Jonas Andersson arbetade som kock sommaren 2001 – enligt honom själv. Arbetsgivaren säger att Jonas var köksbiträde. Nu ska Arbetsdomstolen avgöra vem som lagade maten.
Kocken Jonas Andersson från Kalmar känner sig lurad på lön och semesterersättning på sitt första jobb.
Sommaren 2001 arbetade han på en restaurang på Öland. Men arbetsgivaren säger att Jonas bara var köksbiträde och ska ha lön som ett sådant.
Jonas, som hunnit fylla 20 år, har nu varit i Arbetsdomstolen för att få rätt.
– Det var inte vad jag drömt om att hamna i domstol, men jag vet att jag sökte jobb som kock, anställdes som kock och har arbetat kvällstid som kock, oftast ensam, berättar Jonas Andersson.
Jonas började sommarjobba på restaurangen midsommarafton 2001.
Han fick 70 kronor i timmen. Jonas visste inte då att lönen för en kock skulle vara lägst 78:50 enligt avtalet.
Arbetsuppgifterna var att laga mat tillsammans med en annan kockkollega.
Efter midsommar anställde arbetsgivaren en tredje kock med 20 års erfarenhet, men den kocken ville bara arbeta dagtid.
Jonas och hans kollega fick ta kvällarna. Arbetsgivaren beslöt att det bara fick vara en kock i köket per kväll, alltså fick de två yngre kockarna arbeta varannan kväll. De var överens om det.
När arbetsgivaren började strula gick Jonas med i HRF.
Arbetsgivaren hade avslutat Jonas anställning den 3 augusti, fyra dagar innan anställningen skulle avslutas enligt anställningsbeviset.
Orsaken var att Jonas hade blivit sjuk. Arbetsgivaren har kollektivavtal med HRF i form av hängavtal.
– Vi har valt att driva tvisten om kollektivavtalsbrott, säger HRF:s ombudsman Ewa Silverberg-Liljeros. Hon och juristen Mattias Landgren från LO-TCO Rättsskydd har hjälpt Jonas Andersson med ärendet.
– För HRF är det en viktig princip att avtalet följs för att undvika lönedumpning. Jonas var 18 år och utförde kvalificerade arbetsuppgifter. Han ska ha lön enligt avtalet som kvalificerad yrkesarbetare, säger Ewa Silverberg-Liljeros.
Ewa Silverberg-Liljeros försökte få arbetsgivaren med på en förlikning, men det misslyckades.
Då rörde det sig bara om några tusen för utebliven lön.
När ärendet nått Arbetsdomstolen har summan växt. HRF anser att arbetsgivaren ska ge Jonas Andersson 20 525 kronor för utebliven lön, 2 611 kronor i semesterersättning och ett allmänt skadestånd på 5 000 kronor. Samtidigt kräver facket ett allmänt skadestånd på 40 000 kronor för brott mot kollektivavtalet samt ersättning för rättegångskostnader.
Arbetsgivaren Ninewah Ankidos advokat, Roland Armholdt, vill varken betala mer lön eller skadestånd. Arbetsgivaren kallade in flera vittnen till domstolen som bevis för att Jonas Andersson inte hade arbetat självständigt som kock i köket.
Förutom arbetsgivaren hade ingen av de som vittnade varit i köket på kvällarna. Ändå vittnade de om att Jonas bara hjälpt till, skalat potatis, gjort sallad, rullat bestick och stått i disken.
Frågan är, vem lagade maten åt gästerna varannan kväll? Den 4 november kommer Arbetsdomstolens dom.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.