Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Arbetsdomstolen får avgöra vem som lagade maten

Jonas Andersson arbetade som kock sommaren 2001- enligt honom själv. Arbetsgivaren säger att Jonas var köksbiträde. Nu ska Arbetsdomstolen avgöra vem som lagade maten.

Publicerad 30 september 2003

Kocken Jonas Andersson från Kalmar känner sig lurad på lön och semesterersättning på sitt första jobb. Sommaren 2001 arbetade han på en restaurang på Öland. Men arbetsgivaren säger att Jonas bara var köksbiträde och ska ha lön som ett sådant.

Jonas, som hunnit fylla 20 år, har nu varit i Arbetsdomstolen för att få rätt.
? Det var inte vad jag drömt om att hamna i domstol, men jag vet att jag sökte jobb som kock, anställdes som kock och har arbetat kvällstid som kock, oftast ensam, berättar Jonas Andersson (bilden).

Jonas Andersson

Jonas började sommarjobba på restaurangen midsommarafton 2001. Han fick 70 kronor i timmen. Jonas visste inte då att lönen för en kock skulle vara lägst 78:50 enligt avtalet.
Arbetsuppgifterna var att laga mat tillsammans med en annan kockkollega. Efter midsommar anställde arbetsgivaren en tredje kock med 20 års erfarenhet, men den kocken ville bara arbeta dagtid. Jonas och hans kollega fick ta kvällarna. Arbetsgivaren beslöt att det bara fick vara en kock i köket per kväll, alltså fick de två yngre kockarna arbeta varannan kväll. De var överens om det.

När arbetsgivaren började strula gick Jonas med i HRF.
Arbetsgivaren hade avslutat Jonas anställning den 3 augusti, fyra dagar innan anställningen skulle avslutas enligt anställningsbeviset. Orsaken var att Jonas hade blivit sjuk. Arbetsgivaren har kollektivavtal med HRF i form av hängavtal.

– Vi har valt att driva tvisten om kollektivavtalsbrott, säger HRF:s ombudsman Ewa Silverberg-Liljeros. Hon och juristen Mattias Landgren från LO-TCO Rättsskydd har hjälpt Jonas Andersson med ärendet.
– För HRF är det en viktig princip att avtalet följs för att undvika lönedumpning. Jonas var 18 år och utförde kvalificerade arbetsuppgifter. Han ska ha lön enligt avtalet som kvalificerad yrkesarbetare, säger Ewa Silverberg-Liljeros.

Ewa Silverberg-Liljeros försökte få arbetsgivaren med på en förlikning, men det misslyckades. Då rörde det sig bara om några tusen för utebliven lön.
När ärendet nått Arbetsdomstolen har summan växt. HRF anser att arbetsgivaren ska ge Jonas Andersson 20 525 kronor för utebliven lön, 2611 kronor i semesterersättning och ett allmänt skadestånd på 5 000 kronor. Samtidigt kräver facket ett allmänt skadestånd på 40 000 kronor för brott mot kollektivavtalet samt ersättning för rättegångskostnader.

Arbetsgivaren Ninewah Ankidos advokat, Roland Armholdt, vill varken betala mer lön eller skadestånd. Arbetsgivaren kallade in flera vittnen till domstolen som bevis för att Jonas Andersson inte hade arbetat självständigt som kock i köket.
Förutom arbetsgivaren hade ingen av de som vittnade varit i köket på kvällarna. Ändå vittnade de om att Jonas bara hjälpt till, skalat potatis, gjort sallad, rullat bestick och stått i disken.
Frågan är, vem lagade maten åt gästerna varannan kväll? Den 4 november kommer Arbetsdomstolens dom.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter konkurs

Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut

I juli var konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen elva procent fler än för ett år sedan. Personalbrist är en bidragande orsak, tror Richard Damberg på kreditupplysningsföretaget UC.

Publicerad 3 augusti 2021 Kommentera
Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut
Konkurserna inom hotell och restaurang ökade i juli. En orsak är personalbrist, säger UC. Foto: Lisa Castilla
Richard Damberg. Foto: UC

Förra sommaren innebar ett välkommet avbrott i en fallande ekonomi för branschens företag. Men med hösten hopade sig återigen problem.
Smittan ökade, restriktioner skärptes och många tvingades ställa in de avgörande julborden.
Det, i kombination med små marginaler, resulterade i att hotell- och restaurangföretag toppade konkursstatistiken för 2020.

I våras minskade antalet konkurser, för att i juli åter vända uppåt.
– Det finns dels gamla skulder som gör att de här företagen går i konkurs. Men jag har hört från många håll att personalbrist är ett stort problem, säger Richard Damberg, kreditexpert på UC.

Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut

Enligt honom har många som jobbat i branschen sökt sig till andra sektorer eller börjat studera.
– Om det fanns fler att anställa skulle många företag kunna ha högre omsättning.

Men allt är inte nattsvart. UC gör bedömningen att efterfrågan kommer att öka.
– Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här