Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Arbetsdomstolen får avgöra vem som lagade maten

Jonas Andersson arbetade som kock sommaren 2001- enligt honom själv. Arbetsgivaren säger att Jonas var köksbiträde. Nu ska Arbetsdomstolen avgöra vem som lagade maten.

Publicerad 30 september 2003

Kocken Jonas Andersson från Kalmar känner sig lurad på lön och semesterersättning på sitt första jobb. Sommaren 2001 arbetade han på en restaurang på Öland. Men arbetsgivaren säger att Jonas bara var köksbiträde och ska ha lön som ett sådant.

Jonas, som hunnit fylla 20 år, har nu varit i Arbetsdomstolen för att få rätt.
? Det var inte vad jag drömt om att hamna i domstol, men jag vet att jag sökte jobb som kock, anställdes som kock och har arbetat kvällstid som kock, oftast ensam, berättar Jonas Andersson (bilden).

Jonas Andersson

Jonas började sommarjobba på restaurangen midsommarafton 2001. Han fick 70 kronor i timmen. Jonas visste inte då att lönen för en kock skulle vara lägst 78:50 enligt avtalet.
Arbetsuppgifterna var att laga mat tillsammans med en annan kockkollega. Efter midsommar anställde arbetsgivaren en tredje kock med 20 års erfarenhet, men den kocken ville bara arbeta dagtid. Jonas och hans kollega fick ta kvällarna. Arbetsgivaren beslöt att det bara fick vara en kock i köket per kväll, alltså fick de två yngre kockarna arbeta varannan kväll. De var överens om det.

När arbetsgivaren började strula gick Jonas med i HRF.
Arbetsgivaren hade avslutat Jonas anställning den 3 augusti, fyra dagar innan anställningen skulle avslutas enligt anställningsbeviset. Orsaken var att Jonas hade blivit sjuk. Arbetsgivaren har kollektivavtal med HRF i form av hängavtal.

– Vi har valt att driva tvisten om kollektivavtalsbrott, säger HRF:s ombudsman Ewa Silverberg-Liljeros. Hon och juristen Mattias Landgren från LO-TCO Rättsskydd har hjälpt Jonas Andersson med ärendet.
– För HRF är det en viktig princip att avtalet följs för att undvika lönedumpning. Jonas var 18 år och utförde kvalificerade arbetsuppgifter. Han ska ha lön enligt avtalet som kvalificerad yrkesarbetare, säger Ewa Silverberg-Liljeros.

Ewa Silverberg-Liljeros försökte få arbetsgivaren med på en förlikning, men det misslyckades. Då rörde det sig bara om några tusen för utebliven lön.
När ärendet nått Arbetsdomstolen har summan växt. HRF anser att arbetsgivaren ska ge Jonas Andersson 20 525 kronor för utebliven lön, 2611 kronor i semesterersättning och ett allmänt skadestånd på 5 000 kronor. Samtidigt kräver facket ett allmänt skadestånd på 40 000 kronor för brott mot kollektivavtalet samt ersättning för rättegångskostnader.

Arbetsgivaren Ninewah Ankidos advokat, Roland Armholdt, vill varken betala mer lön eller skadestånd. Arbetsgivaren kallade in flera vittnen till domstolen som bevis för att Jonas Andersson inte hade arbetat självständigt som kock i köket.
Förutom arbetsgivaren hade ingen av de som vittnade varit i köket på kvällarna. Ändå vittnade de om att Jonas bara hjälpt till, skalat potatis, gjort sallad, rullat bestick och stått i disken.
Frågan är, vem lagade maten åt gästerna varannan kväll? Den 4 november kommer Arbetsdomstolens dom.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här