Många brännskador skulle kunna undvikas om man tog itu med de verkliga bovarna: stress, bristande rutiner och dåligt utformade lokaler. Det säger arbetsmiljöinspektör Pernilla Bergman.
– Vi vet att stress är ett vanligt problem i restaurangbranschen. Det gör säkert sitt till. Om man inte har tid att göra som man ska, kanske man gör misstag, säger Pernilla Bergman, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverkets region Öst.
Hon tror att det finns flera orsaker till att anställda bränner sig, som inte direkt handlar om stekhällar, ugnar eller fritöser. En är dålig logistik i köken.
– Det ökar naturligtvis på risken om man inte har tänkt till logistiskt hur arbetet ska planeras om man är flera stycken i köket och det kanske är trångt. Då kommer även det här med stressen in. Man kanske inte har tid att vänta, utan står där och jonglerar med heta frityroljor i stället.
Restaurangbranschens vanligaste olyckor 2010–2016
- Brännskada
- Fallolycka
- Skuren av kniv
- Skuren av övrigt, typ glas, plåt eller keramik
En annan är att branschen inte alltid är så bra på introduktion av nyanställda.
– Det är en bransch med många unga. De behöver få ordentliga instruktioner och handledning kring hur man ska göra saker på säkra sätt, säger Pernilla Bergman.
Men det är också viktigt för mer rutinerad personal att ha väl inarbetade rutiner kring farliga arbetsmoment.
– Det är viktigt att man alltid gör på samma sätt. Då är det viktigt att det finns ett ledarskap som säger att: »I det här köket gör vi så här«. Annars finns det risk att olika anställda tycker att man ska göra på deras sätt.
Alla behöver veta var riskerna finns och hur man arbetar säkert med dem.
En brännskadeolycka per dag
- Under åren 2010–2016 hade restaurangbranschen cirka 2900 godkända arbetsolyckor med koppling till brännskador. Det är i snitt en per dag.
- 2100 kvinnor och 800 män fick skador på grund av hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla.
- Cirka 840 av olyckorna var allvarliga och för cirka 96 personer ledde olyckan till medicinsk invaliditet.
Pernilla Bergman tycker att det bästa är om alla har kunskap kring arbetsmoment där det finns brännskaderisk.
– Man jobbar ju som ett team, och följer efter varandras moment. Alla behöver veta var riskerna finns och hur man arbetar säkert med dem. Alla behöver ha en helhetsbild.
Hon tror också att många arbetsplatser skulle behöva uppdatera sina första-hjälpen-lådor. Det finns gott om nya produkter som kan vara bra att ha i händelse av en brännskada, men många arbetsgivare nöjer sig med att lite slentrianmässigt köpa in plåster och möjligtvis ögonskölj.
– Några ställen jag har varit på har haft någon kylgel, men det är oftast bara standardsakerna. Jag tjatar alltid om riskbedömning: första hjälpen ska vara kopplat till de risker som finns i verksamheten. Har man risk för svåra brännskador, så ska man ju ha hjälp för sådana situationer.