Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Arbetsdomstolen får avgöra vem som lagade maten

Jonas Andersson arbetade som kock sommaren 2001- enligt honom själv. Arbetsgivaren säger att Jonas var köksbiträde. Nu ska Arbetsdomstolen avgöra vem som lagade maten.

Publicerad 30 september 2003

Kocken Jonas Andersson från Kalmar känner sig lurad på lön och semesterersättning på sitt första jobb. Sommaren 2001 arbetade han på en restaurang på Öland. Men arbetsgivaren säger att Jonas bara var köksbiträde och ska ha lön som ett sådant.

Jonas, som hunnit fylla 20 år, har nu varit i Arbetsdomstolen för att få rätt.
? Det var inte vad jag drömt om att hamna i domstol, men jag vet att jag sökte jobb som kock, anställdes som kock och har arbetat kvällstid som kock, oftast ensam, berättar Jonas Andersson (bilden).

Jonas Andersson

Jonas började sommarjobba på restaurangen midsommarafton 2001. Han fick 70 kronor i timmen. Jonas visste inte då att lönen för en kock skulle vara lägst 78:50 enligt avtalet.
Arbetsuppgifterna var att laga mat tillsammans med en annan kockkollega. Efter midsommar anställde arbetsgivaren en tredje kock med 20 års erfarenhet, men den kocken ville bara arbeta dagtid. Jonas och hans kollega fick ta kvällarna. Arbetsgivaren beslöt att det bara fick vara en kock i köket per kväll, alltså fick de två yngre kockarna arbeta varannan kväll. De var överens om det.

När arbetsgivaren började strula gick Jonas med i HRF.
Arbetsgivaren hade avslutat Jonas anställning den 3 augusti, fyra dagar innan anställningen skulle avslutas enligt anställningsbeviset. Orsaken var att Jonas hade blivit sjuk. Arbetsgivaren har kollektivavtal med HRF i form av hängavtal.

– Vi har valt att driva tvisten om kollektivavtalsbrott, säger HRF:s ombudsman Ewa Silverberg-Liljeros. Hon och juristen Mattias Landgren från LO-TCO Rättsskydd har hjälpt Jonas Andersson med ärendet.
– För HRF är det en viktig princip att avtalet följs för att undvika lönedumpning. Jonas var 18 år och utförde kvalificerade arbetsuppgifter. Han ska ha lön enligt avtalet som kvalificerad yrkesarbetare, säger Ewa Silverberg-Liljeros.

Ewa Silverberg-Liljeros försökte få arbetsgivaren med på en förlikning, men det misslyckades. Då rörde det sig bara om några tusen för utebliven lön.
När ärendet nått Arbetsdomstolen har summan växt. HRF anser att arbetsgivaren ska ge Jonas Andersson 20 525 kronor för utebliven lön, 2611 kronor i semesterersättning och ett allmänt skadestånd på 5 000 kronor. Samtidigt kräver facket ett allmänt skadestånd på 40 000 kronor för brott mot kollektivavtalet samt ersättning för rättegångskostnader.

Arbetsgivaren Ninewah Ankidos advokat, Roland Armholdt, vill varken betala mer lön eller skadestånd. Arbetsgivaren kallade in flera vittnen till domstolen som bevis för att Jonas Andersson inte hade arbetat självständigt som kock i köket.
Förutom arbetsgivaren hade ingen av de som vittnade varit i köket på kvällarna. Ändå vittnade de om att Jonas bara hjälpt till, skalat potatis, gjort sallad, rullat bestick och stått i disken.
Frågan är, vem lagade maten åt gästerna varannan kväll? Den 4 november kommer Arbetsdomstolens dom.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här