Vi skulle nog ha gift oss på en gång, min gubbe och jag. Nu har vi delat våra liv med varandra i femton år men är fortfarande både oförlovade och ogifta. Hade året varit 1932, hade det varit riktigt tursamt. Hör här:
?För någon tid sedan fann sig Göteborgs Restaurantaktiebolag på grund av personalinskränkningar föranlåtet att avskeda sju gifta kvinnliga servitriser. Bolaget frångick därvid den i kollektivavtalet gällande bestämmelsen, att vid avskedanden hänsyn i första rummet skall tagas till anställningstidens längd. I stället tillämpade man något slags behovsprincip, dvs avskedade sju gifta kvinnor, vars män som bolaget uttrycker det hade ?skälig inkomst?.?
Det är tidningen Tidevarvet som berättar om det här fallet. Tidevarvet gavs ut 1923?1936 av samhällsengagerade kvinnor. Att läsa några nummer är både vederkvickande och deprimerande: Jag inser att kvinnors rättigheter har stärkts men också att det inte alltid har hänt så mycket som man kan tro.
Är det helt otänkbart i dag
Om vi går tillbaka till fallet med de sju gifta servitriserna: Skulle det kunna hända idag? Absolut inte, hävdar någon, kollektivavtalen är tydliga om turordningsprincipen. Men, säger en annan, många vill ju avskaffa just den paragrafen för småföretagare. Och, inflikar en tredje, går alla uppsägningar regelrätt till egentligen?
De sju gifta servitriserna fann sig inte i uppsägningarna utan överklagade till arbetsdomstolen.
?Nu har som sagt arbetsdomstolens utslag fallit. Det har blivit ett enhälligt ogillande av de gifta servitrisernas yrkande om att återfå sina yrkesanställningar. Arbetsdomstolen stöder sig i sitt utslag i främsta rummet på att såväl arbetsgivare som arbetare, i detta fall restaurantbolaget och de anställdas personalförbund, varit ense om den tillämpning av paragrafen, som nu ägt rum, varför följaktligen en dylik tolkning är förenlig med avtalets bestämmelser.?
Artikelförfattaren konstaterar krasst att man inte känner solidaritet med gifta kvinnliga förvärvsarbetare. Gör vi det idag? Typiska kvinnojobb har inga höga månadslöner. Fortfarande verkar arbetsgivarna tro att det finns en försörjare till med i bilden. Barnmorskors inkomst i förhållande till sjukhusteknikers prövas ständigt. Den sämsta lön jag själv haft var när jag jobbade på bokförlag. Förlagsarbete ansågs som så ?roligt? att man nästan kunde se det som en hobby. Dessutom borde man ju ha en välavlönad man.
Min gubbe har ett typiskt kvinnojobb ? med en lön som kräver en försörjare till. Vi förblir nog både oförlovade och ogifta. Det verkar säkrast så.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.