Nyheter Konkurs

Allt fler branschföretag i riskzonen

Konkurserna bland hotell och restauranger blev allt fler under januari. Samtidigt visar statistik att antalet branschföretag som riskerar konkurs ökar.

Publicerad 4 februari 2019
Allt fler branschföretag i riskzonen
Konkurserna fortsatte att öka i branschen i januari, och statistiken antyder att fler är att vänta. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos
Richard Damberg. Foto: UC

Under årets första månad gick 38 hotell och restauranger i konkurs. Det är en ökning med 12 procent jämfört med samma månad förra året. Det är också en fortsättning på en långvarig trend av stigande konkurssiffror.
– Trenden med fler bolag i konkurs som vi har sett de senaste två åren fortsätter in i årets första månad, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsbolaget UC som ligger bakom statistiken.

En annan trend är att andelen hotell- och restaurangföretag som bedöms vara i riskzonen för att hamna på obestånd ökar.
– Under många år har det antalet legat ganska stadigt, men i mitten av 2017 hände något. Då började antalet hotell- och restaurangbolag i den sämsta riskklassen att öka. Det är fler bolag som mår dåligt, säger Richard Damberg.

I nuläget är det runt 1 300 branschföretag som tillhör den högsta riskklassen enligt UC:s beräkningar. Richard Damberg säger att inom ett år kommer ungefär 25 procent av dem ha hamnat på obestånd.
– Det vet vi erfarenhetsmässigt, att i den här gruppen brukar 75 procent ha överlevt efter tolv månader.

Även antalet företag med oseriöst uppsåt har ökat, berättar Richard Damberg.
– Det är något vi har sett under de senaste två åren, och som Ekobrottsmyndigheten slår fast i sina rapporter. Den typen av företag finns i alla branscher.

Nyheter LÖNESTÖD

HRF stoppar samråd

Från den 1 november kommer Hotell- och restaurangfacket inte längre yttra sig över arbetsgivare som vill anställa personer med lönestöd. HRF upplever att Arbetsförmedlingen ändå inte tar till sig av den information man ger.

Publicerad 22 oktober 2019 Kommentera
HRF stoppar samråd
Samråden om lönestöd fungerar dåligt, därför slutar HRF med dem, säger Per Persson, avtalssekreterare. Foto: Peter Kroon/Arbetsförmedlingen, Peter Jönsson

När en arbetsgivare vill anställa någon med lönestöd, exempelvis lönebidrag, är det en rad steg på vägen. Arbetsförmedlingen, som beslutar om stödet, ska först inhämta ett yttrande från berörd facklig organisation.
Facket ska säga om arbetsgivaren har kollektivavtal eller åtminstone villkor som motsvarar de i avtal. Dessutom kan facket varna om man anser att företaget inte är seriöst, till exempel betalar ut fel lön eller staplar bidragsanställningar på varandra.

För två år sedan kontaktade HRF arbetsmarknadsdepartementet för att påtala att systemet med samråd behöver förändras.
– Det är i grunden en bra verksamhet. Det är vårt sätt att hålla koll på arbetsmarknaden och se till att folk inte hamnar på fel arbetsplats. Om det fungerar. Men det har det inte gjort, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Arbetsförmedlingens egen utredning visar att myndigheten samråder med facken i hälften av alla lönestödsärenden. Dessutom upplever Hotell- och restaurangfacket att förbundet lägger stora resurser på samråden, men att Arbetsförmedlingen ofta struntar i vad HRF säger.

Hade det varit meningsfullt hade vi sett annorlunda på det.

– Vi gör statens kontrolljobb. I vårt fall handlar det om 4–6 heltidstjänster varje år. Om vi ska fortsätta måste vi få betalt för det. Det finns ingen anledning att våra medlemmar ska stå för kostnaden, när det ändå inte leder till något. Hade det varit meningsfullt hade vi sett annorlunda på det, säger Per Persson.

Varje år läggs runt 1,5 miljarder på lönestöd inom hotell- och restaurangbranschen. Om det används på rätt sätt är det en bra investering, tror Per Persson.
– Men det är bara 18 procent som har en anställning när lönestödet upphör. Skattepengar bidrar alltså till ett utnyttjande av utsatta människor. När man är så generös med bidrag ökar dessutom arbetslösheten i vår bransch, eftersom arbetsgivare inte tillsvidareanställer personal.

Den sista oktober är alltså sista dagen för Arbetsförmedlingen att samråda med HRF om lönestöd. Därefter kommer myndigheten att mötas av ett autosvar där förbundet förklarar varför de inte längre lämnar utlåtanden.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Alva Hansson

Nu har Årets sommarjobbare 2019 utsetts. Alva Hansson, 18 år, vann restaurangkategorin för sitt arbete på Gullmarsstrand Hotell och konferens.

Publicerad 22 oktober 2019 Kommentera
Hallå där, Alva Hansson
Alva Hansson, sommarjobbare på Gullmarsstrand. Foto: Privat

Grattis, varför fick du priset?
– Tack! De sa att jag var positiv och spred det till andra, att jag tog tag i saker och var noggrann i det jag gör.

 Var det din första sommar inom hotell- och restaurangbranschen?
– Nej, tredje. Jag började arbeta frukost och lunch, året efter lunch och kväll, i somras bara kvällsservering. Jag har också jobbat helger och julbord.

 Vad har du lärt dig genom jobbet?
– Man får prata med många olika människor och lär sig hantera situationer när något går fel. I år fick jag mer ansvar. Första året gick jag gärna och frågade andra om det var något, sedan lärde jag mig att vissa beslut får man ta i stunden. I somras fick jag också presentera vin på bröllop. Tidigare har jag tyckt att det varit jobbigt att prata inför folk men man vänjer sig ganska snabbt vid att prata inför 130 personer. Det är mycket som jag kommer att ha nytta av sedan i arbetslivet.

De vann också

Övriga vinnare blev Emil Åbom som jobbade på Clarion Collection Hotel Bolinder Munktell, (hotellkategorin) och Maja Svensson, The Townhouse, Borås (kökskategorin).

Priset delas ut av hotellkoncernen Svenska kulturpärlor.

 Vad består vinsten av?
– Jag får ett presentkort på en hotellhelg och så ska jag få åka på Summer Camp på en hotell- och restauranghögskola i Schweiz två veckor nästa sommar. Det var jätteroligt och oväntat, jag visste inte ens att de hade nominerat mig!

 Vad gör du nu i höst?
Jag går tredje året på teknikvetenskapsprogrammet på gymnasiet. När jag är klar med det vill jag nog jobba några år inom hotell- och restaurang, sedan får jag se.

Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här