Nyheter arbetsmiljö

Annica fixade skor åt kollegorna

Frågan om vem som ska stå för halksäkra skor för branschens anställda är en stridsfråga mellan arbetsgivare och fack. Skyddsombudet Annica Sjögren i Trelleborg fixade skor åt sina kollegor, och ett viktigt klargörande från Arbetsmiljöverket.

Publicerad 12 september 2019
Annica fixade skor åt kollegorna
Skyddsombudet Annica Sjögren jobbar som kock, receptionist och servitris på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg. Tack vare henne får alla som arbetar i köket nu halksäkra skor. Foto: Therése A. Svensson
arbetsskor
Arbetsmiljöverket konstaterar att halksäkra skor behövs i köket. Foto: Therése A. Svensson

Vilka anställda kan kräva att få skyddsskor bekostade av arbetsgivaren? Det är en fråga som lett till diskussioner mellan fack och arbetsgivare under lång tid. Men nu har Arbetsmiljöverket kommit med ett viktigt beslut i frågan. Och det tack vare Annica Sjögren, skyddsombud och bland annat kock på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg.
– Jag ville framför allt hjälpa mina medlemmar, men det känns bra om detta också kan hjälpa andra, säger hon.

Som kock fick Annica halksäkra skor av sin arbetsgivare. Men hennes kollegor som inte är kockar, men som ändå arbetar i köket, fick nöja sig med slippriga galoscher. Det fick Annica att reagera.
– På vårt hotell arbetar vi på flera avdelningar. Det är en liten arbetsplats och vi ska hjälpas åt på alla plan. Det betyder att alla halkar omkring i köket. Jag som kock fick arbetsskor, men inte frukostvärdinnan som står i köket och gör äggröra.

Fakta: Så säger Arbetsmiljöverket

I sitt beslut hänvisar Arbetsmiljöverket till 2§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (1981:14) om skydd mot skada genom fall. Där står att: ”Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom fall förebyggs.” Verket hänvisar också till 4§ och 7§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning. Där står bland annat att: ”Arbetsgivaren skall, utan kostnad för arbetstagaren, tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet.” Slutligen hänvisar Arbetsmiljöverket till Arbetsmiljölagen, kap 2, 7 §, där det står att: ”Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas. Denna ska tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg.”

Först fick Annica inte gehör hos sin arbetsgivare. Tillsammans med en HRF-ombudsman skrev hon då en så kallad 6:6a-anmälan där hon krävde att all personal som utför arbetsuppgifter i kök eller disk ska få halksäkra skor. Men arbetsgivaren höll inte med. I sitt svar skriver ledningen att de anställda som inte har sin tjänst i köket kan använda galoscher, eller köpa arbetsskor fraktfritt till inköpspris.
– Det var inte det svar vi hoppades på. Så då gick vi till Arbetsmiljöverket, säger Annica.

I juli kom verket på besök och strax därefter kom deras beslut: arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddsskor mot halka för alla som arbetar i kök och disk, utan kostnad för de anställda. Annars riskerar företaget 45 000 kronor i vite. Annica Sjögren är nöjd.
– Det känns jätteskönt att de gick på min linje.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Det tycker också Kent Johansson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket som handlägger förbundets arbetsmiljöfrågor.
– Det är ett jätteviktigt ställningstagande från Arbetsmiljöverkets sida. Detta är ett problem som vi har arbetat med i branschen i många år, säger han.

I Gröna riks-avtalet mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita finns en skrivning om att ”arbetsgivaren ska tillhandahålla lämplig skyddsutrustning i den omfattning som följer enligt lag och föreskrifter. Behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.”

Men trots denna skrivelse är det många arbetsgivare som inte ser sig skyldiga att skaffa skyddsskor som motverkar halka till de anställda, säger Kent Johansson.
– Vi anser att Visita dribblar med formuleringen för att slippa ansvaret. Vi är oeniga om hur det ska tolkas. Men vi tänker gå vidare med frågan.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här