Visst är pengarna, mammon, vår tids och vårt årtusendes verkligt stora gud. Större än Buddha, Jahve och Allah. Och börsmäklare och ekonomiskribenter har blivit vår tids predikanter som slagit ut både prästerna och mullorna. Med den viktiga skillnaden att bland mammons dyrkare finns ingen sekterism.
Dansen kring guldkalven beskrevs redan i Bibeln och där fördömdes människorna. Du kan inte tjäna både gud och mammon. Människorna valde mammon.
Vi ser det här hemma i Sverige där så många värden mäts i pengar och där marknaden alltför ofta sätts före människan. Konkurrens sätts före samverkan även på områden där konkurrens är helt väsensfrämmande.
Häromkvällen hörde jag en chef på den nyöppnade barnakuten på Danderyds sjukhus förklara i TV varför hans avdelning inte kan ta emot så många sjuka barn. ?Vi måste ge vinst. Blir det inte överskott går vi i konkurs som vilket företag som helst.? Å andra sidan, om barnen blir friskare får sjukhuset inga patienter och då blir det väl också konkurs?
I år får den tyske författaren Günther Grass nobelpriset i litteratur. Litteraturpriset är det mest omsvärmade, för böcker kan nästan alla läsa och bedöma.
De andra prisen, i kemi och fysik och medicin, går inte att bedöma för den som inte är vetenskapsman själv. De här vetenskapernas framsteg leder ändå väldigt ofta till resultat som vi människor får glädje av. Pristagaren har gjort något för mänskligheten i idealisk riktning, så som Alfred Nobel skrev i sitt testamente.
Men vad ska man säga om nobelpriset i ekonomi? Vem får glädje av denna vetenskaps resultat? Det är en djupt politisk fråga. De andra nobelpristagarna får pris för att de skriver underbart eller gör människor friskare och lyckligare. Men i ekonomi kan man, som t ex Milton Friedman, belönas för att göra folk fattiga och olyckliga.
Men visst finns det även ekonomiska uppfinningar som har varit till glädje för mänskligheten. Bankväsendet gjorde handel och betalningar enklare. I modern tid har vi postgirot, ännu smartare. Och bankomaten, som gjort livet lättare för vanligt folk. Arbetslöshetskassan och sjukförsäkringar är förnämliga skapelser som har gjort livet tryggare. Alla värda att prisa.
Efter kommunismens sammanbrott har kapitalismen förklarat sig som vinnare. Men superkapitalismen blir allt mer girig och självförstörande. Aktieägarna kräver allt högre vinster samtidigt som priset på pengar, räntorna, faktiskt sjunker över hela världen. Det är en följd av tillgång och efterfrågan och hänger samman med att kapitalet får en mindre roll i ekonomin. Kapital är inte längre en bristvara i ekonomin, men det vill inte de som äger kapital acceptera. I stället far kapitalet jorden runt i en nervös jakt på tillräckligt lönsamma investeringar.
Nu är det kunskap som gäller, människor med kunskap. Så nästa årtusendes gud kommer inte att vara mammon, utan i stället, förhoppningsvis, människan.
In Shalah – om gud vill.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.