på väg in i den största avtalsrörelsen på många år.
Överallt diskuteras fackets arbete och människor ventilerar om de är för eller emot facket.
Den fackliga medvetenheten har kort sagt blivit större hos gemene man.
En bidragande orsak till denna ökade medvetenhet är blockaden av salladsbaren Wild ’n’ Fresh i Göteborg. Konflikten uppstod för att ägaren till salladsbaren inte ville teckna kollektivavtal.
Därefter har fackets stridsåtgärder debatterats flitigt i tv-soffor och vardagsrum. Hotell- och restaurangfackets blockad-vakter vittnar om att de fått mycket stöd, men också om att de mött människor som skrikit könsord och om äldre damer som gett dem däng med handväskan.
Någonstans känns det dock som att proffstyckarna har missat vad det hela egentligen handlar om. För det handlar inte främst om Davids kamp mot Goliat utan om en unik modell för trygghet i arbets-livet.
Den svenska modellen med kollektivavtal bygger ju på att både arbetsgivare och arbetstagare är överens. Kollektivavtalet reglerar bland annat lönenivån och är lika med trygghet för väldigt många människor.
Under den så kallade »fredsplikten« som råder då ett avtal gäller, är huvudregeln att arbetstagarna inte strejkar. Många kriterier måste vara uppfyllda för att en strejk ska få utlysas. Jämför detta med till exempel ett land som Frankrike där bönder och andra ofta strejkar och kör in med sina traktorer och blockerar Paris gator.
I Sverige är det tillåtet för facket att ta till stridsåtgärder och sympatiåtgärder för att få en arbetsgivare att teckna kollektiv-avtal. Det är en rättighet som till och med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin sa sig stödja i en radiointervju nyligen.
I framtiden kan det bli ett stort problem om fler arbetsgivare vägrar teckna kollektiv-avtal. Då urholkas den svenska arbetsrätten som den ser ut idag, eftersom vi saknar en reglering av lönerna på annat sätt än genom kollektivavtal.
I ett sådant samhälle hotar lägre löner och en större otrygghet i arbetslivet för -väldigt många människor.
Det är ingen slump att det fackliga engagemanget och medvetenheten ökar när marken under arbetstagarnas fötter gungar inför hotet om en mer otrygg arbetsmarknad. Förmodligen blir avtalsrörelsen den tuffaste på många år eftersom engagerade medlemmar vet vad de vill och ställer större krav på facket.
En ökad fackligt medvetenhet kan därför ge ett större tryck i avtalsrörelsen.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
