Går du till jobbet när du är sjuk?
Ja, säger många. Karensdagen är så dyr, så jag har inte råd att vara hemma för lite snuva.
Syftet med karensdagen var att vi skulle gå till jobbet även om vi var småkrassliga. Vi skulle inte vara för pjoskiga utan vara hemma bara när det var riktigt allvarligt.
Karensdagen infördes 1993. Först minskade sjukskrivningarna. Sedan 1998 har de ökat kraftigt. Hänger det ihop?
När du ändå har betalt en karensdag så kan du lika bra vara hemma flera dagar och se till att bli ordentligt frisk innan du går tillbaka till jobbet. Den korta sjukdomen blir några dagar längre.
Samtidigt är sjuknärvaron på jobbet ett minst lika stort problem som sjukfrånvaron. Den som arbetar med feber, den som inte känner sig ha råd att sova förkylningen ur kroppen, riskerar att få en riktig smäll nästa gång. Rejälare förkylning, längre sjukdom, kanske följdsjukdomar.
Folkhälsan har dock blivit bättre. Fler sjukdomar kan botas och många sjukdomar botas snabbare. Vi lever längre och känner oss friskare.
Ändå ökar sjukskrivningarna.
Det kan vara så enkelt att vi blir friska just genom att vi är hemma från jobbet och kurerar oss. Då är sjukskrivningen bra.
De medicinska framstegen gör också att fler överlever svåra sjukdomar, som de för 20?30 år sedan skulle ha dött av. Men riktigt så kuranta som förr blir de kanske inte. Många balanserar mellan sjukskrivning och jobb. I sjukstatistiken blir den som räddats en belastning, en kostnad. Men detta levande liv är ett bättre alternativ än graven.
Är det jobbet som gör dig sjuk? Ja, ibland. Stora neddragningar och besparingar under 1990-talet har lett till stress och sjukdom nu. Därför diskuteras att arbetsgivaren ska ta ett större ansvar. Det ska kosta mer för arbetsgivaren att ha en dålig arbetsplats där folk blir sjuka.
Sedan 1992 betalar arbetsgivaren de första två veckornas sjuklön innan försäkringskassan tar över. Arbetsgivarperioden infördes när Sverige hade hög arbetslöshet. Samtidigt började människor slås ut från de fasta jobben. Fler har tillfälliga jobb, särskilt de med sämre hälsa, kvinnor och småbarnsföräldrar. Och arbetslöshet och otrygghet i jobbet leder nästan alltid till sämre hälsa.
Arbetsgivarnas större ekonomiska ansvar har inte lett till att sjukskrivningarna har minskat. Det är en bra idé i teorin. I praktiken har den nästan bara negativa effekter.
Arbetsgivaren kan göra mycket för att undvika sjukdom och olyckor. Han kan se till att de anställda trivs på jobbet, han kan bygga bort fysiska risker och utbilda bra arbetsledare. Men arbetsgivaren kan inte hjälpa när influensan kommer eller när föräldrarna smittas av barnens förkylning eller vattenkoppor. Korta sjukdomar har sällan med jobbet att göra, men betalas av jobbet.
Arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen har inte lett till färre sjukskrivningar eller tryggare jobb. Därför är det fel att bygga vidare på den.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.