Nyheter #metoo

Läs hela uppropet #vikokaröver

”Vi kräver nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och förtryck. Sexuella övergrepp och trakasserier ska ge konsekvenser i form av uppsägning, att gäster visas ur lokalen och att brottsliga ageranden polisanmäls”. Det skriver deltagarna i uppropet #vikokaröver.

Publicerad 30 november 2017 Kommentera

Vi ser kvinnor i bransch efter bransch ställa sig upp och vråla. Kräva ett slut på sexism och övergrepp. Nu är det vår tur. Vi kommer från restaurangbranschen. Vår arbetsmiljö präglas av osäkra anställningsvillkor, tydliga hierarkier och en sexistisk machokultur. Vi är ofta unga, ibland inte ens myndiga. Vår arbetsmiljö är inte sällan otrygg, med påverkade gäster som vi måste interagera med. Er firmafest är vår arbetsplats, er grabbmiddag är vår arbetsplats, när ni visslar åt en servitris är det oss ni visslar på.

Trots att krogbranschen är splittrad, utan en tydlig infrastruktur eller stora nätverk där kvinnor och ickebinära möts, fick vi över 1.000 medlemmar i Facebook-gruppen, #vikokaröver på bara några dygn. Vi är nu cirka 7.000 personer med olika bakgrund, olika erfarenhet, i olika åldrar och i olika positioner. Vi har mötts i en gemensam känsla av skam. Skamkänslor över trakasserier och övergrepp som har riktats mot oss. Skam som lagts på oss för andras agerande – chefers, gästers och kollegors. Skam över att vi har behövt skratta bort övergrepp som smärtat och suttit kvar.

Medlemmarna i gruppen vittnar om allt från kränkningar, så som nedvärderande kommentarer till rena våldtäkter. Vittnesmålen kommer från hela Sverige. Vissa av oss har burit på sina berättelser i många år och vågar först nu berätta. Andra vittnar om övergrepp som skedde förra helgen.

Vi får tidigt lära oss hur branschen fungerar; hur vi ska acceptera en jargong som så ofta sker på vår bekostnad, hur vi ska acceptera att vi finns för att göra miljön lite vackrare, hur vi förväntas acceptera händer på våra kroppar, kåta blickar från våra gäster och nedtryckande kommentarer som vi så ofta väljer att skratta bort. För vem skulle ta vårt parti?

Många av oss börjar i branschen i ung ålder, det kanske till och med är vårt första jobb. Vi vill lära oss, vi vill vara duktiga, vi vill bli omtyckta och få vänner – vi vill helt enkelt göra ett bra jobb. Vi jobbar i en miljö där vårt primära arbete är att se till att våra gäster är nöjda, allt detta under stressiga förhållanden, under obekväma arbetstider och inte sällan i en miljö med påverkade gäster. Men vi lär oss, vi kämpar, och vi gör ett bra jobb. Vi är stolta över vårt yrke.

Trots att krogbranschen är splittrad, utan en tydlig infrastruktur eller stora nätverk där kvinnor och ickebinära möts, fick vi över 1.000 medlemmar i Facebook-gruppen, #vikokaröver på bara några dygn. Vi är nu cirka 7.000 personer med olika bakgrund, olika erfarenhet, i olika åldrar och i olika positioner. Vi har mötts i en gemensam känsla av skam. Skamkänslor över trakasserier och övergrepp som har riktats mot oss. Skam som lagts på oss för andras agerande – chefers, gästers och kollegors. Skam över att vi har behövt skratta bort övergrepp som smärtat och suttit kvar.
Medlemmarna i gruppen vittnar om allt från kränkningar, så som nedvärderande kommentarer till rena våldtäkter. Vittnesmålen kommer från hela Sverige. Vissa av oss har burit på sina berättelser i många år och vågar först nu berätta. Andra vittnar om övergrepp som skedde förra helgen.

Vi får tidigt lära oss hur branschen fungerar; hur vi ska acceptera en jargong som så ofta sker på vår bekostnad, hur vi ska acceptera att vi finns för att göra miljön lite vackrare, hur vi förväntas acceptera händer på våra kroppar, kåta blickar från våra gäster och nedtryckande kommentarer som vi så ofta väljer att skratta bort. För vem skulle ta vårt parti?

Många av oss börjar i branschen i ung ålder, det kanske till och med är vårt första jobb. Vi vill lära oss, vi vill vara duktiga, vi vill bli omtyckta och få vänner – vi vill helt enkelt göra ett bra jobb. Vi jobbar i en miljö där vårt primära arbete är att se till att våra gäster är nöjda, allt detta under stressiga förhållanden, under obekväma arbetstider och inte sällan i en miljö med påverkade gäster. Men vi lär oss, vi kämpar, och vi gör ett bra jobb. Vi är stolta över vårt yrke.

Men: i den här miljön utsätts vi regelbundet av förminskande kommentarer, sexuella anspelningar och övergrepp från gäster, kollegor och chefer. Vittnesmålen berättar om en utbredd machokultur, där övergrepp i olika grad är normaliserade. De målar upp en bild där vi utsätts från flera håll – av våra kollegor, chefer och av gäster. Vittnesmålen berättar också om en tystnadskultur: när vi uppmärksammar ansvariga på övergrepp får vi höra att vi ska bita ihop, att vi överdriver, att gästernas trakasserier är en naturlig del av verksamheten. Ingen berättar för oss om våra rättigheter, ingen informerar våra gäster, kollegor och chefer att deras beteende är fel. Ingen uppmuntrar oss att agera.

Osäkra och otydliga strukturer som dessa, gynnar övergreppskulturer där kvinnor i beroendeställning utnyttjas.

Från och med nu väljer vi att vara besvärliga även om det betyder att vi skapar dålig stämning. Vi vill synliggöra förtryckande normer och strukturer. Många av oss befinner sig just nu på arbetsplatser där dessa maktstrukturer råder och kränkande beteenden sker. Vissa av oss har lämnat branschen men kan inte glömma det som hänt en gång eller flera. Vi är många som burit på våra berättelser som hemligheter.  Men vi tänker inte längre stå tysta för övergrepp och sexism. Vi kräver öppenhet och respekt.

Vi har tagit ansvar genom att berätta hur vår verklighet ser ut. Nu är det dags för er att börja agera på riktigt. Det räcker inte med ord. Vi kräver att ansvariga agerar nu.

Vi kräver nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och förtryck. Sexuella övergrepp och trakasserier ska ge konsekvenser i form av uppsägning, att gäster visas ur lokalen och att brottsliga ageranden polisanmäls.

Vi kräver att ni med maktposition – krögare, ägare, chefer med flera – tar ert ansvar. Att ni börjar agera med omsorg och tar detta på allvar. Och sätter stopp för den rådande tystnadskultur som så många gånger skyddar de inblandade.

Vi kommer att fortsätta stötta varandra och fortsätta lyssna. För ingen ska behöva vara tyst längre.

Vi kommer att lägga skammen hos förövarna. För den ska inte längre ligga hos oss.

Vi vet vilka ni är.

1.863 kvinnliga och ickebinära står bakom uppropet.

Att underteckna uppropet innebär inte att man personligen blivit utsatt för övergrepp.

Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017 Kommentera
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter Vårt HRF: platsklubben

Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb

Den nya HRF-klubben på Best Western Strand Hotel Visby har fått fler att bli medlemmar i facket – och även chefen gör tummen upp.

Publicerad 8 december 2017 Kommentera
Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb
Joon Svedelius Lindström, Hanna May, Conny Pettersson och Jennifer Persson är några av de HRF:are som dragit i gång klubben. Foto: Karl Melander

Conny Pettersson, vice ordförande:

– Vår klubb är ny, vi bildade den i somras, och då blev jag vice ordförande med en gång. Vi hade inte haft något plats- eller skyddsombud här sedan ett par år, och hade diskuterat hur vi skulle lösa det. Det är ju viktigt att ha facket representerat här. Så vi kom fram till att vi skulle bilda klubb. När vi förstod att det inte fanns någon annan HRF-klubb här på Gotland så blev vi jättesporrade och tyckte det var extra kul att komma i gång.

– Nu har vi bra aktivitet och klubben har fått fler medlemmar. Till exempel har vi lyckats få med nio personer som ska gå olika medlemsutbildningar. Det är jättekul, nästan för bra för att vara sant! Klubbens viktigaste fråga är annars att alla borde ha rätt till en heltidstjänst. Det är ju det sämsta i branschen, alla timanställningar.

– Vår chef är väldigt positivt inställd till att vi har bildat klubb. Det är nästan så att hon pushar oss att hålla i gång, det är både roligt och ovanligt. Alla får gå på fackmöten på arbetstid, det är en ovanlig inställning. Hon ser det som något bra att folk är med i facket.

Nyheter skolinformation

Här får klassen koll på facket

Många unga och nya i branschen har dålig koll på facket och vad som gäller i arbetslivet. Därför satsar HRF på information för gymnasieelever.

Publicerad 7 december 2017 Kommentera
Här får klassen koll på facket
Jackie Lenander pratar fack och lön med sistaårs­eleverna på Sturegymnasiets hotell- och turismprogram. Foto: Christel Lind
Jackie Lenander. Foto: Christel Lind

Är det någon som vet vad facket är?
Lite spritt mumlande och några tveksamma händer kommer upp i luften när Jackie Lenander ställt sin fråga. Hon kommer från Hotell- och restaurangfackets avdelning Syd och är ute på veckans första skolinformation.
Platsen är Sturegymnasiet i Halmstad och eleverna går sista året på hotell- och turismprogrammet.

– Jag har varit ute sex, sju gånger de senaste veckorna. Gymnasieklasserna brukar fråga om vad de ska ha i lön eller om de har rätt till semesterersättning, säger Jackie Lenander, som till vardags är kock och klubbordförande på Casino Cosmopol i Malmö.

– På torsdag ska jag till en sfi-klass. Där brukar eleverna fråga ifall rättigheterna som jag berättar om gäller för dem också. Det tycker jag är rätt så fruktansvärt.

Flera av eleverna som sitter i klassrummet på Sturegymnasiet har sommarjobbat i hotell- och restaurangbranschen och några har extrajobb.
Kunskaperna om fackföreningar, kollektivavtal och löner varierar. »Om man är med i facket så får man rätt lön«, säger någon. »Det är väl ett sånt där kollektivavtal som bestämmer lönen«, fyller en annan i. Andra tror att facket bara är till för att man ska få pengar när man blir arbetslös.

Rebecca Wessman och Alicia Nilsson har jobbat på en restaurang i Halmstad. Det var en ganska bra erfarenhet, båda fick till exempel anställningsbevis.
– Men det är mycket man inte vet hur det ska vara. Jag visste inte att det rörde en själv så mycket och inte bara något som ens föräldrar är med i. Man har jobbat och inte haft så mycket koll, säger Rebecca.
– Jag vet inte om jag hade vågat ifrågasätta min chef, om jag till exempel inte hade fått semesterersättning, säger Alicia.

Rebecca, Alicia och klasskompisarna Emilia Andersson, Fia Birgersson och Desiree Vilhelmsson tycker att det verkar vara bra att vara med i facket. För att de ska kunna bli tuffare och veta vad de kan kräva av en arbetsgivare.
–Det är väldigt mycket med lön och semesterersättning som är svårt att ha koll på. Det är svårt att stå på sig om man inte vet vad som gäller, säger Fia.

Årets resultat

HRF:s skolinformation hösten 2017

  • 56 informationstillfällen avklarade hittills.
  • 65 intresserade skolor.
  • 1 000 elever har nåtts.

Och Jackie Lenander håller med. Hon tipsar eleverna om HRF:s Schysta villkor-app, där de kan kolla om arbetsgivare har kollektivavtal. Själv var hon inte särskilt medveten om sina rättigheter när hon började jobba som kock.
– Jag gick ju aldrig till den lektionen där facket informerade. Så jag gick med först när jag var 22, 23 år, det är ganska sent. Man hoppas att flera ska gå med tidigare, det är så stor risk att de blir utnyttjade där ute annars, säger hon.

Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.