Nyheter asylboende

Anställda på asylboenden varslas

Migrationsverket stänger nu en stor del av landets asylboenden. Många av dem är branscharbetsplatser som sadlat om. Nu varslas anställda runt om i landet om uppsägning.

Publicerad 17 oktober 2016
Anställda på asylboenden varslas
Allt färre asylsökande gör att behovet av asylboenden minskar. Foto: Mostphotos

– Vi avvecklar boenden för att inte stå med tomma boendeplatser och samtidigt tvingas betala för dem. Det är ett ekonomiskt ansvar vi har. Efter förra hösten har antalet asylsökande sjunkit drastiskt och därmed även behovet av boenden, säger Kenneth Karlsson, expert på boendefrågor på Migrationsverket.

I början av oktober meddelade Migrationsverket att man avvecklar 7 000 boendeplatser på sammanlagt 80 boenden runt om i landet. Den 17 januari ska alla vara avvecklade. Dessutom planeras fler avvecklingar nästa år. Om Migrationsverkets prognos över antalet asylsökande 2017 stämmer, kommer ytterligare 34 000 boendeplatser behöva tas bort.

Lena Bengtsson Olsson.
Lena Bengtsson Olsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Beskedet har fått många asylarbetsgivare att kontakta Hotell- och restaurangfacket för att varsla personal. Det vittnar ombudsmän på flera olika håll i landet om.
– Vi har fått in ett par, tre ställen än så länge men jag räknar med att det blir fler. Det har varit varsel på grund av arbetsbrist eftersom man inte kan ha kvar asylboendet, säger Lena Bengtsson Olsson, kassör i HRF:s avdelning Sydost.

Även till avdelning Mitt hör arbetsgivare nu av sig.
– Det har kommit förhandlingsframställan från tre ställen där man ska lägga ner verksamheten än så länge. Sedan har jag hört om fler ställen som stänger, men de har inte hört av sig än, säger Micke Mossberg, kassör i avdelningen.

Många av arbetsplatserna på Migrationsverkets lista ligger i Värmland och Skaraborg. Pelle Brandt är ombudsman på HRF:s avdelning Karlstad.
– Jag har fått samtal från flera verksamheter där man vill säga upp personalen. Det ramlar in ställe efter ställe, det bara rasar iväg. Jag kommer precis från en sådan förhandling, säger han.

Pelle Brandt
Pelle Brandt. Foto: Tania Carlson

Pelle Brandt tror att det kommer att bli svårt för många asylboenden som tidigare var hotell- och restaurangföretag att gå tillbaka till ordinarie verksamhet.
– Att stänga en anläggning gör man på en dag, det är inga problem. Men att öppna kostar mer. De kunder man hade tidigare har valt att gå nån annanstans och man måste kunna locka tillbaka dem.

I många fall krävs omfattande renoveringar för att kunna öppna igen, säger Pelle Brandt.
– Slitaget på de här verksamheterna har varit stort. Det är inte de asylsökandes fel, utan det handlar om att folk har bott här dygnet runt. Det är stor skillnad från konferensgäster. Det kommer att krävas stora investeringar, som jag inte tror att alla kan göra.

I förra veckan meddelade Bert Karlssons asylboendeföretag Jokarjo att man varslar 500 anställda och varnade samtidigt för att fler kommer att beröras.

Spara

Nyheter diskriminering

Städerska DO-anmäler hotell

En städerska på ett Göteborgshotell fick inte sin tidsbegränsade anställning förlängd. För att hon föddes som man, menar städerskan som nu anmält hotellet till DO.

Publicerad 22 januari 2019 Kommentera
Städerska DO-anmäler hotell
Den transsexuella städerskan menar att skälet till att hon fick sluta var att kollegorna var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum. Foto: Colourbox/Ruslan Galiullin

Det var i december som kvinnan, som tidigare genomgått en könskorrigering, fick besked av sin chef om att hennes anställning som städerska på hotellet skulle upphöra. Enligt anmälan förklarade chefen det med att andra kvinnliga anställda var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum.

Detta förnekar dock arbetsgivaren. I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen skriver hotelldirektören att städerskan hade en visstidsanställning som helt enkelt löpte ut. Att den inte förlängdes berodde på att beläggningen hade minskat och inte på hennes könstillhörighet, skriver han.
”Vi informerades om könskorrigeringen vid anställningen och detta har på intet sätt påverkat vårt förhållningssätt till anmälaren.”

DO ska nu besluta huruvida man ska gå vidare med ärendet.

Nyheter LÖN

Löneklyftorna ökar

Tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas de senaste tre åren. Mest har lärare och socialsekreterare fått, visar LO:s nya lönerapport.

Publicerad 21 januari 2019 Kommentera
Löneklyftorna ökar
Grundskollärare tillhör dem som fått störst löneökning de senaste åren. Foto: Mostphotos

I början av arbetslivet tjänar arbetare och tjänstemän ungefär lika mycket. Faktum är att det skiljer 200 kronor till arbetarnas fördel. Men tjänstemännen drar snabbt ifrån. I 30-årsåldern tjänar tjänstemän i snitt 7 000 kronor mer än arbetare. Det framgår av LO:s Lönerapport 2018, som bygger på siffror från SCB.

Medellönen för arbetare 2017 var 26 500 kronor. För tjänstemän låg medellönen på 39 300 kronor, en skillnad på 48 procent.

Även mellan kvinnor och män skiljer sig lönerna åt. I snitt tjänar män 14 procent mer än kvinnor. Bland tjänstemän är skillnaden större, 21 procent, bland arbetare 13 procent.

Månadslöner genomsnitt 2017:

  • Tillverkningsindustri
    Tjänstemän: 44 100
    Arbetare: 28 100
  • Gruvor och mineral  
    Tjänstemän: 43 500
    Arbetare: 32 300
  • Fastighetsbolag
    Tjänstemän: 44 200
    Arbetare: 27 600
  • Detaljhandel
    Tjänstemän: 36 700
    Arbetare: 25 700
  • Hotell och restaurang  
    Tjänstemän: 31 000
    Arbetare: 23 800
Nyheter förhandling

Missnöjda HRF:are fick 340 000

Under förra året fick sex medlemmar sammanlagt drygt 340 000 kronor som ersättning för misstag som HRF har gjort. – Det är inte så konstigt att det blir fel ibland, säger avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 16 januari 2019 Kommentera
Missnöjda HRF:are fick 340 000
Missade tidsfrister, till exempel när det gäller att ogiltigförklara en uppsägning, ligger bakom många av HRF:medlemmarnas ansökningar om rättsförlust. Foto: Tero Vesalainen/Istockphoto
Per Persson, avtalssekreterare HRF.

Medlemmar som är missnöjda med hur Hotell- och restaurangfacket skött deras ärenden kan ansöka om rättsförlust. Förbundsstyrelsen tar sedan beslut om de ska få ersättning eller inte. Förra året beviljade styrelsen sex medlemmar sammanlagt drygt 343 000 kronor i ersättning.
– Det kan handla om att vi har missat hålltider, till exempel för att ogiltigförklara en uppsägning. Man kanske har försökt lösa det muntligen utan att formalisera det på rätt sätt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Fjolårets ersatta rättsförluster är de högsta inom förbundet på många år, både till antal och till genomsnittlig ersättning. Per Persson menar dock att siffrorna inte är anmärkningsvärda, sett till det stora antal förhandlingar som HRF:s ombudsmän genomför varje år.
– Det ska sättas i relation till att vi har 5 000 formella förhandlingar varje år. Det är inte så konstigt att det inträffar misstag.

Så här ansöker du om rättsförlust:

Den som anser att HRF har gjort fel i ett ärende ska först kontakta sin lokalavdelning. Frågan utreds och lämnas till förbundsstyrelsen som sedan fattar beslut.

Det är inte heller alla medlemmar som har fog för sina krav, säger Per Persson.
– Det kan vara så att vi ser när vi utreder ärendet att vi har gjort rätt, även om medlemmen är missnöjd.

För att undvika sådana situationer är det viktigt att ombudsmännen har bra kommunikation med medlemmarna de företräder, säger Per Persson. Men det är också viktigt att medlemmarna själva håller koll på sitt ärende.
– Det är vår skyldighet att berätta vad som gäller, och det är medlemmens skyldighet att reagera om något verkar konstigt.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här