För nyblivna arbetslösa innebär redan dagens fem karensdagar ett stort ekonomiskt avbräck.
Regeringen har lagt ytterligare ett förslag som försämrar för många med säsongsjobb. Alltså de som jobbar som skidlärare i Åre, som servitriser på Gotland eller som Pippi Långstrump i Vimmerby. Nu vill regeringen göra dessa personer mer motiverade att arbeta, och det låter ju fint tills dess att man får se förslaget. Regeringen föreslår att karensdagarna ska utökas från fem till sju dagar. I dag står den som blir arbetslös utan ersättning i fem dagar innan hon eller han har rätt till a-kassa. Denna period vill regeringen utöka till sju. Några korta meningar beskriver det förändrade förslaget i propositionen: »Karensvillkoret har en viktig funktion i säkerställandet av att redan sysselsatta undviker mellanliggande arbetslöshetsperioder i samband med arbetsbyte. Karensvillkoret syftar också till att undvika att arbetslöshetsförsäkringen används av dem som är arbetslösa mycket begränsad tid. Enligt regeringens mening bör dessa effekter förstärkas.«
MEN VÄNTA NU, vad är det egentligen regeringen påstår? Menar de på fullaste allvar att människor väljer arbetslöshet bara för att det i dag inte är fler än fem karensdagar? Redan i dag innebär ju denna arbetsvecka utan inkomst ett stort ekonomiskt avbräck för många människor. I stället för att komma med förslag på hur det skapas fler arbetstillfällen i exempelvis hotell- och restaurangbranschen, vill regeringen att piskan ska göra jobbet. För den deltidsarbetande småbarnsmamman som jobbar som säsongsanställd innebär förslaget ytterligare två dagar utan inkomst. På vilket sätt skulle dessa två dagar hjälpa henne att snabbare få ett nytt jobb? I propositionen framgår med all önskvärd tydlighet att flera remissinstanser ställer sig mycket kritiska till regeringens förslag. Till de kritiska rösterna sällar sig LO, Saco, TCO, Arbetslöshetskassornas samorganisation och Småföretagarnas arbetslöshetskassa. Försäkringskassan å sin sida tror att fler karensdagar kan leda till att fler personer i stället söker sig till sjukförsäkringen. Endast Arbetsgivarverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv anser att förslaget är bra och »överensstämmer med försäkringens syfte«.
EN AV DE MEST OTÄCKA sakerna med förslaget är att det bara är ett av många i en uppsjö av förändringar som regeringen vill göra. Förändringar som alla har det gemensamt att de drabbar dem som tjänar minst och har mest osäkra anställningsvillkor på svensk arbetsmarknad. Med andra ord slår förändringarna hårdast mot dem som redan är mest skyddslösa. Det är också läskigt att se hur regeringens förslag på förändringar av detta slag duggar tätt som ett vårregn i april. Inte är det så man får människor motiverade att arbeta. Däremot visar regeringen sitt rätta ansikte med all önskvärd tydlighet.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.