I Stockholmsområdet pågår just nu den politiska högerns mest omvälvande experiment. Privatiseringen av bostäder, kollektivtrafik, skolor, daghem och sjukvård går i en rasande takt. Det märks förfärande litet av opposition mot detta. Socialdemokraterna är pinsamt svaga i huvudstaden och i många av de tunga frågorna har de dessutom gått arm i arm med moderaterna. Det gäller till exempel den misslyckade privatiseringen av pendeltågen och de viktiga trafikfrågorna. Oppositionsborgarrådets mest kända insats är att hon lyckades få en minister att avgå.
Även facket är svagt i Stockholm och de övriga storstäderna. Forskaren Anders Kjellberg från Lund skrev för några år sedan en bok om facklig organisationsgrad. Där framgår att inte ens hälften av de privatanställda unga löntagarna i Storstockholm var med i facket 1995.
För facket borde det här vara en kraftig varning. Det är i storstäderna och universitetsstäder de flesta nya jobben kommer. Det är hit ungdomar flyttar för att utbilda sig, hitta nytt jobb och få nya idéer. Om arbetarrörelsen inte är en stark kraft att räkna med i storstäderna, så kommer det att påverka samhället många år framåt.
Det finns inget negativt i att facket och den politiska arbetarrörelsen är starka på mindre orter och i Norrland. Men det är farligt om arbetarrörelsen inte förstår sig på storstäderna och dem som bor där.
Skälet till att moderaterna är största parti i Stockholm tror jag till exempel inte alls är att stockholmare i gemen är överklassare med egoistiska värderingar. Moderaterna har en poäng när de säger att regeringspolitiken är Stockholmsfientlig. Det gäller i pengar men ännu mer i attityder och politiska perspektiv.
För de unga lågavlönade på köksgolven och i hotellkorridorerna imponerar det inte att tala så att ?grabbarna på bruket? lyssnar och förstår. De lever i en annan värld, av långa restider, överfulla pendeltåg, försenade tunnelbanor, höga hyror, andrahandskontrakt och tillfälliga jobb. Ändå flyttar de till storstan och trivs här.
Långsamt håller man inom s-partiet på att vakna inför storstädernas politiska problem. Nyligen blev en av ministrarna, Mona Sahlin, utnämnd till ?storstadsminister?. Även facket försöker nu satsa på storstäderna.
LO:s nya ordförande, Vanja Lundby Wedin, har redan blivit berömd för att hon är den första kvinnan på denna post, är aktivt kristen och vegetarian.
Ännu märkligare är faktiskt att hon är född och uppvuxen i Stockholm. Nya avtalssekreteraren, Håkan Meijer, kommer även han från en stockholmsförort och förrförre LO-basen, Stig Malm, kom från Storstockholm. Annars har det varit glest med folk från städernas förorter bland topparna i LO. Facket växte sig först starkt när bruken och sågverken blev viktiga arbetsplatser. Man måste finnas med även nu, på krogarna, dataföretagen och på alla andra ställen där nya jobb växer fram.
Fackets stora utmaning är att övertyga storstädernas ungdomar om poängen med den fackliga organisationen.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.