I den här tidningen berättar vi om skidanläggningen Gesundaberget i Dalarna, som har tagit in estniska arbetare till lågpris. Ett företag med svenska ägare har registrerat sig i Estland och hyr nu ut billiga arbetare.
Flera bemanningsföretag har kommit till vårt land från de nya EU-länderna.
Arbetaren får betalt efter hemlandets måttstock, långt under svenska lönenivåer. Många utför farliga arbeten. Gesundabergets direktör sa till Hotellrevyn att det är svårt att få svenskar att ta dessa jobb.
Så är det på många håll. Tunga, smutsiga och riskfyllda jobb är svåra att bemanna.
Då kan man förbättra arbetsmiljön och höja säkerheten. Eller välja att ta in en firma som inte är så noga och en arbetare som inte har något val.
LO räknar med att en procent av arbetskraften finns i den här typen av utländska entreprenörföretag. Men var tionde som dödades på svenska arbetsplatser förra året arbetade på dessa företag.
Utländska arbetare är välkomna till Sverige. Facket tror på en internationell värld. Men Sverige har lovat de andra länderna i EU att se till att utländska arbetare ska få samma villkor som infödda svenskar. De ska alltså ha svensk lönenivå och rätt till exempelvis övertidsersättning.
Samma krav finns i alla EU-länder. Många länder har en omfattande lagstiftning kring detta. I Sverige har vi i stället kollektivavtal. Det finns lagar i botten, men avtalen reglerar både löner, försäkringar, arbetsmiljö och villkoren när en anställd ska sägas upp.
Entreprenören på Gesundaberget säger nej till svenskt kollektivavtal för att ingen lag säger att de måste ha det.
Idén med den svenska modellen är just att den regleras av avtal, inte av lagar.
EU har efter en viss tvekan godkänt denna ordning. Men både fack och arbetsgivare måste klara sin del ? att se till att invandrare och gästarbetare har samma villkor som infödda svenskar. Annars kommer EU att kräva en mycket detaljerad lagstiftning för arbetsmarknaden i vårt land.
LO vill att facket ska ha rätt att granska lönelistor och anställningskontrakt på alla företag och för alla anställda, även de som inte är medlemmar. Det behövs för att facket ska klara sin del av uppgiften. Myndigheterna kontrollerar ju inte lönerna.
Facket själv måste också bli vassare. När man har begärt kollektivavtal och fått nej så måste något hända. Fackföreningen måste sätta kraft bakom orden och se till att korrekta villkor följs på hela arbetsmarknaden.
Och företag, som själva är bundna av kollektivavtal, ska inte anlita sådana som inte är det. Det är en förutsättning för att den svenska avtalsmodellen ska hålla i framtiden. I många branscher, som bygg och hotell- och restaurang, har stora företag satt i system att anlita tvivelaktiga entreprenörer. Det stora företaget har ordnade förhållanden för sina anställda. Hur det är hos entreprenören bryr man sig inte om. Det är ju billigt. Kollektivavtalet hos det utåt seriösa företaget är då bara en tunn fernissa. Bakvägen kommer de dåliga villkoren in.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
