Nyheter arbetsmiljö

Annica fixade skor åt kollegorna

Frågan om vem som ska stå för halksäkra skor för branschens anställda är en stridsfråga mellan arbetsgivare och fack. Skyddsombudet Annica Sjögren i Trelleborg fixade skor åt sina kollegor, och ett viktigt klargörande från Arbetsmiljöverket.

Publicerad 12 september 2019
Annica fixade skor åt kollegorna
Skyddsombudet Annica Sjögren jobbar som kock, receptionist och servitris på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg. Tack vare henne får alla som arbetar i köket nu halksäkra skor. Foto: Therése A. Svensson
arbetsskor
Arbetsmiljöverket konstaterar att halksäkra skor behövs i köket. Foto: Therése A. Svensson

Vilka anställda kan kräva att få skyddsskor bekostade av arbetsgivaren? Det är en fråga som lett till diskussioner mellan fack och arbetsgivare under lång tid. Men nu har Arbetsmiljöverket kommit med ett viktigt beslut i frågan. Och det tack vare Annica Sjögren, skyddsombud och bland annat kock på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg.
– Jag ville framför allt hjälpa mina medlemmar, men det känns bra om detta också kan hjälpa andra, säger hon.

Som kock fick Annica halksäkra skor av sin arbetsgivare. Men hennes kollegor som inte är kockar, men som ändå arbetar i köket, fick nöja sig med slippriga galoscher. Det fick Annica att reagera.
– På vårt hotell arbetar vi på flera avdelningar. Det är en liten arbetsplats och vi ska hjälpas åt på alla plan. Det betyder att alla halkar omkring i köket. Jag som kock fick arbetsskor, men inte frukostvärdinnan som står i köket och gör äggröra.

Fakta: Så säger Arbetsmiljöverket

I sitt beslut hänvisar Arbetsmiljöverket till 2§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (1981:14) om skydd mot skada genom fall. Där står att: ”Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom fall förebyggs.” Verket hänvisar också till 4§ och 7§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning. Där står bland annat att: ”Arbetsgivaren skall, utan kostnad för arbetstagaren, tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet.” Slutligen hänvisar Arbetsmiljöverket till Arbetsmiljölagen, kap 2, 7 §, där det står att: ”Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas. Denna ska tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg.”

Först fick Annica inte gehör hos sin arbetsgivare. Tillsammans med en HRF-ombudsman skrev hon då en så kallad 6:6a-anmälan där hon krävde att all personal som utför arbetsuppgifter i kök eller disk ska få halksäkra skor. Men arbetsgivaren höll inte med. I sitt svar skriver ledningen att de anställda som inte har sin tjänst i köket kan använda galoscher, eller köpa arbetsskor fraktfritt till inköpspris.
– Det var inte det svar vi hoppades på. Så då gick vi till Arbetsmiljöverket, säger Annica.

I juli kom verket på besök och strax därefter kom deras beslut: arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddsskor mot halka för alla som arbetar i kök och disk, utan kostnad för de anställda. Annars riskerar företaget 45 000 kronor i vite. Annica Sjögren är nöjd.
– Det känns jätteskönt att de gick på min linje.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Det tycker också Kent Johansson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket som handlägger förbundets arbetsmiljöfrågor.
– Det är ett jätteviktigt ställningstagande från Arbetsmiljöverkets sida. Detta är ett problem som vi har arbetat med i branschen i många år, säger han.

I Gröna riks-avtalet mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita finns en skrivning om att ”arbetsgivaren ska tillhandahålla lämplig skyddsutrustning i den omfattning som följer enligt lag och föreskrifter. Behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.”

Men trots denna skrivelse är det många arbetsgivare som inte ser sig skyldiga att skaffa skyddsskor som motverkar halka till de anställda, säger Kent Johansson.
– Vi anser att Visita dribblar med formuleringen för att slippa ansvaret. Vi är oeniga om hur det ska tolkas. Men vi tänker gå vidare med frågan.

Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här