Nej, jag ska inte falla för frestelsen att försöka utse en enda
människa till detta årtusendes viktigaste eller märkvärdigaste. Det finns så många andra som gör topplistor.
I stället ska jag skriva om just dig. Det stora under vårt årtusende är erkännandet av din och alla andra enskilda människors rätt och värde.
Förr var människan till för överheten. Det gällde att tjäna och lyda hövdingen eller godsherren, kungen och fogden, husbonden och disponenten. På det andliga planet tillhölls människorna att frukta och lyda gud, biskopen, prästen och så småningom även skolläraren.
Den familj och samhällsklass man var född till avgjorde den enskildes plats i samhället och möjligheter att utvecklas. Egna önskemål och förutsättningar spelade en mindre roll.
Är det inte så fortfarande? Jo, till viss del. Men det demokratiska genombrottet har inneburit ett erkännande av varje människas okränkbarhet och alla människors lika värde. Från undersåte till medborgare. Det har manifesterats i den allmänna rösträtten och i flera internationella lagar och fördrag.
Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna börjar så här: ?Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla emot varandra i en anda av broderskap.? Deklarationen slår bland annat även fast rätten till gratis utbildning, tanke- och religionsfrihet, rätten till arbete och att vara med i fackföreningar.
Den internationella organisationen av stater, FN, gör alltså inte bara upp ett regelverk sinsemellan för att undvika nya krig mellan länderna ? det var ju FNs mål och syfte. Man tar även på sig att garantera varje enskild individs rätt till säkerhet, trygghet och personlig utveckling. Det är något helt nytt i synen på människan.
Utan kollektivets styrka står sig den enskilde slätt. När fackföreningen försvarar sina rättigheter och sin ställning så är det för att skydda den enskilde medlemmens frihet och utveckling. Lön. Anställningstrygghet. Inflytande på jobbet.
För några år sedan hade Svenska Arbetsgivareföreningen en kampanj med mottot ?Satsa på dig själv?. Tanken bakom var att man skulle vända sig bort från fackföreningen. Men det blev inte så. Folk i Sverige satsar mer än någonsin på sig själva. Framför allt satsar med kraft och energi på utbildning, sin egen och sina barns. Men de får också hjälp av det stora kollektivet, samhället, i form av skolor, lärare och studiestöd, annars skulle det aldrig gå.
Vår gamle statsminister Tage Erlander sa ofta att det gemensamma ökar människans frihet, det minskar det inte.
Vi utvecklar vår personlighet och våra intressen på ett sätt som vore otänkbart bara för några decennier sedan. Samtidigt är vi i högre utsträckning än någonsin med i fackliga organisationer. Att satsa på sig själv betyder alltså inte att strunta i andra.
Därför är årtusendes människa du och alla andra individer. Genom att hålla samman kan vi förändra.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.