Nyheter asylboende

Anställda på asylboenden varslas

Migrationsverket stänger nu en stor del av landets asylboenden. Många av dem är branscharbetsplatser som sadlat om. Nu varslas anställda runt om i landet om uppsägning.

Publicerad 17 oktober 2016
Anställda på asylboenden varslas
Allt färre asylsökande gör att behovet av asylboenden minskar. Foto: Mostphotos

– Vi avvecklar boenden för att inte stå med tomma boendeplatser och samtidigt tvingas betala för dem. Det är ett ekonomiskt ansvar vi har. Efter förra hösten har antalet asylsökande sjunkit drastiskt och därmed även behovet av boenden, säger Kenneth Karlsson, expert på boendefrågor på Migrationsverket.

I början av oktober meddelade Migrationsverket att man avvecklar 7 000 boendeplatser på sammanlagt 80 boenden runt om i landet. Den 17 januari ska alla vara avvecklade. Dessutom planeras fler avvecklingar nästa år. Om Migrationsverkets prognos över antalet asylsökande 2017 stämmer, kommer ytterligare 34 000 boendeplatser behöva tas bort.

Lena Bengtsson Olsson.
Lena Bengtsson Olsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Beskedet har fått många asylarbetsgivare att kontakta Hotell- och restaurangfacket för att varsla personal. Det vittnar ombudsmän på flera olika håll i landet om.
– Vi har fått in ett par, tre ställen än så länge men jag räknar med att det blir fler. Det har varit varsel på grund av arbetsbrist eftersom man inte kan ha kvar asylboendet, säger Lena Bengtsson Olsson, kassör i HRF:s avdelning Sydost.

Även till avdelning Mitt hör arbetsgivare nu av sig.
– Det har kommit förhandlingsframställan från tre ställen där man ska lägga ner verksamheten än så länge. Sedan har jag hört om fler ställen som stänger, men de har inte hört av sig än, säger Micke Mossberg, kassör i avdelningen.

Många av arbetsplatserna på Migrationsverkets lista ligger i Värmland och Skaraborg. Pelle Brandt är ombudsman på HRF:s avdelning Karlstad.
– Jag har fått samtal från flera verksamheter där man vill säga upp personalen. Det ramlar in ställe efter ställe, det bara rasar iväg. Jag kommer precis från en sådan förhandling, säger han.

Pelle Brandt
Pelle Brandt. Foto: Tania Carlson

Pelle Brandt tror att det kommer att bli svårt för många asylboenden som tidigare var hotell- och restaurangföretag att gå tillbaka till ordinarie verksamhet.
– Att stänga en anläggning gör man på en dag, det är inga problem. Men att öppna kostar mer. De kunder man hade tidigare har valt att gå nån annanstans och man måste kunna locka tillbaka dem.

I många fall krävs omfattande renoveringar för att kunna öppna igen, säger Pelle Brandt.
– Slitaget på de här verksamheterna har varit stort. Det är inte de asylsökandes fel, utan det handlar om att folk har bott här dygnet runt. Det är stor skillnad från konferensgäster. Det kommer att krävas stora investeringar, som jag inte tror att alla kan göra.

I förra veckan meddelade Bert Karlssons asylboendeföretag Jokarjo att man varslar 500 anställda och varnade samtidigt för att fler kommer att beröras.

Spara

Nyheter KONKURS

Fler restauranger i konkurs

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade under 2019. Det visar Upplysningscentralens analys. Oseriösa bolag står fortfarande för en stor andel.

Publicerad 23 januari 2020 Kommentera
Fler restauranger i konkurs
Restauranger tappar i omsättning. Foto: Colourbox

Under 2019 gick 505 restauranger i konkurs, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Ungefär 700 personer förlorade sina jobb i samband med detta.

Enligt Konjunkturinstitutet sjunker allmänhetens förtroende för Sveriges ekonomi. Det kan leda till att konsumtionen minskar, med fler konkurser som följd. Detta påverkar enligt Upplysningscentralen, UC, särskilt restaurangbranschen.

UC räknar med att tre procent av alla restaurang- och hotellbolag kommer att hamna på obestånd under 2020.
– Mindre och nystartade restauranger har länge haft det besvärligt med finansieringen. När banker inte lånar ut till dem söker de finansiering på annat håll, från nära och kära eller leverantörer, säger Richard Damberg på UC.

Minst vart fjärde av alla konkursade bolag i olika branscher bedöms vara oseriösa. Det finns tecken på att de lurar staten eller andra intressenter på pengar. Bilden bekräftas av de konkursförvaltare som UC talat med.

Totalt sett var det lika många företag som gick i konkurs förra året som 2018 och 2017.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här