Nyheter brännskador

Arbetsmiljöinspektören: ”Stress gör säkert sitt till”

Många brännskador skulle kunna undvikas om man tog itu med de verkliga bovarna: stress, bristande rutiner och dåligt utformade lokaler. Det säger arbetsmiljöinspektör Pernilla Bergman.

Publicerad 6 december 2017
Arbetsmiljöinspektören: ”Stress gör säkert sitt till”
Statistik baserad på godkända arbetsolyckor i restaurang åren 2010–2016. Skador orsakade av hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla. Foto: Colourbox
Pernilla Bergman.

– Vi vet att stress är ett vanligt problem i restaurangbranschen. Det gör säkert sitt till. Om man inte har tid att göra som man ska, kanske man gör misstag, säger Pernilla Bergman, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverkets region Öst.

Hon tror att det finns flera orsaker till att anställda bränner sig, som inte direkt handlar om stekhällar, ugnar eller fritöser. En är dålig logistik i köken.
– Det ökar naturligtvis på risken om man inte har tänkt till logistiskt hur arbetet ska planeras om man är flera stycken i köket och det kanske är trångt. Då kommer även det här med stressen in. Man kanske inte har tid att vänta, utan står där och jonglerar med heta frityroljor i stället.

Restaurangbranschens vanligaste olyckor 2010–2016

  1. Brännskada
  2. Fallolycka
  3. Skuren av kniv
  4. Skuren av övrigt, typ glas, plåt eller keramik

Källa: Afa Försäkring

En annan är att branschen inte alltid är så bra på introduktion av nyanställda.
– Det är en bransch med många unga. De behöver få ordentliga instruktioner och handledning kring hur man ska göra saker på säkra sätt, säger Pernilla Bergman.

Men det är också viktigt för mer rutinerad personal att ha väl inarbetade rutiner kring farliga arbetsmoment.
– Det är viktigt att man alltid gör på samma sätt. Då är det viktigt att det finns ett ledarskap som säger att: »I det här köket gör vi så här«. Annars finns det risk att olika anställda tycker att man ska göra på deras sätt.

Alla behöver veta var riskerna finns och hur man arbetar säkert med dem.

En brännskadeolycka per dag

  • Under åren 2010–2016 hade restaurangbranschen cirka 2900 godkända arbetsolyckor med koppling till brännskador. Det är i snitt en per dag.
  • 2100 kvinnor och 800 män fick skador på grund av hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla.
  • Cirka 840 av olyckorna var allvarliga och för cirka 96 personer ledde olyckan till medicinsk invaliditet.

Statistiken bygger på arbetsolycksfall som fått ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada.
Källa: Afa Försäkring

Pernilla Bergman tycker att det bästa är om alla har kunskap kring arbetsmoment där det finns brännskaderisk.
– Man jobbar ju som ett team, och följer efter varandras moment. Alla behöver veta var riskerna finns och hur man arbetar säkert med dem. Alla behöver ha en helhetsbild.

Hon tror också att många arbetsplatser skulle behöva uppdatera sina första-hjälpen-lådor. Det finns gott om nya produkter som kan vara bra att ha i händelse av en brännskada, men många arbetsgivare nöjer sig med att lite slentrianmässigt köpa in plåster och möjligtvis ögonskölj.
– Några ställen jag har varit på har haft någon kylgel, men det är oftast bara standardsakerna. Jag tjatar alltid om riskbedömning: första hjälpen ska vara kopplat till de risker som finns i verksamheten. Har man risk för svåra brännskador, så ska man ju ha hjälp för sådana situationer.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Nyheter studier

”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”

HRF:aren Roger Alis är nästan halvvägs genom utbildningen till ämneslärare i historia och samhällskunskap. Till sin B-uppsats i historia har han och en kursare tagit reda på hur Hotellrevyn och HRF bidrog till synen på invandrare under 1960-talet.

Publicerad 14 januari 2020 Kommentera
”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”
Roger Alis och studiekamraten Zaid Jamal har tittat på bilden av invandrare i Hotellrevyn under 1960-talet. Porträtt: Melker Dahlstrand

Hur valde ni ämnet?
– Vi skulle skriva något historiskt. Vi var intresserade av hur fackföreningsrörelsen förhållit sig till arbetskraftsinvandring historiskt. Jag har varit fackligt engagerad i HRF tidigare, och tyckte att det var intressant att skriva om min egen fackförening. Hotellrevyn var inte, som den är i dag, en självständig tidning på den tiden. De som skrev där var ofta representanter för facket så då kändes det naturligt att titta på den. Sedan var vi tvungna att smalna av frågeställningen, då blev det de här åren.

Hur gick ni till väga?
– Vi satt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Flemingsberg och gick igenom alla nummer av Hotellrevyn mellan 1960 och 1967. Vi kollade allting som hade med arbetskraftsinvandring och beskrivningar av detta att göra. Sedan gick vi igenom det.

Vad kunde ni dra för slutsatser?
– Man gjorde en tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare, det var tydligt att man talade i ett ”vi och dem” baserad på om man var född här eller inte. De sista åren så kunde vi dock se en förändring i hur ”vi:et” även kunde inkludera utlandsfödda arbetare, om än en villkorad inkludering som krävde ett fackligt medlemskap.

Fakta: Uppsatsen

B-uppsatsen är skriven av Roger Alis och Zaid Jamal vid Södertörns Högskola. Titeln är ”Villkorad inkludering? En kvalitativ studie om skapandet av ”vi och de andra” i Svensk Hotell-Revy mellan 1960-1967.” Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan höra av sig till lisa.castilla@hotellrevyn.se.

Var det något som förvånade er?
– Jag trodde att beskrivningarna av arbetskraftsinvandrare skulle vara värre än vad de var, om man tänker på hur det var i samhället då. Men det var ofta ganska tolerant skrivet. Man gav dem inte en massa egenskaper. Jag tycker också att skribenterna, framför allt mot slutet, var väldigt duktiga på att argumentera för sin sak. De var ganska bra på att förklara sin syn på varför arbetskraftinvandring var dåligt, att det inte handlade om rasism.

Väckte resultatet ytterligare frågor?
– Ja, det skulle vara intressant att titta mer på hur kritiken mot arbetarrörelsen såg ut. Då skulle man kanske vilja titta på LO:s tidningar eller lite bredare på något annat sätt.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här