Nyheter brännskador

Arbetsmiljöinspektören: ”Stress gör säkert sitt till”

Många brännskador skulle kunna undvikas om man tog itu med de verkliga bovarna: stress, bristande rutiner och dåligt utformade lokaler. Det säger arbetsmiljöinspektör Pernilla Bergman.

Publicerad 6 december 2017
Arbetsmiljöinspektören: ”Stress gör säkert sitt till”
Statistik baserad på godkända arbetsolyckor i restaurang åren 2010–2016. Skador orsakade av hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla. Foto: Colourbox
Pernilla Bergman.

– Vi vet att stress är ett vanligt problem i restaurangbranschen. Det gör säkert sitt till. Om man inte har tid att göra som man ska, kanske man gör misstag, säger Pernilla Bergman, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverkets region Öst.

Hon tror att det finns flera orsaker till att anställda bränner sig, som inte direkt handlar om stekhällar, ugnar eller fritöser. En är dålig logistik i köken.
– Det ökar naturligtvis på risken om man inte har tänkt till logistiskt hur arbetet ska planeras om man är flera stycken i köket och det kanske är trångt. Då kommer även det här med stressen in. Man kanske inte har tid att vänta, utan står där och jonglerar med heta frityroljor i stället.

Restaurangbranschens vanligaste olyckor 2010–2016

  1. Brännskada
  2. Fallolycka
  3. Skuren av kniv
  4. Skuren av övrigt, typ glas, plåt eller keramik

Källa: Afa Försäkring

En annan är att branschen inte alltid är så bra på introduktion av nyanställda.
– Det är en bransch med många unga. De behöver få ordentliga instruktioner och handledning kring hur man ska göra saker på säkra sätt, säger Pernilla Bergman.

Men det är också viktigt för mer rutinerad personal att ha väl inarbetade rutiner kring farliga arbetsmoment.
– Det är viktigt att man alltid gör på samma sätt. Då är det viktigt att det finns ett ledarskap som säger att: »I det här köket gör vi så här«. Annars finns det risk att olika anställda tycker att man ska göra på deras sätt.

Alla behöver veta var riskerna finns och hur man arbetar säkert med dem.

En brännskadeolycka per dag

  • Under åren 2010–2016 hade restaurangbranschen cirka 2900 godkända arbetsolyckor med koppling till brännskador. Det är i snitt en per dag.
  • 2100 kvinnor och 800 män fick skador på grund av hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla.
  • Cirka 840 av olyckorna var allvarliga och för cirka 96 personer ledde olyckan till medicinsk invaliditet.

Statistiken bygger på arbetsolycksfall som fått ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada.
Källa: Afa Försäkring

Pernilla Bergman tycker att det bästa är om alla har kunskap kring arbetsmoment där det finns brännskaderisk.
– Man jobbar ju som ett team, och följer efter varandras moment. Alla behöver veta var riskerna finns och hur man arbetar säkert med dem. Alla behöver ha en helhetsbild.

Hon tror också att många arbetsplatser skulle behöva uppdatera sina första-hjälpen-lådor. Det finns gott om nya produkter som kan vara bra att ha i händelse av en brännskada, men många arbetsgivare nöjer sig med att lite slentrianmässigt köpa in plåster och möjligtvis ögonskölj.
– Några ställen jag har varit på har haft någon kylgel, men det är oftast bara standardsakerna. Jag tjatar alltid om riskbedömning: första hjälpen ska vara kopplat till de risker som finns i verksamheten. Har man risk för svåra brännskador, så ska man ju ha hjälp för sådana situationer.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här