Kajsa Ingemarsson är författare och komiker. Just nu aktuell som programledare för »Teveteve«.
Det är klart att jag tycker män och kvinnor ska ha lika rättigheter. Det är klart tjejer ska ha lika mycket betalt som killar och ? gäsp, lika mycket att säga till om.
Så självklart att man blir uttråkad. Inte sant?
Men hur självklart är det egentligen? Låt mig ta ett exempel från min värld.
För några veckor sedan hamnade jag i den eviga, oändligt tröttsamma diskussionen om varför det finns så få roliga tjejer. Excuse me, men vem har hittat på den frågan? Någon som är blind, eller döv, eller som möjligen suttit inlåst i en isolerad källare de senaste tjugo åren.
Hur som helst, suckande sa jag som jag brukar: Att det inte finns ont om roliga tjejer. Men att det däremot finns ganska gott om mindre begåvade killar med ofattbart gott självförtroende som inte har något emot att bre ut sig.
I det här fallet råkade det vara en tv-producent jag talade med. Han (ja, vad annars?) höll fast vid sin ståndpunkt: Väldigt få tjejer funkar i komiska sammanhang.
Själv hade han producerat massor med roliga program, sa han, och varje gång hade han samma problem att fylla jämlikhetskvoten med kul tjejer som kunde ta för sig. Jag frågade om han någonsin funderat på om det kanske inte var tjejerna det var fel på, utan sammanhanget.
Men nej, så var det inte. Istället lanserade han, på fullaste allvar, följande »sanning«: En smart tjej som inte har vett att bre ut sig är alltid sämre än en halvkorkad kille som gör det.
Mm, känn på den?
Jag känner en tjej som medverkar i ett av Sveriges populäraste humorprogram. En gång fick hon höra att hon inte kunde vara med i ett av avsnitten eftersom de redan hade en »kul blondin«.
Att fyra män i kort hår och kostym medverkade i samma program var däremot inget problem.
Så mycket för att försöka »bre ut sig«.
När jag hörde om det där kände jag mig lite beklämd. Till en början. Sedan slutade jag med det och blev FÖRBANNAD istället.
Tänk vad läskigt många sammanhang och arbetsplatser där det funkar så här! Män sätter upp kriterierna för vad som är bra och avgör sedan vilka kvinnor som når upp till den standarden. Skulle det, mot förmodan, bli för många så tar man sig bara friheten att välja bort några. Det viktiga är ju att balansen inte rubbas.
Nä, kanske borde man inte bli uttråkad av jämlikhetsfrågorna, kanske borde man bli förbannad lite oftare istället.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.